Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.

Behovet av palliativ vård kommer öka, och fler väljer att få tillbringa sista tiden i livet i hemmets välbekanta miljö. Hemmet inger ofta en trygghet för patienten men kan vara utmanande för sjuksköterskor. Sjuksköterskor har ett ansvar gällande bedömning, prioritering, samordning, teamsamverkan samt att arbeta utifrån lagar och författningar för att säkerställa en patientsäker vård. I den palliativa vården ska sjuksköterskor arbeta utifrån en helhetssyn och främja delaktighet för att kunna möta patienten och anhörigas behov i de olika dimensionerna. Vården i hemmet blir mer och mer avancerad vilket ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. Därför var studiens syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelser av den palliativa vården i hemmet. Metoden som valts för att svara an på syftet är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning som är inspirerad av metasyntes, för att få en ökad kunskap om det valda fenomenet. I resultatet inkluderades 11 artiklar som kvalitetsgranskades. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Sjuksköterskors upplevelser av hemmets betydelse för vårdandet, Sjuksköterskors upplevelser av relationernas betydelse, Teamets betydelse och utmaningar för sjuksköterskor. Åtta underteman skapades som beskriver sjuksköterskors olika perspektiv på den palliativa vården i hemmet. I diskussionen problematiseras de framträdande fynden vilka var upplevelsen av att ha patientens hem som arbetsplats, vikten av kommunikation och relationer till patienter och anhöriga samt innebörden av kunskap och stöd för sjuksköterskor. Resultatet belyser den komplexitet som sjuksköterskor upplever av att arbeta med palliativ vård i hemmet. / The need for palliative care will increase, and more people choose to spend the last time in their lives in the familiar environment of home. The home often provides security for the patient but can be challenging for nurses. Nurses have a responsibility regarding assessment, prioritization, coordination, teamwork and working based on laws and constitutions to grant patient-friendly care. In palliative care, nurses must work based on a holistic view and participation in order to be able to meet the needs of the patient and relatives in the various dimensions. Care in the home is becoming more and more advanced, which places high demands on nurses' competence. Therefore, the purpose of the study was to describe nurses' experiences of palliative care in the home. The method chosen to answer the purpose is an integrated compilation of qualitative research that is inspired by metasynthesis, in order to gain an increased knowledge of the chosen phenomenon. The result included 11 articles that were quality reviewed. The results are presented in three main themes: Nurses' experiences of the importance of the home for care, Nurses' experiences of the importance of relationships, The importance of the team and challenges for nurses. Eight subthemes were created that describe nurses' different perspectives on palliative care at home. In the discussion, the salient findings are problematized, which were the experience of having the patient's home as a workplace, the importance of communication and relationships with patients and relatives, and the meaning of knowledge and support for nurses. The result highlights the complexity that nurses experience from working with palliative care at home.

(v AJ) According to research conducted by the STEM/MARK Agency in collaboration with Cesta domu organisation, 78% of the Czech population, wish to die at home. The fact is, however, that more than 60% of the chronically ill, who would benefit from a provision of specialized palliative care, die in beds of intensive, acute health care facilities or aftercare. The aim of this work was to determine whether, in what conditions and to what extent, it is possible to transfer some of the conditions for which the patients wish to die in a home environment, into intensive care and make the last period of life more bearable and pleasant for those who are dying here and find the most suitable solution to provide quality palliative care. This qualitative research was conducted in two steps, with the first phase led to the findings, for what reasons the sick desire to die at home and for what reasons their relatives agree to provide care to the sick. As a research method used was interpretative phenomenological analysis, the second phase was focused on the possibility of portability of these terms to intensive care and was based on the interviews with nurses serving in the Department of intensive care. The research method we had chosen was the method of grounded theory. The main result of this work is the...