Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.

Syftet med detta självständiga arbetet är att utforska min förmåga till att lära mig spela utantill. De två forskningsfrågorna som bär upp syftet är: vilka övningsstrategier använder jag vid spel utan noter? Hur upplever jag övningen när jag spelar med och utan noter? Arbetet utgår från det fenomenologiska perspektivet och baseras på videoobservationer och loggboksanteckningar av mig själv. Resultatet presenteras genom filminspelning och loggbok baserat på mina kommentarer och olika teman som beskriver fokus, metoder i övning, spela med noter, utantillspel och uppspelning för andra människor. Till sist diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och perspektivet. I denna del diskuteras även fördelar med utantillspel, koncentration och närvaro. / The purpose of this study is to explore my ability to learn how to play music without support from any score in front of me, to play music by heart. The study is supported by the following research questions: what kind of practice- strategy can be used when learning the ability to play music by heart and how it feels and how I perceive the situation to make music when I play with and without notes? This study is based on phenomenological perspective based on a writing-log and video recordings of myself. The result is presented through video recording and logbook based on my comments and different themes that describe my focus, methods in exercise, play by heart and awareness in the present and playing for other people. Finally, the results are discussed in relation to previous research, where the phenomenological perspective is the basis. This section also discusses benefits to play music whitout notes, concentration and presence.

Bakgrund Många barn upplever oro i samband med vistelse inom hälso- och sjukvården. Oron kan försämra barnets förmåga att hantera medicinska procedurer och forma negativa sjukvårdsupplevelser som kan komplicera kommande kontakter med sjukvården. Det finns också ett samband mellan oro och smärta. Lek är ett viktigt sätt för barn att uttrycka sig och olika typer av lek kan i strukturerad form användas i sjukvården för att informera och förbereda barn inför olika medicinska procedurer. Barnkompetens och kunskap kring barns svar på olika förberedande interventioner är av stor vikt för ett professionellt arbete med barn. Syfte Syftet var att undersöka effekter av förberedande lekterapeutiska interventioner på barns oro och smärta i samband med olika medicinska procedurer. Metod En litteraturöversikt av allmän karaktär genomfördes där 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design utgjorde grunden för resultatet. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i kategorier och subkategorier.  Resultat Resultatet redovisas genom två huvudkategorier och fem subkategorier. De identifierade huvudkategorierna var: direkta effekter på barns periprocedurala oro och smärta och indirekta effekter på barns periprocedurala oro och smärta. Subkategorierna som identifierades var i sin tur: minskad oro, minskad smärta, ökad följsamhet, minskademaladaptiva beteenden samt minskade fysiologiska stressreaktioner.  Slutsats Resultatet visade positiva effekter av lekterapeutiska förberedelseinterventioner på barns periprocedurala oro och smärta, genom minskade oros- och smärtnivåer. Vidare kunde även indirekta effekter ses på barns periprocedurala oro och smärta genom ökad följsamhet, minskade maladaptiva beteenden och minskade fysiologiska stressreaktioner. Fler studier behövs dock för att bekräfta de indirekta effekterna. / Background Medical procedures and hospitalization can be a cause of anxiety for children. Anxiety canimpede children's ability to cope with medical treatment and complicate further treatment or contact with the healthcare system. There is also a correlation between anxiety and pain. Play is an important way for children to express themselves and different types of play can, in a structured form, be used to inform and prepare children for medical procedures. Pediatric expertise and knowledge about children's responses to various preparatory interventions is important in the professional work with children. Aim The aim of this study was to evaluate the effects of preparatory play interventions on children's anxiety and pain when undergoing medical procedures. Method A literature review was conducted, and the result was based on 17 included scientific articles of quantitative design. The scientific articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL, and their quality was reviewed on the basis of SophiahemmetUniversity's assessment matrix for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into categories and subcategories. Results Two main categories and five subcategories were identified. The two main categories were: direct effects on children's periprocedural anxiety and pain and indirect effects on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the five subcategories were: reduced anxiety, reduced pain, increased compliance, less maladaptive behaviors and less physiological stress responses.  Conclusions The results showed positive effects of preparatory play interventions on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the results showed increased compliance, lessmaladaptive behaviors and less physiological stress responses, though more studies are necessary to confirm these effects.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur män respektive kvinnor upplever förhandlingsprocessen. Forskningsfrågor som studien besvarar inkluderar hur män respektive kvinnor upplever sitt agerande i de olika stegen av förhandlingsprocessen, samt om det finns skillnader i hur män och kvinnor uppfattar och använder sig av de olika stegen. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsdesign där data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta förhandlare för att utforska och belysa deltagarnas subjektiva upplevelser och perspektiv. För att analysera insamlad data har tematisk analys tillämpats, och redovisats med hjälp av återkommande teman och mönster i materialet. Resultat och slutsats: Studien visar att både män och kvinnor förbereder sig genom att fastställa egna mål och undersöka motpartens behov. Trots tidigare teorier om könsskillnader i kommunikation, visar studien att dessa skillnader framträder mindre i praktiken. En mer aggressiv kommunikationsstil används när motparten är utbytbar, medan ett mjukare tillvägagångssätt annars föredras. Vår studie visar att kvinnor är lika beredda att hantera konflikter som män, och män visar inte den förväntade konkurrensinriktade strategin. Vidare visar studien att både kvinnor och män kan vara initiativtagande, samt att motivation och prestation varierar beroende på förhandlingsämnet. Därtill bekräftar studien att maktobalans kan påverka kvinnors prestation negativt, men att medvetenhet om detta kan skapa en mer jämlik atmosfär. Slutligen upplever båda könen samarbetsvillighet vara avgörande för framgångsrika resultat, där långsiktiga relationer värderas högt av båda könen. Könsskillnader i förhandlingsutfall är mindre framträdande än tidigare teorier föreslår och påverkas mer av kontextuella och individuella faktorer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med insikter om könsspecifika skillnader i upplevelsen av förhandlingsprocessen och ger rekommendationer för att förbättra förhandlingsstrategier över könsgränserna. Dessa insikter kan vara värdefulla för utbildning och träning av förhandlare samt för företag som strävar efter att förbättra jämställdheten i sina förhandlingsteam. Förslag till fortsatt forskning: Till fortsatt forskning rekommenderas att studera hur olika nivåer av erfarenhet hos förhandlare påverkar strategier och resultat samt hur erfarenhet interagerar med kön för att påverka förhandlingsprocesser. Dessutom bör framtida forskning fokusera på könsskillnader i upplevelsen av digitala förhandlingar och inkludera perspektiv från icke-binära och andra LGBTQ+ grupper för en mer komplett bild av hur kön och könsidentitet påverkar förhandlingsprocessen. / Aim: The aim of this study is to understand how men and women respectively experience the negotiation process. The research questions addressed in the study include how men and women perceive their actions in the different stages of the negotiation process, and whether there are differences in how men and women perceive and utilize the various stages. Method: The study employs a qualitative research design, with data collected through semi-structured interviews with eight negotiators to explore and highlight the participants' subjective experiences and perspectives. Thematic analysis was applied to analyze the collected data, identifying recurring themes and patterns in the material. Results and conclusions: The study shows that both men and women prepare by setting their own goals and investigating the counterpart's needs. Despite previous theories suggesting gender differences in communication, the study shows that these differences are less prominent in practice. A more aggressive communication style is used when the counterpart is perceived as replaceable, while a softer approach is preferred otherwise. Our study indicates that women are as ready to handle conflicts as men, and men do not exhibit the expected competitive strategy. Furthermore, the study shows that both women and men can take the initiative, and that motivation and performance vary depending on the negotiation topic. The study also confirms that power imbalance can negatively affect women's performance, but awareness of this can create a more equal atmosphere. Finally, both genders find that cooperation is crucial for successful outcomes, and long-term relationships are highly valued by both. Gender differences in negotiation outcomes are less prominent than previous theories suggest and are more influenced by contextual and individual factors. Contribution of the thesis: The study provides insights into gender-specific differences in the experience of the negotiation process and offers recommendations for improving negotiation strategies across gender boundaries. These insights can be valuable for the education and training of negotiators and for companies aiming to enhance gender equality in their negotiation teams. Suggestions for future research: Future research should examine how different levels of experience among negotiators affect strategies and outcomes, and how experience interacts with gender to influence negotiation processes. Additionally, future research should focus on gender differences in the experience of digital negotiations and include perspectives from non-binary and other LGBTQ+ groups to gain a more comprehensive understanding of how gender and gender identity affect the negotiation process.

<p>För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två<strong> </strong>kategorier: ”känsla av säkerhet”<strong> </strong>och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och<strong> </strong>”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap.</p> / <p>In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet.</p> / <p>The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet. / The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: ”känsla av säkerhet” och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och ”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap. / In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

Sammanfattning Tillgänglighet och väntetid till såväl undersökningar som vård är två stora utmaningar inom svensk hälso-och sjukvård. Bristande tillgänglighet och onödig väntetid är faktorer som kan innebära lidande för patienter, medföra onödiga kostnader för sjukvården och påverka medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I såväl diagnostik som behandling inom hälso- och sjukvården har radiologi en central roll. Detta förbättringsarbete utgår från frågan om ett förbättrat flöde i form av en förberedelseenhet kan minska väntetider för patienter som behöver genomgå en datortomografiundersökning och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö. Förbättringsarbetet visade att en förberedelseenhet kunde startas upp och ta emot fler patienter med samma medarbetarstyrka. Studien av förbättringsarbetet påvisade att arbetsmiljön upplevdes fortsatt positiv från medarbetarnas sida. Medarbetarna förklarade att förberedelseenheten underlättade flödet att de fick en tydligare överblick om flödet vilket gjorde planeringen lättare. Medarbetarna upplevde även att det var positivt att de fick utökade möjligheter till rotation mellan förberedelseenheten och undersökningsrum. De kände att det var tillfredsställande att kunna erbjuda lediga tider till fler patienter samtidigt som de kunde erbjuda lediga tider inom en snar framtid vid eventuella avbokningar.   Förbättringsarbetets slutsats är att produktiviteten och effektiviteten ökade genom införandet av förberedelseenheten. Studiens slutats är att medarbetarnas arbetsmiljö påverkades positivt genom ökad variation av arbetsuppgifter och att mer tid frigörs för patientens frågor och funderingar.