Syftet med detta självständiga arbetet är att utforska min förmåga till att lära mig spela utantill. De två forskningsfrågorna som bär upp syftet är: vilka övningsstrategier använder jag vid spel utan noter? Hur upplever jag övningen när jag spelar med och utan noter? Arbetet utgår från det fenomenologiska perspektivet och baseras på videoobservationer och loggboksanteckningar av mig själv. Resultatet presenteras genom filminspelning och loggbok baserat på mina kommentarer och olika teman som beskriver fokus, metoder i övning, spela med noter, utantillspel och uppspelning för andra människor. Till sist diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och perspektivet. I denna del diskuteras även fördelar med utantillspel, koncentration och närvaro. / The purpose of this study is to explore my ability to learn how to play music without support from any score in front of me, to play music by heart. The study is supported by the following research questions: what kind of practice- strategy can be used when learning the ability to play music by heart and how it feels and how I perceive the situation to make music when I play with and without notes? This study is based on phenomenological perspective based on a writing-log and video recordings of myself. The result is presented through video recording and logbook based on my comments and different themes that describe my focus, methods in exercise, play by heart and awareness in the present and playing for other people. Finally, the results are discussed in relation to previous research, where the phenomenological perspective is the basis. This section also discusses benefits to play music whitout notes, concentration and presence.

Bakgrund Många barn upplever oro i samband med vistelse inom hälso- och sjukvården. Oron kan försämra barnets förmåga att hantera medicinska procedurer och forma negativa sjukvårdsupplevelser som kan komplicera kommande kontakter med sjukvården. Det finns också ett samband mellan oro och smärta. Lek är ett viktigt sätt för barn att uttrycka sig och olika typer av lek kan i strukturerad form användas i sjukvården för att informera och förbereda barn inför olika medicinska procedurer. Barnkompetens och kunskap kring barns svar på olika förberedande interventioner är av stor vikt för ett professionellt arbete med barn. Syfte Syftet var att undersöka effekter av förberedande lekterapeutiska interventioner på barns oro och smärta i samband med olika medicinska procedurer. Metod En litteraturöversikt av allmän karaktär genomfördes där 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design utgjorde grunden för resultatet. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i kategorier och subkategorier.  Resultat Resultatet redovisas genom två huvudkategorier och fem subkategorier. De identifierade huvudkategorierna var: direkta effekter på barns periprocedurala oro och smärta och indirekta effekter på barns periprocedurala oro och smärta. Subkategorierna som identifierades var i sin tur: minskad oro, minskad smärta, ökad följsamhet, minskademaladaptiva beteenden samt minskade fysiologiska stressreaktioner.  Slutsats Resultatet visade positiva effekter av lekterapeutiska förberedelseinterventioner på barns periprocedurala oro och smärta, genom minskade oros- och smärtnivåer. Vidare kunde även indirekta effekter ses på barns periprocedurala oro och smärta genom ökad följsamhet, minskade maladaptiva beteenden och minskade fysiologiska stressreaktioner. Fler studier behövs dock för att bekräfta de indirekta effekterna. / Background Medical procedures and hospitalization can be a cause of anxiety for children. Anxiety canimpede children's ability to cope with medical treatment and complicate further treatment or contact with the healthcare system. There is also a correlation between anxiety and pain. Play is an important way for children to express themselves and different types of play can, in a structured form, be used to inform and prepare children for medical procedures. Pediatric expertise and knowledge about children's responses to various preparatory interventions is important in the professional work with children. Aim The aim of this study was to evaluate the effects of preparatory play interventions on children's anxiety and pain when undergoing medical procedures. Method A literature review was conducted, and the result was based on 17 included scientific articles of quantitative design. The scientific articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL, and their quality was reviewed on the basis of SophiahemmetUniversity's assessment matrix for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into categories and subcategories. Results Two main categories and five subcategories were identified. The two main categories were: direct effects on children's periprocedural anxiety and pain and indirect effects on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the five subcategories were: reduced anxiety, reduced pain, increased compliance, less maladaptive behaviors and less physiological stress responses.  Conclusions The results showed positive effects of preparatory play interventions on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the results showed increased compliance, lessmaladaptive behaviors and less physiological stress responses, though more studies are necessary to confirm these effects.

<p>För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två<strong> </strong>kategorier: ”känsla av säkerhet”<strong> </strong>och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och<strong> </strong>”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap.</p> / <p>In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet.</p> / <p>The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet. / The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: ”känsla av säkerhet” och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och ”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap. / In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

Sammanfattning Tillgänglighet och väntetid till såväl undersökningar som vård är två stora utmaningar inom svensk hälso-och sjukvård. Bristande tillgänglighet och onödig väntetid är faktorer som kan innebära lidande för patienter, medföra onödiga kostnader för sjukvården och påverka medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I såväl diagnostik som behandling inom hälso- och sjukvården har radiologi en central roll. Detta förbättringsarbete utgår från frågan om ett förbättrat flöde i form av en förberedelseenhet kan minska väntetider för patienter som behöver genomgå en datortomografiundersökning och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö. Förbättringsarbetet visade att en förberedelseenhet kunde startas upp och ta emot fler patienter med samma medarbetarstyrka. Studien av förbättringsarbetet påvisade att arbetsmiljön upplevdes fortsatt positiv från medarbetarnas sida. Medarbetarna förklarade att förberedelseenheten underlättade flödet att de fick en tydligare överblick om flödet vilket gjorde planeringen lättare. Medarbetarna upplevde även att det var positivt att de fick utökade möjligheter till rotation mellan förberedelseenheten och undersökningsrum. De kände att det var tillfredsställande att kunna erbjuda lediga tider till fler patienter samtidigt som de kunde erbjuda lediga tider inom en snar framtid vid eventuella avbokningar.   Förbättringsarbetets slutsats är att produktiviteten och effektiviteten ökade genom införandet av förberedelseenheten. Studiens slutats är att medarbetarnas arbetsmiljö påverkades positivt genom ökad variation av arbetsuppgifter och att mer tid frigörs för patientens frågor och funderingar.

Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant  first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.