Sveriges socialtjänst har i dagsläget hög arbetsbelastning och personalomsättning. Detta påverkar direkt instansens anställda och organisationernas klienter. Anställda förklarar att den rådande situationen inom socialtjänsten försvårar möjligheten att utföra ett professionellt arbete. Nyutexaminerade verksamma inom socialtjänsten får bristande introduktion på arbetsplatserna som följd av socialtjänstens arbetsvillkor och -miljö. De upplever sig som “inkastade” och ensamma i arbetet. Tidigare forskning visar att nyutexaminerade och socionomstudenter identifierat en kunskapslucka i de praktiska färdigheterna inom socialt arbete och önskar att utbildningen givit dem mer av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om socionomstudenter som genomfört sin VFU inom socialtjänsten upplever att de via grundutbildningen fått tillräckliga verktyg för att handskas med det avstånd som ofta råder mellan de kunskaper som lärs ut om vad som är välfungerande socialt arbete och de arbetsvillkor de möter på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter och två informanter. Datamaterialet har analyserats utifrån tematisk analys och genom de teoretiska utgångspunkterna “learning by doing” och krav-kontrollmodellen. Resultatet indikerar att respondenterna har en generell kunskap om det sociala arbetet och dess insatser samt att socialtjänstens rådande situation kan begränsa möjligheten till att utföra ett välfungerande socialt arbete / Sweden's social services currently have a high workload and staff turnover. This affects agency employees and clients. Employees explain that the current situation makes it difficult to perform professional work. New graduates working in social services receive a poor introduction to the workplace due to working conditions and -environment. They feel 'thrown in' and single-handed at work. Previous research shows that new graduates and social work students identified a knowledge gap in practical skills and desired more practical elements in the education. The purpose of this paper is to investigate whether social work students who have completed their internship in social services feel that they have received sufficient tools through the basic education to deal with the distance that often exists between the educated knowledge about well-functioning social work and the working conditions they encounter in the workplace. The study is qualitative, with semi-structured interviews conducted with four respondents and two informants. The materials were analyzed through thematic analysis and the theoretical starting points "learning by doing" and job strain model. The results indicate that the respondents have general knowledge of social work and inputs. Current situation of social services can limit the possibility of performing well functioning social work

Socionomprogrammet i Sverige är en generalistutbildning som ska ge förberedelser inför arbetslivet som socionom. Vi upplever att flertal socionomstudenter är fundersamma om deras kunskaper från och förberedelser i utbildningen är tillräckliga för att ta sig an arbetsuppgifter som socionomer. Studiens syfte är att undersöka nuvarande och tidigare socionomstudenters upplevelse av kunskap och förberedelse inför arbetslivet, kopplat till olika ämnesområden, samt undervisnings- och examinationsformer. Valet av kvantitativ metod och enkät som mätinstrument baserades på att vi ville nå ut till fler personer och få en större överblick av situationen. Studien genomfördes på Hälsohögskolan i Jönköping och populationen valdes ut genom ett strategiskt urval, utifrån studiens frågeställningar.  Studien genomfördes i samarbete med socionomstudenter i termin 6 och socionomer som examinerades 2018. I resultatet framgår det att kunskap och förberedelse är sammankopplat, hög upplevd kunskap i ett område är kopplat till starkare känsla av förberedelse i ämnesområdet. Generellt är respondenterna neutrala eller lätt positiva kring sin förberedelse inför arbetslivet som socionom. Utmärkande var att VFUn ansågs vara det mest givande under hela utbildningen. / The social work program in Sweden is a generalist education that will prepare students for social working tasks. Our experience is that a lot of social work students are questioning whether their knowledge and preparations from the social work program are enough to prepare them for employment as social workers. The aim of this study is to examine current social work students and newly graduated social workers experience of knowledge and preparedness to work. Different topic areas, form of teaching, and form of examinations are surveyed. Choosing quantitative methods and survey as our instrument, was based on the fact that we wanted to reach more people and get a larger overview of the situation. The study was conducted at School of Health and Welfare in Jönköping, the population was strategically selected based on its relevance of the study topic.  The study was conducted with students attending their 6th semester and with social work students who graduated in 2018. Descriptive statistics were computed. The results reveal that knowledge and preparedness are connected, knowledge in one area is linked to preparedness to work with that area. Generally, the respondents are neutral or slightly positive about their preparedness to work. Periods on internship / working placement (VFU) was considered as the form of education that generated the strongest effect on preparedness out of the entire social work program.

The purpose of this paper is to provide information on how organizations prepare for organizational change by examining how they work for the EU General Data Protection Regulation (GDPR) which comes into action in May 2018. The following questions have been used in order to approach this action: How do municipal organizations prepare effectively for the changes that the EU Data Protection Regulation (GDPR) implies? What steps are particularly problematic in the change work? How can change leaders handle these steps? During the study, a qualitative method has been used through semi-structured interviews. Respondents have key positions in the preparatory work for GDPR within three municipal organizations. One respondent for each organization. As a theoretical reason, Kotter's eight- step change model and previous research on the importance of an individual perspective in change work have been used and the empirical material has been analyzed using content analysis and opinion concentration. The results show that the preparation work for the change looks different in different organizations. You then have a problem of communicating the vision of change when instructions from the EU and the Data Inspectorate for the new regulation are not fully met. Furthermore, the study demonstrates the importance of organizational understanding and knowledge of change, by the change leader, to introduce a new way of working in a municipal organization.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter känner oro för att genomgå en operation. Bristfällig information kan skapa oro och känslan av att inte vara förberedd. Standardiserade metoden för att ge preoperativ information visar sig ha brister. Existerande forskning kring multimedia visar positiva effekter gällande patienters kunskap/förståelse, oro och förberedelse men det finns ingen överblick över befintliga studier utförda på området. Syftet med denna studie är att studera hur preoperativ information i form av multimedia kan påverka patienters grad av kunskap/förståelse, förberedelse och oro i den perioperativa perioden. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Urvalsprocessen utgick från modellen PICO. Kvalitetsgranskning utfördes, 16 artiklar inkluderades, varav 14 RCT-studier. Analysen bestod av att syntetisera och summera data. Resultat: Mer än hälften av deltagarna (53%) i interventionsgruppen skattade ingen signifikant skillnad gällande oro jämfört med kontrollgruppen. Majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen (87%) hade signifikant mer kunskap/förståelse jämfört kontrollgruppen. Gällande förberedelse kände 57% av deltagarna i interventionsgruppen sig signifikant mer förberedda jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Multimedia är ett effektivare verktyg för att öka patienters kunskap/förståelse och förberedelse jämfört med standardiserad vård. Multimedia är dock inte mer effektivt än standardiserad metod för att minska patienters oro. Författarna föreslår att individuellt anpassad preoperativ information kombinerat med multimedia kan tillämpas för patienter som ska genom en operation för att minska lidandet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / Background: Patients undergoing surgery often experience feeling of anxiety. Lack of information is a common cause of anxiety and also provokes a feeling of not being prepared. The way patients are informed preoperatively today has clear flaws. There are studies showing benefits regarding patients’ level of knowledge/understanding, anxiety and preparedness before surgery when multimedia is used preoperatively. Reviews on the subject are lacking. Aim: To study how preoperative information given through multimedia can impact the level of knowledge/understanding, anxiety and feeling of preparedness among patients undergoing surgery. Methods: Quantitative review article. The databases Pubmed and Cinahl were used. The PICO-model was used for article selection. 16 articles were included, 14 of them were RCTs. The analysis consisted of synthesizing and summarizing the findings. Results: More than half (53%) of the patients in the intervention group did not score any significant change in level of anxiety compared to control. The majority (87%) of the patients in the intervention group had significantly better knowledge/understanding compared to control. Regarding feeling of preparedness, 57% of the patients in the intervention group feel significantly more prepared compared to control. Conclusions: Multimedia as a tool is more effective in providing patients undergoing surgery with knowledge/understanding and preparedness compared to standard care. Multimedia is not better at reducing anxiety compared to standard care. The authors suggest that tailored preoperative information combined with multimedia should be used for patients undergoing surgery. Further research is needed within the field.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

To survive in today’s highly competitive and fast changing environment large corporations continuously have to develop themselves and their value offering. As a way to manage this, many have established innovation departments to deal with the company’s offerings. Despite this, it is challenging to generate impact from new business initiatives with several uncertainties stemming from the phase where the initiatives are being scaled, referred to in theory and practice as the scaling phase. The challenges within this phase has as well been noticed by Deloitte Sweden who have identified an increase in requested support within the space of scaling innovation. The scaling phase is considered the biggest obstacle for new business initiatives because of its unpredictability. It is hence identified as a troublesome and strategically challenging area in corporate innovation in need for further investigation. The aim of this thesis was consequently to research and unveil the underlying difficulties causing the scaling to fall short and success factors that can prevent it. Practical industry insights and experiences have been gathered through semi-structured qualitative interviews with seven large corporations. All seven companies were interviewed individually on two separate occasions and the results from the first round of interviews constructed two research questions that guided the thesis; (1) What are the key principles that should be applied to create the best preconditions for large corporations throughout the scaling process? and (2) How can indicators be used throughout the scaling process to validate its progress? Results from both rounds of interviews were combined with the literature studies and together they indicated five difficulties and correlating success factors for large corporation scaling of new business initiatives. The difficulties and success factors were in turn divided into two prominent themes. The first theme includes the preparatory work in the process leading up to a decision of scaling, called; preconditions for scaling. The second theme covers how companies can validate the progress of the initiative during scaling, called; scaling progress validation. To intuitively communicate the difficulties, success factors, and corresponding recommendations they are presented as a framework: Corporate Innovation Scaling - Difficulties and Success Factors. The content of the framework aims to support the innovation departments throughout their innovation process and ultimately aid the scaling of new business initiatives. / För att överleva i dagens mycket konkurrensutsatta och snabbt föränderliga miljö måste stora företag ständigt utveckla sig själva och deras värdeerbjudande. Ett vanligt sätt att hantera detta är att etablera innovationsavdelningar med ansvar att hantera företagets innovativa erbjudanden. Trots detta är det utmanande att generera en inverkan från dessa nya affärsinitiativ där flera osäkerhetsfaktorer härrör från den fas där initiativen skalas, som i teori och praktik benämns som skalningsfasen. Utmaningarna inom denna fas har också uppmärksammats av Deloitte Sverige som har upplevt en ökad av efterfrågan av stöd inom ramen för skalning av innovation. Skalningsfasen anses vara det största hindret för nya affärsinitiativ på grund av dess oförutsägbarhet. Det identifieras därmed som ett besvärligt och strategiskt utmanande område inom företagsinnovation i behov av ytterligare efterforskning. Syftet med denna avhandling var följaktligen att undersöka och redogöra för de bakomliggande svårigheterna som orsakar att skalningen brister samt vilka framgångsfaktorer som kan förhindra att det sker. Praktiska branschinsikter och erfarenheter har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju stora företag. Samtliga sju företag intervjuades individuellt vid två separata tillfällen och resultaten från den första intervjuomgången konstruerade två forskningsfrågor som vägledde avhandlingen; (1) Vilka är de viktigaste principerna som bör tillämpas för att skapa de bästa förutsättningarna för stora företag genom hela skalningsprocessen? och (2) Hur kan indikatorer användas under hela skalningsprocessen för att validera dess framsteg? Resultaten från båda intervjuomgångarna kombinerades med litteraturstudierna och tillsammans indikerade de fem svårigheter och korrelerande framgångsfaktorer för stora företags skalning av nya affärsinitiativ. Svårigheterna och framgångsfaktorerna delades i sin tur upp i två framträdande teman. Det första temat inkluderar det förberedande arbetet i processen som leder fram till ett beslut om skalning, kallat; förutsättningar för skalning. Det andra temat täcker hur företag kan validera initiativets framsteg under skalning, kallat; validering av skalningsframsteg. För att intuitivt kommunicera svårigheterna, framgångsfaktorerna och motsvarande rekommendationerna presenteras de i form av ramverket: Corporate Innovation Scaling -Difficulties and Success Factors. Innehållet i ramverket syftar till att stödja ivinnovationsavdelningarna genom hela deras innovationsprocess och i slutändan hjälpa till att skala nya affärsinitiativ.