Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

Bakgrund: Varje år insjuknar 300 barn i cancer varav cirka 30% av dessa diagnostiseras med hjärntumör. Protonstrålning har sedan 2015 varit ett bra behandlingsalternativ för att minska seneffekterna av strålningen. I dagsläget görs all protonstrålning i Uppsala. Barn med cancer vill vara delaktiga i sin vård och behandling och ålderanpassad information är då viktigt. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att förbereda barn med hjärntumör inför protonstrålning på annan ort. Metod: Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Elo och Kyngäs 2008). Resultat: Resultatet presenterar tre kategorier: Att nå barnet beskriver vikten av att ha barnet i fokus och anpassa informationen utifrån individen. Att möta utmaningar belyser tidens betydelse för hur förberedelserna blir, att det upplevdes som svårare att förbereda barn när det utförs på annan ort. Att inge trygghet beskriver sjuksköterskans roll att vara en trygg punkt för familjen samt att se till hela familjen. Konklusion: Konklusionen av studien är att barnsjuksköterskorna är medvetna om vikten av att göra barn delaktiga i förberedelser för att främja hälsa samt att tidens påverkan spelar in när sjuksköterskan ska förbereda och nå fram till barnet. / Background: Every year, 300 children are diagnosed with cancer, of which about 30% are diagnosed with brain tumor. Proton radiation therapy has been a good treatment alternative since 2015 to reduce the late effects of radiation. At the moment, all proton radiation therapy in Sweden is carried out in Uppsala. Children with cancer want to participate in their care and treatment and age-appropriate information is therefore important. Purpose: To describe the pediatric nurse's experience in preparing children with brain tumors for proton radiation therapy in another location. Method: Seven qualitative interviews were conducted with nurses. Collected material was analyzed with qualitative content analysis (Elo & Kyngäs, 2008). Result: The result presents three categories: Reaching the child describes the importance of having the child in focus and adapting the information based on the individual. Facing challenges highlights the importance of time and how it affects the preparations, it was perceived as more difficult to prepare children getting treatment in another location. Providing security describes the nurse's role to be a safe point for the family and to look after the whole family. Conclusion: The conclusion of the study is that the pediatric nurses are aware of the importance of children’s’ participation in their preparation, to promote health and that time plays an influential role in the preparation and the nurse’s ability to connect with the children.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv.Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik. Studie- och yrkesvägledarna arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade som är delaktiga i elevens skolgång främst vid praktik och valprocess inför framtiden. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledarna saknar kunskap och förberedelser från studie- och yrkesvägledarprogrammet om att arbeta med elever i särskolan. Dock ser inte alla studie- och yrkesvägledarna det som något negativt. Vi analyserar bland annat studie- och yrkesvägledarnas skillnader i arbetssättet med elever i gymnasiesärskolan respektive allmänna gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledarna lyfter upp möjligheterna och inte hinder för eleverna, vilket vi går igenom i analysen samt hur studie- och yrkesorienteringen bedrivs på skolorna. Vägen till vidare studier och yrken ser lite annorlunda ut än för elever i gymnasiesärskolan än för elever i den allmänna gymnasieskolan. Målet är detsamma men arbetsmetoderna skiljer sig bland annat i form av involvering av skolan och kontakten med arbetsförmedlingen.Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, gymnasiesärskola, kompetenser, diagnoser, förberedelse, vidare studier, yrken

Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8 miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår. Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106 studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena, ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda, som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar. Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår. / Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’, conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in clinical learning environment and during clinical training could benefit student nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering. Som metod valdes litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar. I artiklarna kunde tre huvudteman identifieras; fysiskt tillfrisknande, psykologiskt och socialt stöd samt information. Resultatet belyser behovet av god förberedelse inför utskrivning där sjuksköterskan har en viktig roll. Målet med fysiskt tillfrisknande är att strokepatienten ska vara så oberoende som möjligt i hemmet. Patienten och sjukvårdspersonalens mål med rehabilitering överensstämmer inte alltid. Strokepatienter och dess anhöriga har ett stort behov av psykologiskt och socialt stöd, men upplever detta som en bristfällig del i rehabiliteringen. Informationsbehovet är stort hos både patienter och dess anhöriga, men upplevs inte vara tillgodosett. Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att omvårdnaden av strokepatienter i möjligaste mån bör individanpassas efter patientens bakgrund, nuvarande situation och framtida mål. För att patienter och dess anhöriga ska känna sig väl förberedda krävs det att de fysiska, psykologiska och sociala delarna i omvårdnaden integreras i större utsträckning. / Stroke is one of the large national diseases and the third largest cause of death after cardiac infarction and cancer. Individual care and treatment is very important as the disease affects the patients differently. To be affected by stroke implies big changes in the daily life. The nurse plays an important role in preparing the patients and their relatives for these changes. The aim of the study was to get an increased knowledge about how stroke patients and their relatives are prepared before getting home and which role the nurse plays in preparations such as information, support and physical rehabilitation. The method of the present study is a literature review from eleven scientific articles. In the articles three main subjects were identified; physical recovery, psychological and social support and information. The result illustrates the need of sufficient preparations before discharging in which procedure the nurse plays an important role. The goal with physical recovery is that the stroke patient will be as independent as possible at home. Patient’s and health professional’s goal with rehabilitation were not always accordable. Stroke patients and their relatives have a big need of psychological and social support and they experience this as an insufficient part of the rehabilitation. Patients’ and their relatives’ need of information is big, but was experienced as unmet. Conclusions that can be drawn from the results are that nursing of stroke patients as far as possible should be individualized according to the patient’s background, present situation and future goals. To make patients and their relatives feel prepared, it requires that the physical, psychological and social parts are integrated to a greater extent.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser. Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder? - Upplevelse av den egna livssituationen - Upplevelse av familjens livssituation - Upplevelse av delaktighet - Upplevelse av förberedelse Metod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet. Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar. Upplevelse av ensamhet är genomgående för samtliga tonåringar. De anpassar sig till den nya livssituationen med en sjuk och döende förälder genom att vara lojal sina föräldrar. För att förstå att föräldern är svårt sjuk och döende är de beroende av den information de får av sina föräldrar och de förbereder sig genom att iaktta den sjuke förälderns symtom och därmed förstå. För att hantera dessa upplevelser har stöd varit avgörande för hur de hanterat upplevelsen. Diskussion: Samtliga tonåringar hade bristfälliga kunskaper om hur sjukdomen och behandlingen påverkade deras förälder. Det kan ha bidragit till upplevelse av ansvar och ensamhet. För att kunna förbereda sig på förälderns död och minska dessa upplevelser behöver föräldrar och tonåringar ett ökat stöd av vården. / Background: Being a teenager living with a dying parent is well known to be distressing with a significant impact on teenagers’ psychological well-being. To support teenagers and prevent long-term psychological consequences we need to find out more about teenagers experiences. Aim: How do teenagers experience living with a terminally ill dying parent? - Experience of their own life circumstances - Experience of their family life circumstances - Experience of participation - Experience of preparation Method: Repeated qualitative interviews were conducted with ten teenagers who had lost a parent within a year. The parent had received specialist palliative care by the time of death. Qualitative content analyses (Hayes 2000) were used for analyses of the result. Results: All teenagers experienced increased responsibility. While carrying this responsibility they experienced loneliness and tried to adjust to the situation in different ways by being loyal to their parents. In their process to understand that the parent is dying they prepared by observing and trying to make sense of the illness symptoms they notice. To deal with these experiences support has been determinant for how they deal with the experiences. Discussion: All teenagers had poor knowledge of how illness and treatment influenced their parent. That might have led to experiences of responsibility and loneliness. To prepare for the death of their parent and decrease these experiences, the parents and teenagers need increased support from healthcare.

Bakgrund: Enligt barnkonventionen har barn som vistas inom hälso- och sjukvården rätt till delaktighet i sin vård genom anpassad information samt att få att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Insättning av perifer venkateter och blodprovstagning är smärtsamma procedurer som barn utsätts för inom barnsjukvården. Inför dessa procedurer är det viktigt att barn får goda förberedelser. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva barns erfarenheter av delaktighet inför och under insättning av perifer venkateter och blodprovstagning. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna besvarades av 47 barn i åldrarna åtta till arton år, som hade genomgått insättning av perifer venkateter alternativt lämnat venösa eller kapillära blodprov på Falu lasarett eller Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Resultat: Tjugoen procent av barnen fick inte lokalbedövning och 20% blev aldrig tillfrågade om önskemål i samband med smärtsamma procedurer. De barn som uppgav att personalen inte hade berättat hur de smärtsamma procedurerna skulle gå till hade lägre ålder i median jämfört med de barn som personalen berättade för (9 år versus 14 år, p=0,006). Ju högre barnen skattade att de förstått informationen de fått på en tiogradig skala desto högre skattade de att de kunde säga stopp om något var för påfrestande eller gjorde för ont i samband med smärtsamma procedurer (r=,430, p=0,004). Slutsats: Alla barn ska tillfrågas om önskemål och erbjudas lokalbedövning inför smärtsamma procedurer. Sjukvårdspersonal ska ge barn anpassad information oavsett ålder vilket främjar barns möjlighet att säga stopp om de upplever proceduren som för påfrestande. Sjukvårdspersonal måste visa extra lyhördhet gentemot barn med lägre ålder. / Background: According to the Convention on the Rights of the Child, children receiving healthcare have the right to personalized information and to have their opinions expressed on all issues that concern them. Peripheral intravenous cannulation and blood sampling are painful procedures that children are subjected to in pediatric care, and prior to these procedures it is important that children receive good preparation. Objective: The aim of the study was to investigate and describe children’s experiences of participation before and during peripheral intravenous cannulation and blood sampling. Method: The study was a quantitative survey. The questionnaires were answered by 47 children aged eight to eighteen years, who had experienced peripheral intravenous cannulation or venous/capillary blood test at the hospital in Falun or at the Children’s Hospital in Uppsala. Results: Twenty-one percent of the children did not receive local anesthesia and 20% were never asked for their preferences in connection with painful procedures. The children who stated that they were not informed by the healthcare professionals regarding the painful procedures were of younger age compared to the children that were informed (9 years versus 14 years, p=0,006). The higher the children rated on a 10-degree scale that they understood the information, the higher they also rated that they could tell the healthcare professionals to stop if the painful procedures was too demanding or too painful (r=,430, p=0,004). Conclusion: All children should be asked for their preferences and be offered local anesthesia for painful procedures. Healthcare professionals should provide the children with appropriate information regardless of the age of the child, which promotes the child’s ability to tell the healthcare professionals to stop if they experience the procedures as too demanding. Healthcare professionals should be more aware when caring for younger children.

Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.