I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt.  Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt. Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser. Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder? - Upplevelse av den egna livssituationen - Upplevelse av familjens livssituation - Upplevelse av delaktighet - Upplevelse av förberedelse Metod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet. Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar. Upplevelse av ensamhet är genomgående för samtliga tonåringar. De anpassar sig till den nya livssituationen med en sjuk och döende förälder genom att vara lojal sina föräldrar. För att förstå att föräldern är svårt sjuk och döende är de beroende av den information de får av sina föräldrar och de förbereder sig genom att iaktta den sjuke förälderns symtom och därmed förstå. För att hantera dessa upplevelser har stöd varit avgörande för hur de hanterat upplevelsen. Diskussion: Samtliga tonåringar hade bristfälliga kunskaper om hur sjukdomen och behandlingen påverkade deras förälder. Det kan ha bidragit till upplevelse av ansvar och ensamhet. För att kunna förbereda sig på förälderns död och minska dessa upplevelser behöver föräldrar och tonåringar ett ökat stöd av vården. / Background: Being a teenager living with a dying parent is well known to be distressing with a significant impact on teenagers’ psychological well-being. To support teenagers and prevent long-term psychological consequences we need to find out more about teenagers experiences. Aim: How do teenagers experience living with a terminally ill dying parent? - Experience of their own life circumstances - Experience of their family life circumstances - Experience of participation - Experience of preparation Method: Repeated qualitative interviews were conducted with ten teenagers who had lost a parent within a year. The parent had received specialist palliative care by the time of death. Qualitative content analyses (Hayes 2000) were used for analyses of the result. Results: All teenagers experienced increased responsibility. While carrying this responsibility they experienced loneliness and tried to adjust to the situation in different ways by being loyal to their parents. In their process to understand that the parent is dying they prepared by observing and trying to make sense of the illness symptoms they notice. To deal with these experiences support has been determinant for how they deal with the experiences. Discussion: All teenagers had poor knowledge of how illness and treatment influenced their parent. That might have led to experiences of responsibility and loneliness. To prepare for the death of their parent and decrease these experiences, the parents and teenagers need increased support from healthcare.