<p><strong><em>Introduktion:</em></strong> Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej.</p><p><strong><em>Syfte:</em></strong> Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.</p><p><strong><em>Frågeställningar:</em></strong> 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3. Varför avstår patienter från lokalbedövning vid tandhygienistbehandling?</p><p><strong><em>Metod:</em></strong><strong> </strong>Kvalitativ intervjustudie<strong> </strong>där intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong><em>Resultat: </em></strong>Faktorer som patientens smärttröskel och tidigare upplevelser spelade roll för valet mellan att få bedövning eller ej. En annan viktig faktor var rutiner för regelbundna behandlingar hos samma tandhygienist. Detta skapade förtroende för tandhygienisten och man behövde inte diskutera valet av bedövning vid varje tillfälle. Tandhygienistbehandlingar upplevdes som mindre smärtsamma än vissa tandläkarbehandlingar så som extraktion och lagning av stora kariesangrepp.</p><p><strong><em>Konklusion:</em></strong><strong> </strong>Helhetsupplevelsen av ett tandhygienistbesök har betydelse för patienters val av att få bedövning vid tandhygienistbehandling. Smärtkänslighet och tidigare erfarenheter av tandvården är två faktorer som hade stor betydelse. Det krävs fler studier och vidare forskning i ämnet för att kunna dra giltiga slutsatser.</p>

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej. Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar. Frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3. Varför avstår patienter från lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? Metod: Kvalitativ intervjustudie där intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Faktorer som patientens smärttröskel och tidigare upplevelser spelade roll för valet mellan att få bedövning eller ej. En annan viktig faktor var rutiner för regelbundna behandlingar hos samma tandhygienist. Detta skapade förtroende för tandhygienisten och man behövde inte diskutera valet av bedövning vid varje tillfälle. Tandhygienistbehandlingar upplevdes som mindre smärtsamma än vissa tandläkarbehandlingar så som extraktion och lagning av stora kariesangrepp. Konklusion: Helhetsupplevelsen av ett tandhygienistbesök har betydelse för patienters val av att få bedövning vid tandhygienistbehandling. Smärtkänslighet och tidigare erfarenheter av tandvården är två faktorer som hade stor betydelse. Det krävs fler studier och vidare forskning i ämnet för att kunna dra giltiga slutsatser.

Bakgrund: Enligt barnkonventionen har barn som vistas inom hälso- och sjukvården rätt till delaktighet i sin vård genom anpassad information samt att få att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Insättning av perifer venkateter och blodprovstagning är smärtsamma procedurer som barn utsätts för inom barnsjukvården. Inför dessa procedurer är det viktigt att barn får goda förberedelser. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva barns erfarenheter av delaktighet inför och under insättning av perifer venkateter och blodprovstagning. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna besvarades av 47 barn i åldrarna åtta till arton år, som hade genomgått insättning av perifer venkateter alternativt lämnat venösa eller kapillära blodprov på Falu lasarett eller Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Resultat: Tjugoen procent av barnen fick inte lokalbedövning och 20% blev aldrig tillfrågade om önskemål i samband med smärtsamma procedurer. De barn som uppgav att personalen inte hade berättat hur de smärtsamma procedurerna skulle gå till hade lägre ålder i median jämfört med de barn som personalen berättade för (9 år versus 14 år, p=0,006). Ju högre barnen skattade att de förstått informationen de fått på en tiogradig skala desto högre skattade de att de kunde säga stopp om något var för påfrestande eller gjorde för ont i samband med smärtsamma procedurer (r=,430, p=0,004). Slutsats: Alla barn ska tillfrågas om önskemål och erbjudas lokalbedövning inför smärtsamma procedurer. Sjukvårdspersonal ska ge barn anpassad information oavsett ålder vilket främjar barns möjlighet att säga stopp om de upplever proceduren som för påfrestande. Sjukvårdspersonal måste visa extra lyhördhet gentemot barn med lägre ålder. / Background: According to the Convention on the Rights of the Child, children receiving healthcare have the right to personalized information and to have their opinions expressed on all issues that concern them. Peripheral intravenous cannulation and blood sampling are painful procedures that children are subjected to in pediatric care, and prior to these procedures it is important that children receive good preparation. Objective: The aim of the study was to investigate and describe children’s experiences of participation before and during peripheral intravenous cannulation and blood sampling. Method: The study was a quantitative survey. The questionnaires were answered by 47 children aged eight to eighteen years, who had experienced peripheral intravenous cannulation or venous/capillary blood test at the hospital in Falun or at the Children’s Hospital in Uppsala. Results: Twenty-one percent of the children did not receive local anesthesia and 20% were never asked for their preferences in connection with painful procedures. The children who stated that they were not informed by the healthcare professionals regarding the painful procedures were of younger age compared to the children that were informed (9 years versus 14 years, p=0,006). The higher the children rated on a 10-degree scale that they understood the information, the higher they also rated that they could tell the healthcare professionals to stop if the painful procedures was too demanding or too painful (r=,430, p=0,004). Conclusion: All children should be asked for their preferences and be offered local anesthesia for painful procedures. Healthcare professionals should provide the children with appropriate information regardless of the age of the child, which promotes the child’s ability to tell the healthcare professionals to stop if they experience the procedures as too demanding. Healthcare professionals should be more aware when caring for younger children.