Att uppmärksamma människors som är adopterade fysiska och psykiska hälsa är viktigt eftersom det är en grupp i samhället där det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohälsa och social problematik. Det har också visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av läkarvård än barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien är att beskriva upplevelser adoptivbarn kan få av att skiljas från sitt ursprung och växa upp i en familj som inte är deras biologiska. Studien grundas på två självbiografier som analyserats enligt Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är: Tankar om identitet med underkategorierna: Vem är jag, Att alltid vara annorlunda och En fot i varje land. Den andra huvudkategorin är: Känsla av tillhörighet och distans med underkategorierna: Sorgen över att ha blivit övergiven och Känslan av att vara olik, önskan att vara lik. Den tredje huvudkategorin är: Möten med omvärlden med underkategorierna: Kränkande behandling och Omgivningens frågor och synpunkter. Resultatet visar att kvinnorna ofta har upplevt ett lidande, bland annat till följd av att de känt sig annorlunda, haft svårt att hitta eller förstå sin identitet. De har också upplevt avsaknad av tillhörighet till familjen, samhället och även till sitt ursprungsland. I diskussionen har författaren valt att ta upp delar av resultatet av vikt för sjuksköterskeprofessionen. Avslutningsvis presenteras förslag på praktiska implikationer för arbetet som sjuksköterska. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.

Att adoptera och att bli adopterad kan vara en påfrestande livserfarenhet så stöd och hjälp frånbarnhälsovården, socialtjänsten, sjukvården och barnpsykiatrin kan bli nödvändig. Föreliggandestudie är en registerstudie och omfattar 50 221 barn, varav 440 adopterade, som är födda mellan1994-2007 och folkbokförda i Uppsala län. Syftet med studien är att undersöka om det finnsnågra skillnader i kontakten med BVC för adoptivbarn jämfört med biologiska barn vad gällerantal mottagningsbesök, antal hembesök, MPR vaccinationer, skickade remisser till barnläkare,psykolog, ortoptist, audiolog och logoped samt om barnen genomfört syn-, hörsel ochspråkscreening och utfallet på dessa screeningar. Logistiska- och linjära regressionsanlysergjordes och en del korrigerades för ålder. Adoptivbarnen fick både färre hembesök och färremottagningsbesök. Det var också lägre andel adoptivbarn som blev vaccinerade mot MPR. Vadgäller remisser skickades för adoptivbarnen högre andel remisser till BHV-psykolog, ortoptistoch till logoped. De biologiska barnen genomförde synscreening i högre grad. Adoptivbarnenfick i högre grad utfall på syn- och hörselscreening. Adoptivbarnen får i lägre utsträckning änbiologiska barn ta del av viktiga komponenter i svensk barnhälsovård vilket kan leda till sämrehälsa för gruppen på lång sikt. Vården behöver bli mer jämlik för adoptivbarnen och för attkomma till insikt om varför dessa skillnader finns behövs fler studier på området. / To adopt and to be adopted can be a distressing experience of life, and support from child healthcare, social services, health care and child psychiatry may be necessary. This study is aregister study and covers 50,221 children, of which 440 are adopted, born between 1994-2007 and registered in Uppsala län. The purpose of the study is to investigate if there areany differences in the contact with child health care for adopted children compared withbiological children as regards to the number of clinic visits, number of home visits, children whoare vaccinated with MMR, referrals to pediatricians, psychologists, orthoptist and speechtherapist and if the children perform the visual-, auditory-, and language screening and theoutcome of these screenings. Logistic- and linear regression analyzes were made and some werecorrected for age. The adoptees had both significantly fewer home visits and office visits than thebiological children. There were also a lower proportion of adopted children who were vaccinatedagainst MMR. The adopted children had significantly more referrals sent to the BHVpsychologist,the orthoptist and the speech therapist. Adopted children take a lesser part inimportant childcare components than biological children. This could lead to a worse health forthis group in the long term. The healthcare need to be more equal amongst children, and to getcloser to the cause of these differences more studies is needed.

Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan. / My aim with this thesis is to discuss how adoptees and adoptive parents may experience the time before, during and after the adoption process and how they can feel about their and their children’s situation when they start at the preschool. I will draw on my own experience and knowledge from having an adopted son, as well as on my complex but rewarding work with an adopted child in preschool. As part of my preparation for writing this thesis I have visited a lecture of adopted children in preschool and interviewed a parent of an adopted child that is in preschool. Through this thesis, I have arrived at a picture of the dilemmas that educators and adoptive parents may face during the induction of an adopted child in preschool, and how essential it is with experience and education of adopted children in preschool.

Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet. Där framgår bland annat att kunskap om adoption och adopterade barn är mycket viktig för att adoptivbarnen ska få en gynnsam skoltid.

<p>Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. </p><p>I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet. Där framgår bland annat att kunskap om adoption och adopterade barn är mycket viktig för att adoptivbarnen ska få en gynnsam skoltid.</p>

I internationella studier har man sett kopplingar mellan ouppfyllda förväntningar och stress hos adoptivföräldrar, man har även sett kopplingar till depression. Inga liknande studier på adoptivföräldrars förväntningar har gjorts i svensk kontext. Syftet med denna studie är därför att undersöka adoptivföräldrars tankar och förväntningar om föräldraskapet, innan adoptionen, efter adoptionen och i framtiden. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar samt yrkesverksamma som möter dessa föräldrar i en stödjande roll. Slutsatserna man kan dra av studien är att föräldrarna hade generellt sett höga förväntningar och de vars förväntningar inte infriades upplevde tiden efter adoptionen som mycket svår och kände sig idag utbrända samt hade större oro inför framtiden.

The aim of this thesis is to try to understand the experiences of Swedish-born adoptees during the process of searching for and meeting their biological family. The subjects have been recruited from the Organisation of Adult Adoptees and Foster Children (AFO) and some other sources. The group consists of 20 adult Swedish-born adoptees, ten women and ten men.   Data have been collected through questionnaires with both open-ended and closed questions regarding their childhood and through interviews with structured questions and follow-up questions concerning the search process. The elaboration of data bas followed the search process and highlighted common features, which have brought about certain themes. The analysis of the descriptions has been made according to some existential key concepts in order to deepen the understanding of the search process. Thus, some broadly human existential dilemmas have emerged.  The results indicate a heterogeneous group of subjects. One salient feature is that the search process has been activated in critical situations when lack of knowledge about identity and heredity has been experienced. Another distinct result is the need to get physical likeness confirmed when meeting biological relatives. Such an experience has met a deficiency. Yet another distinct result is the need of contact, no matter the quality, with biological relatives so as to experience closeness built on biological bonds. There has been a will to establish lasting relationships in order to experience identity and continuity. Furthermore, many have experienced during the search process that getting a biological family has added a new dimension to their lives and contributed to personal healing. The adoptees' search for their origin can be seen as a process where broadly human existential dilemmas are particularly prominent.

Tidigare forskning inriktad på adoptivföräldrars upplevelser av föräldraskapet eller support och stöd från samhälleliga instanser är inte omfattande, speciellt inte i svensk forskning. Syftet med den här studien var att undersöka adoptivföräldrars upplevelse av stödfunktioner och samhällsservice under de första fem åren efter hemkomst med adoptivbarnet eftersom det är viktigt att få ett perspektiv på stödet från samhället under de tidiga åren då det adopterade barnet knyter ann till familjen. Studien utfördes genom intervjuer med fyra adoptivföräldrapar plus den ena föräldern till ett adoptivbarn. Intervjuerna utforskade hur de upplevt sitt handlingsutrymme i förhållande till deras tillgänglighet av samhälleliga resursinstanser under det tidiga föräldraskapet. Resultaten analyserades utifrån Amartya Sens teoretiska perspektiv capability approach som mäter hälsa genom att accentuera individens behov och frihet att själv välja vad som uppfattas som nödvändigt och viktigt.  Resultaten visade att adoptivföräldrarna överlag var nöjda med relationen de haft med skola, barnhälsovård, socialtjänst och övriga resursinstanser. En viktig del av handlingsutrymmet för familjerna var även privata relationer med andra adoptivföräldrar och adoptivbarn. Även internet nätverk eller grupper för adoptivfamiljer var dem till viss mån behjälpliga. Trots det menade föräldrarna att förståelsen för deras adopterade barns behov i alla samhälleliga instanser behövde förbättras, både överlag för adopterade barn, men även att de individuella behoven för adopterade barn behövde uppmärksammas mer.