Att uppmärksamma människors som är adopterade fysiska och psykiska hälsa är viktigt eftersom det är en grupp i samhället där det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohälsa och social problematik. Det har också visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av läkarvård än barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien är att beskriva upplevelser adoptivbarn kan få av att skiljas från sitt ursprung och växa upp i en familj som inte är deras biologiska. Studien grundas på två självbiografier som analyserats enligt Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är: Tankar om identitet med underkategorierna: Vem är jag, Att alltid vara annorlunda och En fot i varje land. Den andra huvudkategorin är: Känsla av tillhörighet och distans med underkategorierna: Sorgen över att ha blivit övergiven och Känslan av att vara olik, önskan att vara lik. Den tredje huvudkategorin är: Möten med omvärlden med underkategorierna: Kränkande behandling och Omgivningens frågor och synpunkter. Resultatet visar att kvinnorna ofta har upplevt ett lidande, bland annat till följd av att de känt sig annorlunda, haft svårt att hitta eller förstå sin identitet. De har också upplevt avsaknad av tillhörighet till familjen, samhället och även till sitt ursprungsland. I diskussionen har författaren valt att ta upp delar av resultatet av vikt för sjuksköterskeprofessionen. Avslutningsvis presenteras förslag på praktiska implikationer för arbetet som sjuksköterska. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Idag finns väldigt få transnationellt adopterade personer som är äldre (definierat enligt WHO som 60+) som en naturlig följd av att organiserad adoption började under 1960-talet. Men i takt med en allt mer åldrande befolkning behöver vi öka vår förståelse för eventuella framtida behov hos adopterade. Det kan vara behov som uppstår senare i livet eller till följd av tidigare erfarenheter. Forskning har visat att transnationellt adopterade har ett antal utmaningar som att de oftare har en ökad risk för missbruk, suicid och suicidförsök, utsätts för vardagsrasism och många står utanför arbetslivet. Det är en brist på ändamålsenligt post-adoptionsstöd för de många utmaningar som transnationellt adopterade kan möta under livet. Syfte: Syftet var att undersöka föreställningar om adoptionsspecifika utmaningar och behov vid åldrande hos transnationellt adopterade.   Metod: Kvalitativ metod användes där tio transnationellt adopterade personer, som är representanter för föreningar för transnationellt adopterade eller som möter transnationellt adopterade i sin yrkesprofession som terapeuter/psykolog, intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Insamlat data analyserades genom fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet visade ett utfallsrum med fyra beskrivningskategorier: 1) Föreställningar genom livet, 2) Betraktad av andra, 3) Avsaknad av empowerment, och 4) Transnationell förflyttning. I dessa beskrivningskategorier framkom  ett flertal utmaningar i att åldras som transnationellt adopterad. Utfallsrummet omges av det behov av stöd och resurser som kan finnas för att uppnå ett hälsosamt åldrande som transnationellt adopterad. Slutsatser: Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.