The purpose of this study has been to explore which experiences of exposure transnational adoptees choses to tell about in their Instagram accounts and create an understanding for their experiences and thoughts with the help from theories and earlier research. We have by performing a netnografic study, found our empiric material from two transnational adoptees accounts on Instagram to answer our question formulations: Which experiences of exposure does transnational adoptees publish on Instagram? and: How does transnational adoptees explain the correlation between these experiences and their adoption? It appears in our empiric conclusion and in the analysis that themes of affiliation, indebtedness, racism, colour blindness and identity occur in both transnational adoptees account when it comes to exposure in relation to adoption. These experiences and thoughts are analysed with help from earlier research and theories. The theories we used are postcolonial perspective, stigma theory, intersectionality and social identity theory. In the discussion, conclusions are made about the analysis, where it among other things shows that experiences and thoughts of indebtedness appears to be a larger theme than in our selected earlier research. This phenomenon can be understood using the postcolonial theory, that gives a possible explanation about the occurrence of indebtedness. We discuss further about the relations between physical appearance, affiliation, and lack of racial reflection as how they appear to be distinctive factors for exposedness of the transnational adoptees in this study.

Bakgrund: Idag finns väldigt få transnationellt adopterade personer som är äldre (definierat enligt WHO som 60+) som en naturlig följd av att organiserad adoption började under 1960-talet. Men i takt med en allt mer åldrande befolkning behöver vi öka vår förståelse för eventuella framtida behov hos adopterade. Det kan vara behov som uppstår senare i livet eller till följd av tidigare erfarenheter. Forskning har visat att transnationellt adopterade har ett antal utmaningar som att de oftare har en ökad risk för missbruk, suicid och suicidförsök, utsätts för vardagsrasism och många står utanför arbetslivet. Det är en brist på ändamålsenligt post-adoptionsstöd för de många utmaningar som transnationellt adopterade kan möta under livet. Syfte: Syftet var att undersöka föreställningar om adoptionsspecifika utmaningar och behov vid åldrande hos transnationellt adopterade.   Metod: Kvalitativ metod användes där tio transnationellt adopterade personer, som är representanter för föreningar för transnationellt adopterade eller som möter transnationellt adopterade i sin yrkesprofession som terapeuter/psykolog, intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Insamlat data analyserades genom fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet visade ett utfallsrum med fyra beskrivningskategorier: 1) Föreställningar genom livet, 2) Betraktad av andra, 3) Avsaknad av empowerment, och 4) Transnationell förflyttning. I dessa beskrivningskategorier framkom  ett flertal utmaningar i att åldras som transnationellt adopterad. Utfallsrummet omges av det behov av stöd och resurser som kan finnas för att uppnå ett hälsosamt åldrande som transnationellt adopterad. Slutsatser: Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.

Diplomatic relations between Sweden and South Korea enabled international adoption. It progressed mostly between the 1960s and the 1980s. Concerning the aim for both countries, Sweden needed clear-cut and positive evidence to demonstrate the following social change: From race biology to multiculturalism. South Korea needed the foreign capital for national development. Adoptees were adopted without any appropriate support and deprivation of self determination, and they had to situate the discrimination and identity problem in Swedish society because of the absence of whiteness. This study is not only unpacking problems of identity for Korean transnational adoptees in Sweden but also deducing meaningful outcomes by looking into their stories through an in-depth interview.