Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.

<p>Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.</p>

Vårt syfte med studien är att försöka ta reda på hur utlandsadopterade, adoptivföräldrar och invandrare ser på sin och sina barns uppväxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har från dessa. Det flesta av våra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. Våra informanter är två utlandsadopterade, två adoptivföräldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att använda oss av är Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp något om hur det är att befinna sig i och med olika grupper i samhället. Vår slutsats av studien är att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter är att det inte har någon betydelse vilken hudfärg eller härkomst man har. Det som är avgörande för inträde i det svenska samhället är hur väl det svenska språket behärskas. Vi har även kommit fram till att många utlandsadopterade kan ha lättare än invandrare att bli accepterade i samhället eftersom de ”föds” in i det svenska språket, svenska normer och värderingar medan invandrarna pendlar mellan det gamla landets och det nya landets kulturer.

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children.           Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed.   Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families.   Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents.     Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt. Dock gick det att urskilja att adoptivföräldrarnas delaktighet kunde öka utifrån ett gott bemötande ifrån familjerättssekreterarna, vilket i sin tur hade ett starkt samband med det professionella förhållningssättet. Ifall adoptivföräldrarnas känsla av delaktighet ökade, minskade dessutom deras upplevelse av utsatthet. Sammantaget är en av studiens slutsats att utsatthet, delaktighet, bemötande och professionellt förhållningssätt, alla är förutsättningar för varandra och att det ena begreppet ej går att förklara utan det andra. / The purpose of this study was to examine how the adoptive parents, who adopted children internationally, experienced their participation and vulnerability in their consent inquiry. In addition to this purpose, the study examined how adoption social workers experience that they can respond to adoptive parents based on a professional approach. To answer the purpose of the study a qualitative approach was used in which six people were interviewed, four adoptive parents and two adoption social workers. The empirical data were interpreted by theories involving power and roles in the professional work with people. The results showed that there were different views among all respondents on the concepts of participation, vulnerability, attitude and professional approach. However, it was possible to discern that the adoptive parents' participation could increase from a good response from adoption social workers, which in turn had a strong relationship with the professional approach. If the adoptive parents' sense of participation was increased, was their experience of vulnerability reduced. Overall, one of the conclusions of the study was that vulnerability, participation, attitude and professional approach, are all based on each other and that neither concepts can be explained without illuminating the other.

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare. För att nå vårt syfte gjorde vi kvalitativa intervjuer med tio adoptivföräldrar som genomfört internationella adoptioner. Vår teoretiska utgångspunkt är Goffmans (2006) teori om roller och Skaus (2007) begrepp om maktförhållandet mellan klient och hjälpare. Under analysen identifierade vi olika roller. Personer ansöker om medgivande för att de vill ha rollen som förälder, men utredningen medför även andra roller, till exempel rollen som klient. Resultatet visar att adoptivföräldrarnas upplevelser av medgivandeutredningen är tvetydiga. Helhetsintrycket är positivt samtidigt som de upplever negativa aspekter. Platsen för mötet, beroendeförhållandet till socialsekreterarna samt oron som utredningen innebär är några av de aspekter som adoptivföräldrarna upplever som besvärande.

<p>Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare. För att nå vårt syfte gjorde vi kvalitativa intervjuer med tio adoptivföräldrar som genomfört internationella adoptioner. Vår teoretiska utgångspunkt är Goffmans (2006) teori om roller och Skaus (2007) begrepp om maktförhållandet mellan klient och hjälpare. Under analysen identifierade vi olika roller. Personer ansöker om medgivande för att de vill ha rollen som förälder, men utredningen medför även andra roller, till exempel rollen som klient. Resultatet visar att adoptivföräldrarnas upplevelser av medgivandeutredningen är tvetydiga. Helhetsintrycket är positivt samtidigt som de upplever negativa aspekter. Platsen för mötet, beroendeförhållandet till socialsekreterarna samt oron som utredningen innebär är några av de aspekter som adoptivföräldrarna upplever som besvärande.</p>

Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan. / My aim with this thesis is to discuss how adoptees and adoptive parents may experience the time before, during and after the adoption process and how they can feel about their and their children’s situation when they start at the preschool. I will draw on my own experience and knowledge from having an adopted son, as well as on my complex but rewarding work with an adopted child in preschool. As part of my preparation for writing this thesis I have visited a lecture of adopted children in preschool and interviewed a parent of an adopted child that is in preschool. Through this thesis, I have arrived at a picture of the dilemmas that educators and adoptive parents may face during the induction of an adopted child in preschool, and how essential it is with experience and education of adopted children in preschool.

Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.

The purpose of this study was to try to interpret interactions between social worker and adoptive parents during the adoption process from a power perspective. The study was inspired by a hermeneutic inductive approach because we were interested in the interpretation of the empirical material. The study was conducted using four qualitative interviews with a total of seven people, four adoptive parents and three social workers. The collected material is then analyzed using a content analysis. To interpret the contact between the adoptive parents and social workers, we have used a power perspective. Our study showed that the applicant, generally speaking, was positive to that an investigation was made based on “the child’s interest”, but experienced some of the questions as intrusive. They found that the assessment made was crucial for the decision, and that it easily can vary from case to case for the decision and that the assessment can certainly vary in different cases. The social workers did not feel that they had any noticeable power, because they do not make the final decision. Their assessment was partly based on laws and guidelines that set the context, for example, how old the applicants may be and the requirement that the applicants must be married. Assessments are also made on the social worker’s individual characteristics based on the applicant's personal qualities such as insight and ability to care for a child.