Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.

The aim of this study is to bridge the gap between two emotions, guilt, and shame, and their interplay with perceived physical, psychological, social, and emotional well-being among healthy adults. Hence, we set out to examine how guilt and shame relate to health-related quality of life. To reach this conclusion, the study examines 5 hypotheses based on gender, culture, and the general population. In addition, the study explores coping strategies some may employ. The study sample population was drawn from South Africa and Europe (n = 85, average age = 33 years, 60% women, 38.8% men, and 1.2% other). An online survey based on the validated GSQ-8 and SF-36v questionnaires was used to collect the data. Results of the study have concluded that there is a negative relationship between HRQOL and guilt and shame and that guilt and shame have a negative relationship with Health-related quality of life, indicating that individuals who experience a great deal of guilt or shame will suffer from a reduction in quality of life, and vice versa. Therefore, Guilt and Shame appear to have a positive correlation with HRQOL subscales. Shame and Guilt scores did not differ significantly by gender. It is imperative that future research studies include a broader sample and a more comprehensive analysis of causal factors. Feelings of guilt and shame can be powerful motivators, but when they can become a silent burden that weighs us down, leading to decreased quality of life and a range of negative health outcomes. / Syftet med denna studie är att överbrygga klyftan mellan två känslor, skuld och skam, och deras samspel med upplevd fysisk, psykologisk, social och emotionell välbefinnande bland friska vuxna. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur skuld och skam relaterar till hälsorelaterad livskvalitet. För att nå denna slutsats undersöker studien 5 hypoteser baserade på kön, kultur och den allmänna befolkningen. Dessutom undersöker studien hanteringsstrategier som vissa kan använda. Studieprovpopulationen drogs från Sydafrika och Väst- och Sydeuropa (n = 85, medelålder = 33 år, 60% kvinnor, 38.8% män och 1.2% andra). En online-undersökning baserad på de validerade GSQ-8- och SF-36v-frågeformulären användes för att samla in data. Resultaten av studien har dragit slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan HRQOL och skuld och skam och att skuld och skam har ett negativt samband med hälsorelaterad livskvalitet, vilket indikerar att individer som upplever mycket skuld eller skam kommer att drabbas av en minskning av livskvaliteten och vice versa. Därför verkar skuld och skam ha en positiv korrelation med HRQOL-delskalor. Skam- och skuldpoäng skilde sig inte signifikant efter kön. Det är absolut nödvändigt att framtida forskningsstudier inkluderar ett bredare urval och en mer omfattande analys av orsaksfaktorer. Känslor av skuld och skam kan vara kraftfulla motivatorer, men när de kan bli en tyst börda som tynger oss, vilket leder till minskad livskvalitet och en rad negativa hälsoutfall.

Bakgrund: Globalt sett är översvämningar, näst efter stormar, den naturfara som orsakar mest ekonomisk skada. Inom Europeiska unionen (EU) fick översvämningar ett ökat fokus efter att Europa under 2002 drabbades av stora översvämningar. Mot denna bakgrund lanserades i oktober 2012 det EU-finansierade projektet STAR-FLOOD. Projektet mynnade ut i en guidebok för hur översvämningsrisker kan hanteras. I guideboken, skriven av Raadgever m.fl. (2016) rekommenderas en blandning av strategier (diversifiering), för hanteringen av översvämningsrisker. Inom EU har översvämningsrisker traditionellt hanterats genom fysiska skydd, vilket bara är en av flera strategier. I Sverige hanteras översvämningar främst i den akuta fasen och genom privata försäkringar. Översvämningsskydd har först på senare tid fått allt större betydelse för hur översvämningar hanteras i Sverige, något som kan exemplifieras genom den vall som ska byggas på Falsterbonäset i Vellinge kommun i sydvästra Skåne. Det finns en paradox med den typen av strukturella översvämningsskydd och det är att skydden faktiskt kan öka översvämningsrisken. Paradoxen kallas för levé-effekten och innebär att strukturella översvämningsskydd kan leda till en falsk trygghet hos dem som bor i det skyddade området. En diversifierad strategi för hantering av översvämningsrisker kan däremot minska risken för att levé-effekten uppstår. Syfte: Att studera i vilken mån en diversifierad strategi kan spåras i fallet med det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset. Metod: En beskrivande fallstudie av hur översvämningsrisker från havet hanteras på Falsterbonäset. Materialet har i huvudsak samlats in genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med riktad kvalitativ innehållsanalys. Som komplement till intervjuerna har även annat material analyserats, främst kommundokument. Den teori som studien grundas på är levé-effekten och teorin om riskhomeostas. Resultat: Mot bakgrund av guideboken skriven av Raadgever m.fl. (2016) är det möjligt för Vellinge kommun att vidta fler strategier för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av översvämningar på Falsterbonäset. Exempelvis hade det varit möjligt att begränsa utvecklingen i det skyddade området och ställa tydliga krav på plushöjder för nybyggnation. Samtidigt har kommunens strategi aldrig varit så diversifierad som nu med anledning av det kommande översvämningsskyddet. Avslutningsvis finns det vissa indikationer på att en levé-effekt kan uppstå. / Background: In a global perspective are floods, after storms, the natural hazard that causes the most economic damage. Within the European Union (EU), floods gained increased focus after Europe was hit by major floods in 2002. Because of this, the EU-funded project STAR-FLOOD was launched in October 2012. Among other things, the project resulted in a guidebook for how flood risks can be managed. The guidebook, written by Raadgever et.al. (2016), recommends a mix of strategies (diversification) for the management of flood risks. Within the EU, flood risks have traditionally been managed through structural protection, being just one of several strategies. In Sweden, floods are managed mainly in the acute phase and through private insurance. Flood protection has recently become increasingly important for how floods are handled in Sweden, which can be exemplified by the levee that is to be built on Falsterbonäset in Vellinge municipality in Skåne. However, there is a paradox with this type of structural flood protection, and it is that these can increase the risk of flooding. The paradox is called the levee effect and means that structural flood protection can lead to a false sense of security in those who live in the protected area. A diversified strategy for managing flood risks can reduce the risk of the levee effect. Purpose: Study to which extent a diversified strategy can be traced in the case of structural protection that is planned structural on Falsterbonäset. Method: A descriptive case study of how flood risks from the sea are managed on Falsterbonäset. The material has mainly been collected through qualitative interviews which have then been analysed with a directed qualitative content analysis. As a complement to the interviews, other material has also been analysed, mainly municipal documents. The theory on which the study is based, is the levee effect and the theory of risk homeostasis. Results: Based on the guidebook by Raadgever et.al. (2016), it is possible for Vellinge municipality to do more to reduce the probability and the consequences of floods on Falsterbonäset. For example, it would have been possible to limit the development in the protected area and set clear requirements for heights for new buildings. At the same time, the municipality's strategy has never been as diversified as it is now, due to the forthcoming flood protection. However, there are some indications of conditions for a levee effect to occur.