Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare. För att nå vårt syfte gjorde vi kvalitativa intervjuer med tio adoptivföräldrar som genomfört internationella adoptioner. Vår teoretiska utgångspunkt är Goffmans (2006) teori om roller och Skaus (2007) begrepp om maktförhållandet mellan klient och hjälpare. Under analysen identifierade vi olika roller. Personer ansöker om medgivande för att de vill ha rollen som förälder, men utredningen medför även andra roller, till exempel rollen som klient. Resultatet visar att adoptivföräldrarnas upplevelser av medgivandeutredningen är tvetydiga. Helhetsintrycket är positivt samtidigt som de upplever negativa aspekter. Platsen för mötet, beroendeförhållandet till socialsekreterarna samt oron som utredningen innebär är några av de aspekter som adoptivföräldrarna upplever som besvärande.

<p>Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare. För att nå vårt syfte gjorde vi kvalitativa intervjuer med tio adoptivföräldrar som genomfört internationella adoptioner. Vår teoretiska utgångspunkt är Goffmans (2006) teori om roller och Skaus (2007) begrepp om maktförhållandet mellan klient och hjälpare. Under analysen identifierade vi olika roller. Personer ansöker om medgivande för att de vill ha rollen som förälder, men utredningen medför även andra roller, till exempel rollen som klient. Resultatet visar att adoptivföräldrarnas upplevelser av medgivandeutredningen är tvetydiga. Helhetsintrycket är positivt samtidigt som de upplever negativa aspekter. Platsen för mötet, beroendeförhållandet till socialsekreterarna samt oron som utredningen innebär är några av de aspekter som adoptivföräldrarna upplever som besvärande.</p>

The purpose of this study was to try to interpret interactions between social worker and adoptive parents during the adoption process from a power perspective. The study was inspired by a hermeneutic inductive approach because we were interested in the interpretation of the empirical material. The study was conducted using four qualitative interviews with a total of seven people, four adoptive parents and three social workers. The collected material is then analyzed using a content analysis. To interpret the contact between the adoptive parents and social workers, we have used a power perspective. Our study showed that the applicant, generally speaking, was positive to that an investigation was made based on “the child’s interest”, but experienced some of the questions as intrusive. They found that the assessment made was crucial for the decision, and that it easily can vary from case to case for the decision and that the assessment can certainly vary in different cases. The social workers did not feel that they had any noticeable power, because they do not make the final decision. Their assessment was partly based on laws and guidelines that set the context, for example, how old the applicants may be and the requirement that the applicants must be married. Assessments are also made on the social worker’s individual characteristics based on the applicant's personal qualities such as insight and ability to care for a child.

<p>Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.</p><p>Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn. Det är inte beroende av materiella förutsättningar, utan det handlar huvudsakligen om det personliga, vilket kan definieras som att vara trygg i sig själv, ha reflektions- och inlevelseförmåga och kunna hantera kriser. En bra adoptivförälder ska även ha insikt i vad en adoption kan innebära. Lämpliga adoptivföräldrar har en stabil och varaktig relation till varandra och de omges av ett stabilt nätverk.</p><p>Barnets bästa ska till stor del uppfyllas av föräldrarnas egenskaper, det vill säga det lämpliga föräldraskapet. Själva adoptionen måste vara till barnets bästa och därigenom uppfylla barnets behov. I en familj har barn behov av att få utvecklas i sin egen takt och få stöd om det behövs. I själva utredningen kan barnets bästa uppfyllas genom att utredaren har goda kunskaper om barn, utreder på ett grundligt sätt och känner ansvar för barnet.</p>

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori. Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn. Det är inte beroende av materiella förutsättningar, utan det handlar huvudsakligen om det personliga, vilket kan definieras som att vara trygg i sig själv, ha reflektions- och inlevelseförmåga och kunna hantera kriser. En bra adoptivförälder ska även ha insikt i vad en adoption kan innebära. Lämpliga adoptivföräldrar har en stabil och varaktig relation till varandra och de omges av ett stabilt nätverk. Barnets bästa ska till stor del uppfyllas av föräldrarnas egenskaper, det vill säga det lämpliga föräldraskapet. Själva adoptionen måste vara till barnets bästa och därigenom uppfylla barnets behov. I en familj har barn behov av att få utvecklas i sin egen takt och få stöd om det behövs. I själva utredningen kan barnets bästa uppfyllas genom att utredaren har goda kunskaper om barn, utreder på ett grundligt sätt och känner ansvar för barnet.

<p>The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism.</p><p>The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent’s qualities and possibility to care for an adopted child. It does not depend on material qualifications, it is principally a matter of personal conditions, which can be defined as self-consciousness and the ability to reflect, feel empathy and manage a crisis. An adequate adoptive parent shall also realize the significance of an adoption. Adequate adoptive parents have a stable and lasting relationship and are surrounded by a stable social network.</p><p>The best interest of the child shall mainly be fulfilled by the qualities of the parents, in other words the adequate parenthood. The adoption has to be in the best interest of the child and thereby fulfil the child’s needs. In a family, children need to develop in their own pace and receive support whenever it is needed. In the investigation undertaken by the authorities, the interests of the child can best be looked after with an investigator that possesses adequate knowledge about children, that investigates thoroughly and feel a responsibility towards the child.</p>

The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism. The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent’s qualities and possibility to care for an adopted child. It does not depend on material qualifications, it is principally a matter of personal conditions, which can be defined as self-consciousness and the ability to reflect, feel empathy and manage a crisis. An adequate adoptive parent shall also realize the significance of an adoption. Adequate adoptive parents have a stable and lasting relationship and are surrounded by a stable social network. The best interest of the child shall mainly be fulfilled by the qualities of the parents, in other words the adequate parenthood. The adoption has to be in the best interest of the child and thereby fulfil the child’s needs. In a family, children need to develop in their own pace and receive support whenever it is needed. In the investigation undertaken by the authorities, the interests of the child can best be looked after with an investigator that possesses adequate knowledge about children, that investigates thoroughly and feel a responsibility towards the child.