No description available.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord:

The aim of this study is to gain a deeper understanding of if and how a prevention focused work against addiction is integrated into healthcare administrations in social psychiatry’s regular work. More specifically, this study focuses on what in the professional regular work influences such an approach. Individuals who suffer from comorbidity regarding addiction and mental illness belong to one of the most vulnerable groups in society. This type of dual diagnosis increases the risk of negative consequences for the individual. Previous research has a clear focus on what should be done to achieve an integrated approach and how it should be implemented. The research mentioned presents an ideal picture, although it does not address whether the approach is used in the practice of social work or, if so, how. The discussion regarding integrated prevention work is very relevant in the presence of the two ongoing investigations into comorbidity (SOU 2021:93) and the new Social Services Act (SOU 2020:47). We find a knowledge gap in that the healthcare administrations practical work with an integrated preventions focused approach has not been sufficiently illuminated. A qualitative method in the form of six digital semi-structured interviews was conducted. The theories that have been used to analyze the empirical data are human-treated organizations, Lipsky’s theory of street-level bureaucracy, the concept of room for maneuver and the relational perspective. The results of this study show that a good relationship between the healthcare administrator and the clients is crucial to give the healthcare administrator the opportunity to identify hazardous use, abuse or addiction in clients. The respondents believe that prevention towards escalating use requires a functioning collaboration with the addiction administrators. The possibilities to collaborate are hampered by the specialization in social services and a flexible and vibrant organization is a prerequisite for integrated prevention work to function in the future.