Fredriksson, Louise & Mårtensson, Kristina (2024). Social marginalisering - en retrospektiv studie av unga vuxnas upplevelser av utanförskap Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien undersökte sociala och känslomässiga hinder för elever som gått ut gymnasiet och till följd av det fick med sig ett studieresultat de inte var nöjda med. Trots att läroplanen betonar människolivets okränkbarhet, visade intervjuer att många elever hade en ogynnsam gymnasietid – på grund av brist i skolans rutiner, anpassningar, samverkan, övergångar och individualisering. Studien visar att genom att utveckla samverkan stärks möjligheterna för all skolpersonal att upptäcka det som elever i svårighet påtalade var tuffast att hantera i gymnasiet. Det som blir viktigt i arbetet som specialpedagog blir att därför att skapa förutsättningar för att öka samverkan och därigenom få en holistisk syn på eleven, för att hjälpa denne både med pedagogiska utmaningar och att förebygga social marginalisering. Metoden som användes, för att undersöka elevers svårigheter och hur specialpedagoger tillsammans med elevhälsoteamet arbetar med att förebygga och åtgärda dessa svårigheter, var semistrukturerade intervjuer. Fenomenologisk ansats användes som analysmetod för att bättre förstå och tolka informanternas upplevelser. Undersökningen visade att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter inom områdena överlämningar och samverkan mellan olika skolor, men även mellan olika kommuner. Slutligen gav studien en bättre förståelse för hur känslomässiga upplevelser och relationer i skolmiljön påverkar elevers motivation och studieresultat och den betonade behovet av bättre samarbeteoch stödstrukturer i utbildningssystemet. / The study examines students who have graduated from high school with, from their own perspective, unsatisfactory results, stemming from social and emotional obstacles. Although the curriculum emphasizes inviolability of human life, interviews shows that many students had disadvantageous high school experiences due to deficiencies in school routines, adaptations, collaborations, changes, and individualization. By cooperation between academic supportive resources in school, we would like to see that more pedagogues in school could have the opportunity to discover what students in difficulties expressed were the most challenging things to deal with in high school and the hardest way to find motivation to attend school. What becomes important in the work as a special education teacher is to create the conditions to increase collaboration and thereby gain a holistic view of the student in order to help the student with both educational challenges and at the same time avoid social marginalization. The method used to explore students´ difficulties and how special education teachers together with the student health team work to prevent and to fix these difficulties were semi structured interviews. A phenomenological approach was used as the analysis method to better understand and interpret the informant's experiences. The study showed that there are several development opportunities in the areas of handovers and collaboration between different schools but also between different municipalities. Finally, the study provided a better understanding of how emotional experiences and relationships in the school environment affect students´ motivation and study results, and it emphasized the need for better collaboration and support structures in the education system.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

<p>The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.</p>

Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats. Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt. Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot. / The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers. The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect. Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.

The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.

<p>Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.</p><p>Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.</p><p>Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.</p> / <p>The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers.</p><p>The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect.</p><p>Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.</p>

Detta är en diskursanalytisk studie med ett antaget genusteoretiskt perspektiv, som undersöker hur kvinnor inom de abrahamitiska religionerna framställs i tre utvalda läromedel för gymnasiekursen religion 1. Samtliga av läromedlen är anpassade för lgy11. Vidare undersöks vilka egenskaper kvinnan tillskrivs, samt var hon synliggörs och marginaliseras i läromedlen. Genom det genusteoretiska perspektivet, vilket nyttjats för analysen av det empiriska resultatet kan vi både visa vad synliggörandet och marginaliseringen beror på, samt se vad det bidrar till. Studiens resultat visar att läromedlen genom ett genusteoretiskt perspektiv framställer kvinnan och mannen utifrån dikotoma föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Kvinnan framställs således som passiv medan mannen framställs som aktiv. Resultatet visar även att kvinnan marginaliseras när det skrivs om religionens historia, medan hon synliggörs i de textsammanhang som berör hennes villkor, samt hem-och familjeliv. Nyckelord: Kvinnan, abrahamitiska religionerna, diskurs, genusteori, genus, läroboksanalys, marginalisering / This is a discourse-analytic study with an adopted gender theoretical perspective regarding how women within the Abrahamic religions are described in three selected teaching materials for upper secondary school (Religion 1). All books are adapted to Lgy11. Furthermore, an analysis is made of what way women are characterized in the material, as well as where they are visible and marginalized. With help from the gender theoretical perspective, which has been utilized to analyze the results of the empirical study, it is possible to understand the reasons for the visibility as well as the marginalization, and see what is contributes to. The result of this study shows that the teaching materials, through a gender theoretical perspective, depict men and women based on the dichotomy of what is considered female or male. Hence, women are described as passive, whereas men are described as active. The result also shows that women are marginalized when the history of religions is being described while they are visible in the textual contexts of home and family life, as well as their conditions. Key words: Women, Abrahamic religions, discourse, gender theory, gender, textbook analysis, marginalization

This study examines how Swedish hip hop lyrics between the years 2019–2020 depict the social life in the suburb. The study is divided into two different parts, the first of which analyzes general themes, categories and concepts in hip hop texts through an overview of 50 different songs. The second study analyzes five popular hip hop texts based on a qualitative text analysis. / Den här studien undersöker hur svenska hiphoptexter mellan åren 2019–2020 skildrar det sociala livet i förorten. Undersökningen är uppdelad i två olika delar, varav den första analyserar generella teman, kategorier och begrepp i hiphoptexter genom en översiktslyssning av 50 olika låtar. Den andra studien analyserar fem populära hiphoptexter utifrån en kvalitativ textanalys. / Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

This study examines how Swedish hip hop lyrics from the 1990s and 2010s portrays the social life, first and foremost in the suburb. The study consists of two parts, the first is a more general study of which themes and categories appear in the lyrics through an overview of 90 different hip hop songs. The second part of the study is focusing on analyzing different processes in change from the 1990s to the 2010s hip hop lyrics. The material of this part consists of 5 songs from the 1990s and 5 songs from the 2010s, that through a qualitative text analysis presents different changes in discourses.

Syftet med förevarande undersökning är att bidra med en djupare förståelse om hur rasifierade kvinnor framställer sina autobiografiska berättelser utifrån tre feministiska poddar. För att genomföra undersökningen kommer studien att använda sig av Pierre Bourdieus (1997) teoretiska ramverk om kapitalteori samt teoretiska begrepp fält och doxa. Ramverket centraliserar sig även kring feministen Sara Ahmeds postkoloniala ståndpunkter gällande hur tecken och koder resulterar i att känslor klibbar sig fast på olika grupper av människor och värden skapas (Ahmed, 2011).  Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker jag podcastprogrammen The Broad Experience, Unladylike, Call Your Girlfriend. / The purpose of the present study is to contribute with a deeper understanding of how women of color present their autobiographical stories through podcasting. To conduct the study I will be using a theoretical framework based on Pierre Bourdieus’s (1997) capital theory and Bourdieus’s theoretical concepts of field and doxa. The study’s theoretical framework also centralizes around the feminist Sara Ahmed's postcolonial viewpoint regarding how codes result in emotions that sticks to different groups of people (Ahmed, 2011).