This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.