Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

Fredriksson, Louise & Mårtensson, Kristina (2024). Social marginalisering - en retrospektiv studie av unga vuxnas upplevelser av utanförskap Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien undersökte sociala och känslomässiga hinder för elever som gått ut gymnasiet och till följd av det fick med sig ett studieresultat de inte var nöjda med. Trots att läroplanen betonar människolivets okränkbarhet, visade intervjuer att många elever hade en ogynnsam gymnasietid – på grund av brist i skolans rutiner, anpassningar, samverkan, övergångar och individualisering. Studien visar att genom att utveckla samverkan stärks möjligheterna för all skolpersonal att upptäcka det som elever i svårighet påtalade var tuffast att hantera i gymnasiet. Det som blir viktigt i arbetet som specialpedagog blir att därför att skapa förutsättningar för att öka samverkan och därigenom få en holistisk syn på eleven, för att hjälpa denne både med pedagogiska utmaningar och att förebygga social marginalisering. Metoden som användes, för att undersöka elevers svårigheter och hur specialpedagoger tillsammans med elevhälsoteamet arbetar med att förebygga och åtgärda dessa svårigheter, var semistrukturerade intervjuer. Fenomenologisk ansats användes som analysmetod för att bättre förstå och tolka informanternas upplevelser. Undersökningen visade att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter inom områdena överlämningar och samverkan mellan olika skolor, men även mellan olika kommuner. Slutligen gav studien en bättre förståelse för hur känslomässiga upplevelser och relationer i skolmiljön påverkar elevers motivation och studieresultat och den betonade behovet av bättre samarbeteoch stödstrukturer i utbildningssystemet. / The study examines students who have graduated from high school with, from their own perspective, unsatisfactory results, stemming from social and emotional obstacles. Although the curriculum emphasizes inviolability of human life, interviews shows that many students had disadvantageous high school experiences due to deficiencies in school routines, adaptations, collaborations, changes, and individualization. By cooperation between academic supportive resources in school, we would like to see that more pedagogues in school could have the opportunity to discover what students in difficulties expressed were the most challenging things to deal with in high school and the hardest way to find motivation to attend school. What becomes important in the work as a special education teacher is to create the conditions to increase collaboration and thereby gain a holistic view of the student in order to help the student with both educational challenges and at the same time avoid social marginalization. The method used to explore students´ difficulties and how special education teachers together with the student health team work to prevent and to fix these difficulties were semi structured interviews. A phenomenological approach was used as the analysis method to better understand and interpret the informant's experiences. The study showed that there are several development opportunities in the areas of handovers and collaboration between different schools but also between different municipalities. Finally, the study provided a better understanding of how emotional experiences and relationships in the school environment affect students´ motivation and study results, and it emphasized the need for better collaboration and support structures in the education system.