Abstract  In Sweden, moderators of Facebook groups are currently required to remove illegal content from their forums according to BBS-lagen. The law is however old and rarely used, and the impact of it’s existence is unclear. The purpose of the essay is to gain understanding on how moderators of Facebook groups think and act on illegal/inappropriate content that is published within their groups, and what impact the current legislation on the subject in Sweden has on their behavior. In order to examine this the following questions was asked:  -       How does moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups?  -       How do moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups, in relation to the law on bulletin board systems (BBS-lagen)?  The theoretical vantage points were the Public Sphere by Habermas and Panopticon by Foucault, to explain the actions of the moderators and the impact of legislation. The methods used were semi-structured qualitative interviews with moderators of Facebook groups, in combination with an analysis on relevant legal documents.  The study found that the majority of the interviewed Facebook moderators had a semi - rigorous moderation approach, where freedom of speech was important, but also second to the wellbeing of the community. The forums had to have some level of surveillance on a regular basis, often following use of the Facebook report function. They were mostly aware of the legislation but did not actively use it as a tool for moderation, they leaned on the group's internal regulations instead.    Keywords: BBS-lagen, democracy online, surveillance, Facebook moderation, illegal content

The information behaviour in closed Facebook groups differ from the one in people’s feed. Using Cox’s theory of information in social practices, Haythorntwaite’s theory of ties in computer mediated communication, McKenzie’s theories of cognitive authorities in information and Metzger and Flanagin’s theory of credibility heuristics the aim of this bachelor thesis is to gain a deeper understanding of how the members of three closed Facebook groups handle the information shared and if the groups act as a filter bubble for the information obtained. The researcher applied a netnographic approach and used an online questionnaire to collect the data. In the empirical data the researcher found that the members used the group rules as norms for what and when they post and that they were very critical when it comes to the information shared in the groups. The researcher also found that the groups acted as filter bubbles and that the members saw that as the groups purpose.

Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

The purpose of this study is to examine women's experiences of safety and community within gender separatist Facebook groups. In order to examine this, a qualitative method is used where five semi-structured interviews are conducted with members from different gender separatist groups on Facebook. The analysis shows that members experience a feeling of safety and community when they share experiences with each other regarding online harassment from men and when they can find support in each other regarding their shared experiences of living in a patriarchy. Many members experience these separatist groups like a safe haven where they can ‘breathe’ and find a peaceful environment to explore their interests in. The safety and community in these gender separatist groups also comes with some challenges. These primarily concern inclusion and exclusion, where white women with a strong grasp of feminist terminology have an easier time being included than others. There are also challenges when it comes to creating a safe environment but still having open conversations. We find that members feel safer when certain limitations are put on what topics can be discussed and on how to conduct them. However, this also limits what can be expressed within these spaces.

I följande arbete kombineras Social Representation Theory (SRT) med kvantitativ innehållsanalys när politiska facebookgrupper undersöks. Fyra grupper och tolv inlägg och 164 kommentarer undersöks. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att samtalsklimatet på politiska facebookgrupper är hårt och ganska elakt. Dessutom präglas grupperna av en viss enhällighet vad gäller åsikter och en av fyra grupper bedöms vara en ekokammare. SRT-analysen undersöker sociala representationer och visar att strategin objektifiering är den som förekommer oftast på politiska facebookgrupper. Objektifiering handlar om att göra det okända känt genom förenklande jämförelser. I exempelvis diskussioner om Sveriges covid-19 strategi så jämförs äldre svenskar med offerlamm i ett försök att kritisera Sveriges covid-19 strategi. Objektifiering förekommer även när socialism som ideologi kritiseras genom att likställas med kommunism. En annan SRT-strategi som förekom ofta var motsats förankring, vilket innebär att grupper ställs mot varandra, som när gruppen papperslösa invandrare (ej att tycka synd om) jämfördes med fattigpensionärer (att tycka synd om). / In the following work, Social Representation Theory (SRT) is combined with quantitative content analysis when political Facebook groups are examined. Four groups and twelve posts and 164 comments are examined. The quantitative content analysis shows that the conversational climate on political Facebook groups is harsh and rather nasty. In addition, the groups are characterized by a certain unanimity in terms of opinions and one in four groups is judged an echo chamber. The SRT analysis examines social representations and shows that the objectification strategy is the one that most often occurs on political Facebook groups. Objectification is about making the unknown known through simplifying comparisons. In discussions about Sweden's covid-19 strategy, for example, older Swedes are compared to sacrificial lambs in an attempt to criticize Sweden's covid-19 strategy. Objectification also occurs when socialism as an ideology is criticized by being equated with communism. Another SRT strategy that often occurred was opposing anchoring, which means that groups are pitted against each other, as when the group of undocumented immigrants (not to feel sorry for) was compared to poor pensioners (to feel sorry for).

<p>Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.</p><p> </p><p>Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring <em>för</em> respektive <em>emot</em> det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för<strong>- </strong>respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är <em>emot</em> bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är <em>för</em> bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.</p><p> </p><p>Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.</p><p> </p><p>Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.</p><p> </p><p>Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.<strong> </strong></p>

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.   Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.   Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är emot bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är för bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.   Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.   Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.   Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.