The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate’s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system.  The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected. As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself. Finally, Michel Foucault’s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay. Foucault claims a school to be one of the state institutions acting on its behalf in conserving and defending its discourse against outside enemies. Two configurations of power are according to Foucault used in the defence; ‘marginalization’ and ‘normalization’. The result of the study confirms evidence of both power structures being found in the implementation of the IB in the four schools included in the analysis and that the resistance against the IB in these schools can be interpreted accordingly. / Syftet med den här uppsatsen är att analysera implementeringen av International Baccalaureate Diploma Programme (IBDP) i fyra av det 30-talet gymnasieskolor som för närvarande erbjuder utbildingen i Sverige. Utvärderingen är indelad i två delar baserad på ’programteori’, och fokuserar på delar i respektive utbildnings organisationsplan.  Den första delen har sin utgångspunkt i styrdokument i respektive utbildning och utgör en jämförelse av olika grundläggande definitioner för, å ena sidan de nationella Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsprogrammet (SP), och å andra sidan IBDP. Detta är av relevans för att IB-utbildningen skiljer sig tillräckligt mycket från de nationella programmen för att utgöra en utmaning av det nationella systemet, det som Michel Foucault skulle kalla den dominerande diskursen. Den andra delen består av fem intervjuer med nuvarande eller före detta coordinatorer, de personer som ansvarar för implementeringsarbetet på de enskilda skolorna. Här är frågorna fokuserade runt de områden där implementeringsarbetet antas vara svårast utifrån de skillnader som framkommer i den första delen av utvärderingen. Slutligen används de maktbegrepp som Foucault anger i sin diskursanalys på de två första delarna av arbetet. Foucault hävdar att skolan är en av de institutioner som agerar för att bevara och försvara en stats diskurs mot utomstående makter. Enlig Foucault uttrycks detta i två maktkonfigurationer; ‘marginalisering’ och ‘normalisering’. Resultatet av studien visar att det finns tecken på att båda maktmedel i implementering av IB på de fyra aktuella skolorna och att motståndet mot IB går att förstå enligt denna modell.