Denna uppsats syftar till att undersöka vad medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret uppfattar som vanligt förekommande bakgrundsfaktorer till att ungdomar hoppar av eller inte påbörjar gymnasiala studier. Ytterligare syftar studien till att undersöka vilka motivationsfaktorer till att återuppta studier som kan identifieras av medarbetarna. Av etiska skäl undersöks detta genom intervjuer med personer som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen utgörs av Marie Jahodas (1982) deprivationsteori om arbetets manifesta och latenta funktioner men även tidigare forskning så som Anna Angelins (2009) doktorsavhandling Den dubbla vanmaktenslogik samt rapporten Fokus 23 utgiven av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret bland sju av Norrbottens fjorton kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Två huvudteman och sju underteman framkom ur den tematiska analysen för att besvara uppsatsens frågeställningar. De två huvudtemana är bakgrundsfaktorer och orsaker samt motivationsfaktorer. Det första huvudtemat består vidare av fyra underteman: psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, föräldrarnas och omgivningens attityder, skolpersonalens kompetens samt ett skolsystem som stjälper. Det andra huvudtemat består av tre underteman: ökad ålder och mognad, arbetets manifesta och latenta funktioner samt föräldrarnas och omgivningens attityder. Resultatet påvisar att den vanligaste orsaken till att ungdomar hoppar av gymnasiet är den psykiska ohälsan som många gånger kan vara orsakad av NPF-diagnoser. Faktorer som tidigare varit vanliga så som dataspelande är idag mindre vanligt, troligen på grund av det breddade urvalet gymnasieprogram som finns idag där fritidsintresse och skola går att kombinera. De som hoppar av gymnasiet har som oftast en anledning som gör att de inte orkar gå i skolan, en anledning som gör att de inte kan återuppta studier direkt. Det som gör att ungdomar återupptar studier i störst utsträckning är tidens gång, att ungdomen får bli äldre, mogna och inse på egen hand att en gymnasial utbildning är viktig för individens framtid och etablering på arbetsmarknaden.