A qualitative study regarding the situation of an extensive number of people who have joined violent Islamic extremism groups, such as the Islamic state, from the city of Gothenburg, Sweden. The study is based on previous research and relevant material on violent islamic extremism as well as interviews conducted with experts in the field. The study sheds light towards the growing problem that individuals from Gothenburg have traveled and are currently travelling to mainly Syria and fight for organizations like the Islamic state. The study aims to investigate the present situation in Gothenburg, trends that have been noted by experts, as well as who the people whom have joined violent Islamic extremist organizations in Gothenburg are. The result of the study indicates that it is legitimate to say that the city of Gothenburg are facing big issues with violent Islamic extremism. Contributing factors are, among many others, segregation, unemployment, low income, exclusion and individuals failure in work and education. Aspects such as propaganda in social media and networks of friends who think alike are expected to be two reasons why young individuals in Gothenburg have been radicalized. It is problematic to determine a typical case or stereotype of individuals in Gothenburg who have been radicalized or are in the risk zone of radicalization. However, some aspects such as a troublesome background and residing in a segregated suburbian area may increase the risk. The reason that the study focuses on violent Islamic extremism is that Swedish security police officials presently classify it as the most security threatening form of extremism in Sweden. The study focuses on Gothenburg due to the fact that it has been pointed out to be the hub for violent Islamic extremism in Sweden.

På senare år har forskningen om radikalisering och våldsbejakande islamistisk extremism gått från att vara starkt präglat av en säkerhetsdiskurs med top down-perspektiv och fokus på riskfaktorer till att intressera sig alltmer för skyddsfaktorer och hur resiliens – motståndskraft – skapas. I kölvattnet av detta efterlyser forskare ett bottom up-perspektiv som riktar uppmärksamheten mot den lokala nivån och den stora massan muslimer som inte har anslutit sig till extremiströrelser. Likaså lyfts betydelsen av narrativ – porträtteringar – som en viktig kunskapslucka. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i resiliensforskningens fokus på skyddsfaktorer undersöka mot-narrativ i lokal kontext bland muslimer. Studien är en beskrivande fallstudie och genomförs med hjälp av fokusgrupper. Urvalet bygger på bakvänd logik och består av muslimer från Gottsunda som är ett område med både gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar vad gäller förekomsten av mot-narrativ. Till skillnad från i tidigare studier inkluderas både porträtteringar av islam, muslimer och extremistgrupperingar för att ge en mer heltäckande bild. Resultaten visar att det förekom tydliga mot-narrativ inom samtliga tre undersökta teman, att mot-narrativ från tidigare studier återkom samt att fokusgrupperna hade liknande mot-narrativ sinsemellan. Även om studien inte gör anspråk på generalisering väcker resultaten flera frågor för framtida studier, bland annat huruvida studiens resultat är frukten av ett framväxande master narrative, vad det är som gör att mot-narrativ uppstår trots ogynnsamma förutsättningar samt effekterna av olika typer av mot-narrativ.

Sammanfattning   2016 utnämnde den svenska regeringen en nationell samordnare för att lägga upp en strategi mot våldsbejakande extremism (Regeringskansliet, 2016). Då studien syftar att studera om begreppet terrorism är rasifierat och huruvida terrorism beskrivs med hänsyn till fördomar om människors bakgrund eller ursprung - gör författare en analys kring hur Regering framställt och framställer Våldsbejakande Extremismen. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Robert Miles (1989) rasifieringsteori, och studien använder en kvalitativ innehållsanalys som metodval. Genom att undersöka offentliga dokument som regeringen publicerat i arbetet mot våldsbejakande extremism konkluderar analys att rasifiering förekommer i användningen av ”terrorism” till följd av att Våldsbejakande islamistisk extremism sammankopplas kulturella- och religiösa föreställningar som inte delar samma värdegrund som Västvärlden.Studiens slutsats är att analysens resultat, som understöds av tidigare forskning, påvisar att den politiska kontexten tar ställning i de olika typerna av våldsbejakande extremism. / Abstract   In 2016, the Swedish Government appointed a national coordinator to set up a strategy against violence-making extremism (Regeringskansliet, 2016). When the study aims at studying whether the concept of terrorism is racially and whether terrorism is described with regard to prejudices about people's background or origin, the author makes an analysis of how Government produces and produces violence-violent extremism. The study takes its theoretical basis in Robert Miles (1989) Theory of Reason, and the study uses a qualitative content analysis as method selection. By examining public documents published by the government in the work on violence-violent extremism, analysis concludes that racism occurs in the use of "terrorism" as a result of violence-violent Islamic extremism interconnecting cultural and religious beliefs that do not share the same value base as the Western world. The study's conclusion is that the results of the analysis, supported by previous research, show that the political context takes a position in the various types of violence-fighting extremism.