Sammanfattning   2016 utnämnde den svenska regeringen en nationell samordnare för att lägga upp en strategi mot våldsbejakande extremism (Regeringskansliet, 2016). Då studien syftar att studera om begreppet terrorism är rasifierat och huruvida terrorism beskrivs med hänsyn till fördomar om människors bakgrund eller ursprung - gör författare en analys kring hur Regering framställt och framställer Våldsbejakande Extremismen. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Robert Miles (1989) rasifieringsteori, och studien använder en kvalitativ innehållsanalys som metodval. Genom att undersöka offentliga dokument som regeringen publicerat i arbetet mot våldsbejakande extremism konkluderar analys att rasifiering förekommer i användningen av ”terrorism” till följd av att Våldsbejakande islamistisk extremism sammankopplas kulturella- och religiösa föreställningar som inte delar samma värdegrund som Västvärlden.Studiens slutsats är att analysens resultat, som understöds av tidigare forskning, påvisar att den politiska kontexten tar ställning i de olika typerna av våldsbejakande extremism. / Abstract   In 2016, the Swedish Government appointed a national coordinator to set up a strategy against violence-making extremism (Regeringskansliet, 2016). When the study aims at studying whether the concept of terrorism is racially and whether terrorism is described with regard to prejudices about people's background or origin, the author makes an analysis of how Government produces and produces violence-violent extremism. The study takes its theoretical basis in Robert Miles (1989) Theory of Reason, and the study uses a qualitative content analysis as method selection. By examining public documents published by the government in the work on violence-violent extremism, analysis concludes that racism occurs in the use of "terrorism" as a result of violence-violent Islamic extremism interconnecting cultural and religious beliefs that do not share the same value base as the Western world. The study's conclusion is that the results of the analysis, supported by previous research, show that the political context takes a position in the various types of violence-fighting extremism.