Vi lever i en värld där människor rör sig mellan länder, där kulturella referenser möts, påverkar, sammanflätas och utvecklas med andra och där den ökade globaliseringen gör att jordens befolkning kommer allt närmre varandra. Samtidigt finns nationsgränser varigenom det upprätthålls och produceras normer och värderingar och därigenom riktlinjer för vad som kan ta sig uttryck samt på vilket sätt. Ökad migration till följd av flykt ifrån krig och förföljelse, en önskan om att leva under bättre levnadsvillkor, ökade försörjningsmöjligheter samt möjlighet att leva nära familj och släktingar har stor påverkan på den etniska sammansättningen i många länder. Som ett resultat av detta träffas människor med skilda uppfattningar och idéer, regelbundet möts människor som tänker olika, som ser olika ut och som lever på skilda sätt. Samhällen vari denna process äger rum förändras genom denna kontakt men även utifrån de bilder som överförs via media. Sveriges lagar styrs inte utifrån några religiösa betingelser men det finns fortfarande religiösa inslag i samhällsstrukturen som vilar på en kristen trosåskådning. Sedan invandringen till Sverige ifrån länder med muslimsk majoritet ökat har islam och muslimer kommit att omdebatteras trots att de utgör en minoritet i landet. Människors uppfattningar påverkas bland annat utifrån det massmedier väljer att förmedla, utgångspunkten för denna studie är att utforska de retoriska konstruktioner som förmedlas genom mediet tidning, specifikt Vestmanlands läns tidning, i sammanhang där islam och/eller muslimer omnämns. Genom att analysera ett 40-tal artiklar i tidningen kommer vi åskådliggöra vilka formuleringar, benämningar och ordval som används och som vi menar konstruerar bilder av den verklighet som skribenter och läsare är en del av. Vi kom fram till att vi på daglig basis försöker utmåla andra grupper än den egna med ondska, detta är problematiskt. Vi identifierar andra individer och grupper med ondskefulla värderingar och därigenom separerar vi oss själva från dem. Det är bland annat detta som får oss att känna ett inkluderande och därmed rättfärdigas avståndstagandet gentemot den andra gruppen vilket i sin tur leder till ökad polarisering. Resultatet visar på att den aktuella diskursen om muslimer och islam bibehålls genom att stereotypa uppfattningar repeteras och bekräftas i det massmediala rummet. Dessa uppfattningar vilar många gånger på ovetenskapliga belägg, det som framförs kan vara rena åsiktsyttringar med syfte till att sälja lösa artiklar