Syftet med denna studie är att undersöka kulturskolepedagogers uppfattningar om skapande i musikundervisning. Detta har gjorts genom att besvara tre frågeställningar: Hur tolkar kulturskolepedagoger aktiviteten skapande i musikundervisning? Hur beskriver kulturskolepedagoger sitt arbete med skapande i musikundervisning? Vilka hinder ser kulturskolepedagoger för elevers skapande i musikundervisning? Arbetet har haft ett genomgående hermeneutiskt perspektiv och vilar på en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras såväl som språkliga definitioner av de centrala begreppen i studien. Studien är en intervjustudie. De genomförda intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats tematiskt för att därefter forma ett resultat. Resultatet visar på en tolkning av skapande som en aktivitet där individen (eleven) producerar något eget och något nytt. Det framkom i intervjuerna att lärarna beskriver sitt arbete med skapande i egenskap av en lek utan rätt eller fel. I resultatet framkommer att kulturskolepedagogerna upplever det främsta hindret för elevens skapande är eleven själv. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning där likheter och skillnader i resultat lyfts fram. Sist i arbetet presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utförande. / The aim of this study is to investigate what music-making means to four music teachers in the nonobligatory music- and culture school. This has been investigated by answering three main questions: How do music teachers interpret music-making as an activity in teaching? How do music teachers describe their work with music-making in their own teaching? What obstacles for pupils’ music-making do music teachers experience? The study is based on a hermeneutic perspective and based on an interpretative view of epistemology. In the study, earlier research is presented along with linguistical definitions of the words central for this study. The study is based on interviews which have been transcribed and then analyzed thematically to present a result. The result shows an interpretation of the activity music-making as something new to the individual (the pupil) produces, something of their own. It was shown in the interviews that the music-teachers describe their work with music-making as a form of play, which cannot be subject to outer conceptions of right or wrong. In the result it is presented that the informants of the study experience the pupils themselves as the main obstacle for their music-making. Then the result is discussed in the context of previous research, where similarities and differences in the findings are shown.