Syftet med studien är att undersöka vad samhället och skolan anser vara nödvändig kunskap. Metoden vi använder för att göra det är att göra en kvalitativ studie. Genom en enkätundersökning med öppna frågor och i öppen intervju med två lärarutbildare tolkar och undersöker vi samhällets, lärares och lärarutbildares syn på nödvändig kunskap. Det vi kommer fram till är att det blir omöjligt att veta vilken kunskap vi kommer att behöva i framtiden då samhället ständigt förändras i en rasande takt. Det innebär att de kunskaper vi kommer att behöva är kunskaper om hur vi tillägnar oss kunskaper och även kunskaper för att förmedla dessa i ett globaliserat samhälle. Utifrån vårt syfte och genom att besvara våra frågeställningar ser vi att läroplanen uttrycker en eftersträvan på vilken kunskap samhället behöver, lärarutbildningen å andra sidan visar en annan syn medan den faktiska undervisningen som bedrivs ute i skolorna inte riktigt lyckas samspela med någon av dessa.

Dagens forskning visar på ökat vårdbehov för psykosomatisk ohälsa. Dessa patienter är återkommande inom vården och faller mellan stolarna då deras ohälsa benämns som bland annat medicinskt oförklarliga symtom. Forskning visar också att kvinnor är den överrepresenterade gruppen. Psykosomatisk ohälsa definieras på olika sätt inom vården beroende på vem som vårdar. Resultatet av de olika definitionerna leder till bland annat feldiagnostiseringar och felbehandlingar till följd av en okunskap inom området. Studien ämnar beskriva hur patienter med psykosomatisk ohälsa erfar sin tillvaro, för att få en ökad förståelse för det. En litteraturöversikt har genomförts som studiedesign där åtta kvalitativa artiklar har analyserats som presenteras i fyra huvudteman; upplevelsen av att vara olagligt sjuk, den existentiella osäkerheten, sökandet efter en meningsfull tillvaro och människans sökande efter egna strategier i sin ohälsa. Upplevelsen av att vara olagligt sjuk har visat sig bottna främst i sjuksköterskans roll och okunskap gentemot patienter som lever med psykosomatisk ohälsa. Då patienter erfar sin ohälsa genom sin levda kropp bör sjuksköterskor vårda utifrån ett holistiskt förhållningssätt, där människan ses som en helhet.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någonavgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genomenkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För attförankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berörämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som harbetydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde viintervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken,lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade ävenut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kringderas barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ettskapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motorikenhar centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, däranvändarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motorikenhar ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Dettaavspeglas även i spelet.

<p>Validerat; 20130414 (global_studentproject_submitter)</p>

Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.

<p>The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences. </p>

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are: In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching? How do the teachers justify their statements? What main features can be distinguished out of the teachers answers? Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning. In order to investigate connections between drama pedagogic and holistic perspectives on learning in the teachers’ answers, three main characteristics of drama pedagogic usage have been defined: To embody (meaning: to act and/or create); Process (meaning: learning takes time and seeks deep understanding); Play (meaning: joyful activity which involves relatively little supervision by the teacher). The results show that teachers would like to work in more practical ways, where investigative and experimental activities are more commonplace. Although not supported by all responses, a significant majority of respondents expressed belief in working methods, and reasoning about learning, with fundamental connections to a drama pedagogic and holistic perspective on learning. This thesis concludes that the teachers surveyed believe in embodiment actions as a learning medium, and that knowledge can be highlighted by the principles of process. / <p>Examensarbete nr 1 (utav totalt 2) inom lärarprogrammet med inriktning drama mot skolår 5 - 9 samt gymnasieskolan.</p>

Geografiämnet är brett och ger ett holistiskt perspektiv på livet på jorden vilket skapar stora möjligheter för lärare att göra ämnet relevant och intressant för eleverna. Geografiämnet var under 1900-talet uppdelat i natur- och kulturgeografi på gymnasiet, detta har satt spår i läroplaner, läroböcker och samhället. Dagens miljöproblematik skapar möjligheter för ämnet att växa men istället ser vi ett geografiämne som minskar i timantal. I denna uppsats genomförs en frågeundersökning med gymnasieelever om deras bild av geografiämnet och en samtalsintervjuundersökning med deras lärare om undervisning och genomförande av geografiundervisningen. Det visar sig att eleverna har dåliga förkunskaper från högstadiet men att de uppskattar ämnet och lär sig mycket, speciellt om relationen människa och miljö. Lärarna vill gärna visa på sambandet mellan natur- och kulturgeografi men de flesta delar ändå upp dessa i olika moment. Samtliga lärare använder sig av mycket blandat material, lite lärobok och mycket hemsidor och bilder. Både användandet av praktiska moment och ämnesövergripande arbete varierar. Detta verkar bero på geografiämnets status på respektive skola och om lärarna vågar se möjligheterna och bryta gamla vanor när de planerar. För om det lilla geografiämnet ska leva upp till sin stora potential måste lärarna våga tänka nytt och inspirera kommande generationer.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några lärare upplever betydelsen av relationskompetens i relation till elevers motivation och lärande på gymnasiesärskolan. Studien synliggör vikten av att läraren möter eleven som en hel människa och möter känslor, behov och personliga mål och inte enbart den kognitiva förmågan hos eleven. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan forskning och de intervjuade lärarna och menar att sociala relationer mellan lärare och elever har en avgörande roll för elevers motivation och lärande. En annan betydelsefull faktor var att ett starkt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare är mycket viktigt för att eleverna ska trivas och lyckas i skolan.Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att lärarna upplevde deras uppdrag att undervisa och skapa relationer till elever i gymnasiesärskolan som komplext och det fanns många dilemman och utmaningar. De lyfter fram att det kunde finnas svårigheter och utmaningar med relationen i både mötet med elever men även i samverkan med föräldrar. Enligt Jensen m.fl. (2015) är kärnan i lärares relationskompetens förmågan att möta elever och föräldrar med öppenhet och respekt, att visa empati och kunna ta ansvar för sin egen del av relationen, som pedagog. Studiens resultat belyser viktiga framgångsfaktorer för att bygga och upprätthålla goda relationer med eleverna såsom att bemöta eleven med respekt och engagemang, utmana eleven utifrån sin förutsättning samt skapa ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat där eleverna trivs. Det finns ett värde att diskutera speciallärarens uppdrag på de olika nivåerna för att den specialpedagogiska verksamheten ska få möjlighet att bidra till en mångsidig och inkluderande lärmiljö.