Syftet med studien är att undersöka vad samhället och skolan anser vara nödvändig kunskap. Metoden vi använder för att göra det är att göra en kvalitativ studie. Genom en enkätundersökning med öppna frågor och i öppen intervju med två lärarutbildare tolkar och undersöker vi samhällets, lärares och lärarutbildares syn på nödvändig kunskap. Det vi kommer fram till är att det blir omöjligt att veta vilken kunskap vi kommer att behöva i framtiden då samhället ständigt förändras i en rasande takt. Det innebär att de kunskaper vi kommer att behöva är kunskaper om hur vi tillägnar oss kunskaper och även kunskaper för att förmedla dessa i ett globaliserat samhälle. Utifrån vårt syfte och genom att besvara våra frågeställningar ser vi att läroplanen uttrycker en eftersträvan på vilken kunskap samhället behöver, lärarutbildningen å andra sidan visar en annan syn medan den faktiska undervisningen som bedrivs ute i skolorna inte riktigt lyckas samspela med någon av dessa.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are: In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching? How do the teachers justify their statements? What main features can be distinguished out of the teachers answers? Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning. In order to investigate connections between drama pedagogic and holistic perspectives on learning in the teachers’ answers, three main characteristics of drama pedagogic usage have been defined: To embody (meaning: to act and/or create); Process (meaning: learning takes time and seeks deep understanding); Play (meaning: joyful activity which involves relatively little supervision by the teacher). The results show that teachers would like to work in more practical ways, where investigative and experimental activities are more commonplace. Although not supported by all responses, a significant majority of respondents expressed belief in working methods, and reasoning about learning, with fundamental connections to a drama pedagogic and holistic perspective on learning. This thesis concludes that the teachers surveyed believe in embodiment actions as a learning medium, and that knowledge can be highlighted by the principles of process. / <p>Examensarbete nr 1 (utav totalt 2) inom lärarprogrammet med inriktning drama mot skolår 5 - 9 samt gymnasieskolan.</p>

Syftet med vår projektredogörelse var att skapa en teaterföreställning utifrån ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterföreställningen skulle beröra ämnen som var relevanta för vår målgrupp delade vi ut ett frågeformulär i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vår gestaltning. Föreställningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjälpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehållet i teaterföreställningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop där vi, framförallt med hjälp av värderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kärlek, relationer och sex. Vår förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen.Valet att behandla frågor rörande ämnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att ämnet kan vara känsligt att närma sig i en skolsituation. Även då skolan har ett uppdrag att undervisa i sex- och samlevnad, står det dock endast i undantagsfall inskrivet i kursplanerna. Skolverket håller på att revidera sex- och samlevnadsundervisningen och ämnet kommer att tydligare skrivas in i kursplaner för vissa kärnämnen. I vår projektredogörelse behandlar vi förutom sex- och samlevnad, pedagogiskt drama och dess roll i gymnasieskolan och teorier rörande teater och drama där vi fokuserar på värderingsövningar. I denna projektredogörelse undersöker vi hur vår metod, teaterföreställning med efterföljande dramaworkshop, mottages av en gymnasieklass, och om denna metod kan vara ett sätt att närma sig frågor rörande kärlek, relationer och sex. Förutom elevernas utsagor har vi i intervjuat deras lärare kring hennes upplevelser av elevernas gensvar av både workshoptillfället och vår föreställning. Vi har kommit fram till att vår metod, teaterföreställning med efterföljande workshop, varit användbar när man vill bearbeta ämnet sex- och samlevnad. Teaterföreställningen berörde eleverna och workshopen öppnade upp för djupa diskussioner. / A painful experience?

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner. Resultatet visar att eleverna skapar förståelse om boken med hjälp av dramaövningar och samtal om texten. Eleverna lär sig att uttrycka sig symboliskt med kroppen med hjälp av drama. De mångtydiga gestaltningarna ger upphov till många olika tolkningar vilket skapar en bred kunskapsbas för att bygga förståelse av boken. Dramaövningarna i kombination med samtalen gynnar lärande i samspel med varandra och användande av multimodala uttrycks-former. Detta sätt att kommunicera och samspela framstår som ett ursprungligt och effektivt sätt att lära sig på. Lärarens roll som både ledare och deltagare möjliggör ett ömsesidigt samspel där elevernas gestaltade tankar får stå i centrum för elevernas skapande av kunskap.

The aim of this qualitative study is to take a closer look at how certified preschool teachers integrate sustainable development in their daily work with children, and to gain a perspective into the teachers’ level of awareness regarding sustainable development. Drawing from a sociocultural perspective with elements of holistic learning methods, the present study is focused on interviews conducted by e-mail with preschool teachers from two different preschools located in suburban Stockholm. One of these preschools works more with sustainable development than the other, being enrolled in the Grön Flagg programme. The results from the semi structured interviews show that there are subtle differences in how teachers at the two preschools view and work with sustainable development. Teachers from the Grön Flagg preschool have more knowledge when it comes to integrating sustainable development. However, further studies are needed to gain a broader view into how preschool teachers gain this knowledge, whether it be in their workplaces or somewhere else. This study shows that working in a preschool that focuses on sustainability could generally increase teachers’ knowledge of and interest in sustainable development in their work with children.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

<p>I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.</p>

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.