The aim of this qualitative study is to take a closer look at how certified preschool teachers integrate sustainable development in their daily work with children, and to gain a perspective into the teachers’ level of awareness regarding sustainable development. Drawing from a sociocultural perspective with elements of holistic learning methods, the present study is focused on interviews conducted by e-mail with preschool teachers from two different preschools located in suburban Stockholm. One of these preschools works more with sustainable development than the other, being enrolled in the Grön Flagg programme. The results from the semi structured interviews show that there are subtle differences in how teachers at the two preschools view and work with sustainable development. Teachers from the Grön Flagg preschool have more knowledge when it comes to integrating sustainable development. However, further studies are needed to gain a broader view into how preschool teachers gain this knowledge, whether it be in their workplaces or somewhere else. This study shows that working in a preschool that focuses on sustainability could generally increase teachers’ knowledge of and interest in sustainable development in their work with children.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

Våra hem fylls med produkter baserade på behov och önskemål och användningenav produkterna avtar efter en kortare tid då behovet att ersätta produkterna mednya känns lockande. Samhället är byggt för att avfallssystemet skall kunna ta övervåra produkter som vi inte längre använder.Den här studien undersöker hur man genom design kan uppmuntra till attanvända befintliga produkter i hemmet som man tröttnat på genom att omformadem. Studien stödjs av teoretiska grunder såsom hållbar utveckling, cirkulärekonomi, emotionell design, redesign och kritisk design. Empirin bestod avpilotstudie och semistrukturerade intervjuer med studiens målgrupp, som ärmiljömedvetna med en strävan efter en mer hållbar livsstil och som inte är direkttrendsökare.En omformning av en befintlig produkt studeras genom redesign sommålsättning för ett mer hållbart designförslag. Kritisk design som ett perspektivdiskuterar hur samhällets linjära ekonomi bör utvecklas och yrkesrollens kontextskulle kunna se ut i ett fiktivt, holistiskt system. Syftet är att förebygga ersättandetav nya produkter när man tröttnat på dem genom omformning av en befintligprodukt eller att produkter hamnar i avfallstrappan.Studiens slutsats visar ett alternativt designförslag genom prototyp i skala 1:1av en omformning av en befintlig klädställning, som respondent tröttnat på i sitthem. Designförslaget med en strävan mot ett mer hållbart alternativ som kan genytt liv till produkten och med hopp om återanvändning. Detta sker främst genompersonlig design som designinriktning, som är baserat på användarens uppfattningoch tycke. Ett fiktivt system presenteras i studiens diskussions del genom kritiskdesign och som även framför för hur studiens designförslag kan appliceras i ettstörre system. / Our homes are filled with products based on needs and desires and the useof the products decreases after a shorter period of time, when the need to replacethe products with new ones feels attractive. Society is built to allow the wastesystem to take over our products that we no longer use.This study examines how, through design, you can encourage the use ofexisting products in the home that you are tired of by reshaping them. The study issupported on theoretical grounds such as sustainable development, circulareconomics, emotional design, redesign and critical design. The empirical studyconsisted of a pilot study and semi-structured interviews with the study's targetgroup, who are environmentally conscious with a desire for a more sustainablelifestyle and who are not directly trendsetters.A redesign of an existing product is studied through redesign as the goalof a more sustainable design proposal. Critical design as a perspective discusseshow the linear economy of society should develop and the context of theprofessional role could look like in a fictional, holistic system. The purpose is toprevent the replacement of new products when they are tired of them by reshapingan existing product or that products fall into the waste staircase.The study's conclusion shows an alternative design proposal through a 1: 1scale prototype of a reshaping of an existing clothing rack, which the respondenttired of in his home. The design proposal with a quest for a more sustainablealternative that can give new life to the product and with the hope of reuse. This ismainly done through personal design as a design orientation, which is based onthe user's perception and liking. A holistic, fictitious system is presented throughcritical design that is part of the study discussion that also forms the basis for howthe study's design proposals can be applied in a circular system.

Användandet av alternativa behandlingsmetoder, däribland akupunktur, ökar i många länder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvården. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär. Ansatsen är en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod där manifest innehållsanalys användes för analysen. Resultatet utmynnade i sju kategorier; 1)”otillräcklig vård och behandling” där informanterna uppgav att akupunkturen hjälpt mot besvär där sjukvården inte räckt till, 2) ”patientcentrerad holistisk syn” där informanterna upplevde sig satta i centrum först när de valt alternativ behandling med akupunktur, 3) ”önskan om integrerad vård” där samtliga informanter uttryckte önskan av integrering av akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin i den skolmedicinska sjukvården, 4) ”känsla av trygghet” där informanterna uttryckte större trygghet i akupunktur utförd enligt traditionell kinesisk medicin med en utbildning och kunskap som ansågs djupare jämfört med akupunkturen inom sjukvården som kändes ytlig, 5) ”känsla av ökat välbefinnande” där samtliga informanter upplevde ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande efter att ha erhållit akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin, 6) ”ekonomisk fråga” där alternativ behandlingsmetod med akupunktur ansågs dyr och 7) ” attityder” där informanterna upplevde blandade attityder angående val av behandling. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det kan finnas ett behov av ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin med fokus på akupunktur som ett komplement för att öka den enskilda individens valfrihet av behandlingsmetod. Fortsatt forskning om effekten av akupunktur enligt traditionell kinesisk medicin för olika besvär behövs för tyngre evidens inom ämnesområdet och erkännande inom skolmedicinen. / Use of alternative treatment, including acupuncture, has increased in many countries. According to WHO, each member country should work for an increased integration of complementary- and alternative medicine into school medicine. According to The National Board of Health and Welfare nurses should seek information and implement new knowledge within school medicine. The aim was to explore why people choose alternative treatment such as acupuncture and their experiences of it. The approach was an interview with narrative method and manifest content analysis was used for the analysis. The result generated into seven categories; 1) ”insufficient care and treatment” where the informants stated that acupuncture had helped them with their troubles when school medicine was insufficient, 2) “patient-centered holistic approach” where the informants experienced the feeling of being put in the centre first when they chose an alternative treatment with acupuncture, 3) “desire for integrated care” where all informants expressed a wish for integration of acupuncture according to Traditional Chinese Medicine within school medicine, 4) “sense of security” where the informants expressed a larger sense of security for acupuncture in accordance with Traditional Chinese Medicine due to the education and knowledge that was regarded as more profound than the acupuncture within school medicine which felt more superficial, 5) “feeling of increased wellbeing” where all informants experienced an increased sense of wellbeing, both physical and mental, after having received acupuncture in accordance with Traditional Chinese Medicine, 6) “financial matters” where alternative treatment of acupuncture was considered expensive, 7) “attitudes” where informants experienced mixed attitudes regarding their choice of treatment. In conclusion, the result shows that there may be a need for an increased integration between school medicine and the complementary- and alternative medicine, focusing on acupuncture, as a complement to increase individual freedom in choosing treatment. Continuous research regarding the effect of acupuncture according to Traditional Chinese Medicine for different troubles is needed for a greater evidence within in the subject area and recognition in school medicine.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Examensarbete utgör ett didaktiskt verktyg för att utforska hur textillärare använder sina händer i praktiken för att stödja elevernas lärande och motivation. Trots att forskning visar på utmaningar för lärare, särskilt med elever som saknar motivation, är det av betydelse att inte ge upp. Studiens syfte är att generera insikt kring hur textillärare använder händerna som pedagogiskt verktyg och att undersöka deras uppfattningar om händernas roll utifrån riktlinjer i styrdokument. Tidigare forskning bidrar med insikter om hur olika pedagogiska strategier påverkar elevernas inlärning. Genom att integrera dessa metoder och samla empirisk data, syftar studien till att belysa ämnet och förbättra elevernas förståelse och engagemang. Fokus ligger på att undersöka hur textilläraren använder sina händer i undervisningen med hjälp av insamlad empirisk data genom observationer och intervjuer för att förstå lärarens agerande och perspektiv. Resultatet av studien tydliggör hur användningen av händerna i slöjdundervisningen är avgörande ur ett lärarperspektiv. Studien identifierar ett holistiskt perspektiv och pekar på framtida forskningsområden för att förstärka sambandet mellan praktik och teori inom slöjdämnet, medanden också betonar textillärares roll i att stödja elever med bristande självförstoende för att främja en autonom inlärningsmiljö med hjälp av icke-verbala kommunikationsformer, särskilt användningen av händerna.

Igenkänning av ansikten har främst undersökts i form av korttidsretention. Via sådan forskning har det kunnat påvisas att människor generellt har en bättre förmåga till igenkänning av ansikten jämfört med visuella stimulus av liknande komplexitet. Det har även påvisats effekter av extraversion och kön på förmågan att känna igen ansikten. Denna studie undersökte långtidsretention av ansikten och detta i relation till extraversion och kön. Utöver detta undersökte studien relationen mellan igenkänning av ansikten och annat visuellt stimulus (hundar). Detta studerades genom en experimentell inomgruppsdesign där deltagarna utförde ett datorbaserat igenkänningstest direkt och 24 timmar efter inlärning. Extraversion mättes med självskattningsformuläret Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R). Studien inkluderade 51 deltagare (31 kvinnor, 19 män, en icke-binär, M = 27.69 år). Resultaten visade en fördel för igenkänning av ansikten, men kunde inte påvisa någon skillnad i nedgång stimulusen emellan. Vidare visade resultaten en signifikant stimulus × kön interaktion, där kvinnor presterade bättre än män på igenkänning av ansikten men inte på igenkänning av hundar. En effekt av extraversion hittades enbart i extremgrupperna på kontinuumet extraversion. Slutligen visade studien att det inte fanns något signifikant samband mellan prestation på igenkänning av hundar och ansikten vid det första testtillfället. I studien diskuteras implikationerna ett holistiskt processande verkar ha på inlärning men inte på minneskonsolidering över tid. Studien belyser också brister i tidigare studier som undersökt extraversion i relation till ansiktsigenkänning och fördjupar sig i eventuella orsaker till uppmätta könsskillnader. / Face-recognition has foremost been studied with a focus on short-term retention. This research has concluded that in general people are a better in recognizing faces in comparison to recognition of stimuli with matching complexity. Studies have also shown that extraversion and sex affect face-recognition ability. This study investigated long-term memory retention of faces in relation to extraversion and sex. In addition, this study explored the relationship between recognition of faces, and another visual stimulus (dogs). This was conducted by using an experimental within-subjects-design in which the participants performed a computer-based recognition-test both immediately after the study phase, as well as 24 hours later. Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI R) was used to measure extraversion. The study had 51 participants (31 women, 19 men, one non-binary, M = 27.69 years). The results showed an advantage in recognition of faces but failed to show a difference in decline between stimuli. There was a stimulus × sex interaction, where women showed an advantage compared to men in recognition of faces but not regarding recognition of dogs. Extraversion was shown to have an effect on the performance only when the most and least extraverted was compared. Finally, there was no relationship between face-recognition and recognition of dogs in the short-term retention test. The study highlights shortcomings in earlier studies investigating extraversion in relation to face recognition and discusses possible reasons for the obtained sex differences. The study also discusses whether holistic processing is implicated in learning, but not with respect to long-term memory consolidation.

<p>I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.</p>

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.