Min fenomenologiska studie av personer som låtit sig diagnosticeras för dyskalkyli och deras föräldrar och skolledare visar de känslor, reflektioner och erfarenheter dessa individer har runt dyskalkyli. Det finns bara ett fåtal personer i Sverige i dag som har fått diagnosen. Deras berättelser visar att det finns elever i skolan som kämpar för att förstå det som för andra är så lätt, nämligen matematikens grunder. Hur kampen utförs är individuell men alla fick de rådet av någon att de borde undersöka om de inte har dyskalkyli. Av de som deltog hade två fått rådet av sina föräldrar och två av skolpersonal. De personer som deltagit i denna studie tyckte att det var skönt att få en etikett på sin svårighet. De ansåg att en diagnos hjälpte dem att hålla kvar sin självkänsla. De tyckte att de fortare fick hjälp vid lärarbyten, men att lärarnas kunskap om dyskalkyli var för liten. De hoppades få mer hjälp i skolan och att inte framtida karriärvägar skulle stängas på grund av deras matematiksvårigheter. De hoppades att deras andra förmågor skulle ge dem framkomliga vägar i livet. De ville att omgivningen skulle få mer förståelse för deras problem. Föräldrarna hade tidigt sett att deras barn hade det svårt med vissa saker. De uttryckte att de haft stor oro för att barnet inte skulle klara skolan och hoppades att en diagnos skulle underlätta skolan och underlätta för barnet att ta sig vidare i skolsystemet. Skolledarna erkänner att de i skolan idag inte kan så mycket om dessa barn. De har knappt mött någon elev som haft denna diagnos. De anser att skolpersonal och då framför allt speciallärare och matematiklärare behöver mer utbildning i hur man på bästa sätt ska hjälpa dessa barn att lyckas i skolan. Känslan hos alla inblandade är att det är en okänd diagnos i skola och samhälle men att den behövs för att undvika känslan av totalt misslyckande i skolan och för att skapa vägar vidare i landets utbildningssystem. Om de olika yrkesgrupperna, logopeder, psykologer, neuropsykiatriker, pedagoger och elevhälsopersonal, började samarbeta bättre kunde man få en mer holistisk syn på människan och därmed mer individualiserade lösningar. Jag hoppas att de olika grupperna kan börja samarbeta för att på bästa sätt driva kunskapen och pedagogiken framåt för de drabbade individernas skull. Det är fortfarande få elever som får denna diagnos. Vid en rundringning till fem av de stora kommunala skolorna i en av Sveriges större städer fanns det 2 elever med en dyskalkylidiagnos. Detta trots att det i denna kommun finns folk som gör utredningar av just dyskalkyli. Det är långt ifrån de ca 5 % som bland annat Butterworth (2012) hävdar att det finns i en befolkning. I framtiden behövs mer forskning som tydliggör hur man ska diagnosticera dessa barn och sedan tar fram metoder för hur dessa barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv. De roller IT-säljaren spelar i arbetslivet kontra familjelivet verkar vara integrerade med varandra och utifrån vårt empiriska resultat drar vi slutsatsen att fenomenet tillgänglighet fyller en meningsskapande funktion som genom socialiseringsprocessen inom säljteamet också förstärker IT-säljarens habitus. På så sätt blir tillgänglighet en del i deras sätt att leva vilket gör att de inte upplever denna på ett negativt sätt till skillnad från hur individer med ett annat habitus kan tänkas uppleva tillgänglighet. Vår studie har således bidragit till forskningsfältet på det sätt att den visat att säljare av komplexa IT-lösningar inte upplever den stress gällande tillgänglighet som tidigare forskning generellt visat.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares levda erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog ser ut. Studien har en fenomenologisk ansats byggd på åtta semistruktureradeintervjuer med grundskolelärare, vilka uppgivit att de har erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats har vi valt att utgå från Giorgiosanalysmetod med syfte att hitta väsentliga teman för att nå fram till den så kallade essensen avfenomenet. Vi har funnit att essensen utgörs av sju teman, vilka är handledningens ramar, anledningtill handledning, förväntningar på handledning, handledningens verklighet, missnöje, svårigheter ochmotstånd, vad handledning bidragit till och vinst för elever.Resultatet visar att de lärare som intervjuats uppfattar handledningsbegreppet som rådgivandegrupphandledning, vanligtvis ledd av extern specialpedagog. Utifrån litteratur som behandlarhandledningsbegreppet framkommer att begreppet handledning är svårdefinierat. En slutsats vi kan draär att ansvaret att klargöra begreppet handledning framför allt vilar på specialpedagogen i sin roll somhandledare gällande att tydliggöra ramar och syfte för handledningen. Det kan skapa realistiskaförväntningar på handledningen. Vidare framkommer att informanterna i studien överlag är nöjda medden handledning som de erfarit, men uppger att vissa kollegor visat på motstånd. Informanternaupplever att handledningen de erfarit bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt ochkunskap. Detta uppges ha bidragit till vidareutveckling av deras lärarprofession. Handledningensbidrag kan därför anses vara långvarig. Informanterna uppger att den handledning de fått även gynnatelever, därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för lärare och elevers skull.

Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Examensarbetet utfördes vid ett vårdföretag i Storstockholm under våren 2017. Syftet med examensarbete var att kartlägga hur verksamhetens ledningsgrupp, beskrivet genom varje ledningsgruppsmedlem, såg på mål och vision. Utifrån resultatet genererades förbättringsförslag med adekvat implementeringsplan för utveckling. Frågeställningarna grundade sig i att ta fram en kartläggning av ledningsgruppens arbete med mål och vision, vilka påverkansfaktorer som fanns på området och vad som skulle kunna utvecklas. Målet var att examensarbetet skulle vara till gagn och rendera framtida fördelar för verksamhetens arbete, genom möjlighet att ta del av framställda förbättringsförslag och tillhörande implementeringsplan. Examensarbetet grundade sig i en förstudie där förbättringsområden kartlagts, där området mål och vision valdes i samverkan med handledare, ämnesgranskare och författarna för vidare arbete. En kvalitativ studie genomfördes med fenomenologisk ansats med metodtriangulering med djupintervjuer, observation av intern ISO-revision och en dokumentstudie av mötesprotokoll från ledningsgruppsmöten. Kvalitetsstudien var induktiv, vilket ledde till att teorin sammanställdes efter resultatet dokumenterades. Resultatet bearbetades av dataanalysverktygen kategorisering, kodning och koncentrering. Det framkom att ledningsgruppen inte hade en gemensam syn på tydligheten sett till långsiktiga mål och visioner. Ett flertal påverkansfaktorer framkom under arbetet och resulterade i slutsatser med förbättringsförslag och implementeringsplan. Resultatet har främst betydelse för den verksamhet som deltagit i examensarbetet, men även andra organisationer och studier kan gagnas av arbetet. / The thesis was carried out in collaboration with a care company in Greater Stockholm, spring 2017. The aim of the thesis was to describe how the management team, from each management team member point of view, worked with goals and vision. Based on the result, improvement suggestions were generated and an appropriate development plan for development was presented. The thesis questions were based how the management team presently works with goal and vision, what factors can impact goal a vision at the company and to present what can be developed. The goal with the thesis was and that the presented work would be beneficial for the company’s future work and developments. The thesis was based on a pilot study in which different areas with improvement potentials was mapped out, the area of goal and vision was chosen in collaboration with the university, supervisor from the company and the students. A qualitative study was conducted with a phenomenological approach with method triangulation with deep interviews, observation of internal ISO audit and document study of meeting protocols from management team meetings. The study was inductive, which led to the theory being compiled after the outcome was documented. The result, as evidenced by categorization, coding and concentration. The result showed that the management team did not have a common view on the clarity of long-term goals and visions. A number of impact factors emerged during the work and resulted in conclusions with improvement proposals and implementation plan. The result is primarily important for the activities that have taken part in the thesis work, but other organizations and studies can also benefit from the work.