I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre. Metod litteraturöversikten baserade sig på nio arbetssteg. Bedömningen av artiklarnas vetenskapliga kvalitet gjordes med hjälp av ett bedömningsprotokoll. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i studien. Författarna använde sig av mindmapping för att visuellt klarlägga under vilken omvårdnadsåtgärd respektive nyckelord passade in. Resultat Delaktighet, information/undervisning och stöd var omvårdnadsåtgärder som hade stor betydelse för patienter med venösa bensår. Detta gynnade kontakten mellan sjuksköterska och patient, samt läkningen av de venösa bensåren. Diskussion Omvårdnadsåtgärder rörande venösa bensår hos äldre borde belysas, omvårdnadsåtgärder kan bidra till bättre livskvalitet hos dessa patienter genom att ge rätt omvårdnad. Slutsats Författarna tror att en holistisk omvårdnad, som innebär ett fokus på hela människan, främjar patientens livskvalitet och välmående och kan vara avgörande för läkningen av venösa bensår.

Många patienter lider idag av flera sjukdomar och kan med andra ord anses vara multisjuka. Den vård och omvårdnad de får på sjukhusen klarar sällan av att möta alla deras behov utan är oftast inriktad på att vårda den primära orsaken till det aktuella vårdtillfället. Föreliggande studie syftar därför till att studera hur sjuksköterskor uppfattar genomförandet av en holistisk omvårdnad av patienter med multisjukdom utifrån frågeställningarna Vad innebär det och hur går det till att ge holistisk omvårdnad till patienter med multisjukdom? Med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen har vi genom intervjuer försökt fånga sjuksköterskors uppfattningar av dessa frågor. Studien resulterade i ett utfallsrum bestående av tio beskrivningskategorier som beskriver att sjuksköterskor uppfattar att holistisk omvårdnad av patienter med multisjukdom är en omvårdnad som har en helhetssyn där patienten är i centrum. Denna omvårdnad kan uppnås om sjuksköterskorna arbetar för att anpassa omvårdnaden individuellt och samarbetar med andra. För att kunna göra detta måste flera förutsättningar skapas. / Today many patients experience multiple illnesses and can therefore be considered to suffer from comorbidity. The medical and nursing care in hospitals is rarely prepared to meet their needs and is often focused on curing the primary reason of admission. The purpose of this study was therefore to investigate how nurses understand the realization of holistic nursing of patients with comorbidity based on the following questions: What is holistic nursing of patients with comorbidity and how is it carried out? Through interviews on the basis of the phenomenographic approach we have tried to capture nurses understanding of these questions. The result of the study is an outcome space with ten categories of description that describes that nurses understand holistic nursing of patients with comorbidities as a nursing with a comprehensive view which is patient centered. This type of nursing can be achieved if the nurses strive for an individually adapted care and cooperate with others. To make this possible there are several conditions that has to be met.

Fibromyalgi (FM) är en kronisk sjukdom som innebär långvarig smärta, fatigue och hjärntrötthet. Symtomen leder till kognitiva begränsningar som koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter samt psykiska ohälsa som ångest och depression. Behandlingen är både farmakologisk och icke-farmakologisk. FM vårdas antigen via primärvården eller via smärtrehabiliterings team. Sjuksköterskor upplever svårigheter vid vården av denna grupp dels på grund av smärtproblematiken dels på grund av bristande kunskap. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningen genomfördes på Medline via Pubmed och gav 22 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sedan har11 artiklar tagits fram genom relevans- och kvalitetsgranskning. I resultatet framkom fyra teman; utmaningar i arbetslivet, bristande bemötande från sjukvården, komplexa relationer och svårigheter i det sociala livet och begränsningar i vardagen. Dessa teman visade att FM har en stor inverkan på flera områden i människors liv och har en stor effekt på hur dessa personer upplever livet. Det framkom även att patientgruppen upplever undermåligt bemötande från omvårdnadspersonal däremot när vården är gynnsam upplever patientgruppen en bättre psykisk hälsa. Upplevelsen av att leva med fibromyalgi innebär stora utmaningar inom flera områden i livet. Personer med FM upplever bristande bemötande i sjukvården, däribland ifrågasättande attityder och undermålig kunskap från vårdpersonal. Däremot när vården fungerar fördelaktigt leder den till en bättre psykisk hälsa. Därför är det viktigt att förbättra sjuksköterskors kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med fibromyalgi. / Fibromyalgia (FM) is a chronic disease with chronic pain, fatigue, and brain fog. The symptoms often result in cognitive difficulties such as concentrations and memory difficulties as well as mental illness such as anxiety and depression. Intervention can be both pharmaceuticals as non-pharmaceutical. Healthcare is generally provided through primary care and pain rehabilitation teams for patients with FM. Nurses experience difficulties treating these individuals, partly because of the chronic pain difficulties and partly due to lack of knowledge. The aim was to describe the experience to live with fibromyalgia. This literature review had a descriptive design. The search was conducted on Pubmed and produced 22 qualitative articles. Thereafter the qualitative articles have been exanimated with relevance- and quality templets, 11 articles were selected for the literature review. The main findings are presented as four themes. These were challenges in the workplace, inadequate care from healthcare staff, complex relationships and difficulties in social life and limitations in everyday life. These themes indicate that FM have a great impact on several aspects in an individual’s life thus FM has a major impact on the experience of life. Another finding indicated substandard care from the healthcare staff regarding patients with FM, when the care is favourable these patients experience better mental health. The experience of living with FM consist of challenges in all areas of life. They experience substandard care such as condescending attitudes and a lack of understanding. Beneficial care leads to better mental health. Therefore it´s important to improve nurses’ knowledge and understanding regarding the experience of living with FM.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre i form av nedstämdhet, ångest och depression, där vem som helst kan drabbas, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att åldras kan innebära försämringar av både fysiska samt psykiska funktioner och förlust av närstående som förknippas med social isolering, vilket ökar risken att drabbas av depression. En normaliserad uppfattning att depression är en normal del av åldrandet i kombination med samhällets stigmatisering medför att äldre inte söker vård för psykiska besvär och orsakar onödigt lidande samt ökar risken för självmord. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av depression i mötet med äldre. Metod: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar och integrerade både kvalitativa samt kvantitativa data. Dessa analyserades via kvalitativ innehållsanalys och sammanställdes i en litteraturstudie. Resultat: Att balansera mellan organisatoriska krav och patientbehov i kombination med bristande resurser var utmaningar som sjuksköterskan ställdes inför, vilket påverkade relationerna negativt. Ömsesidiga utbyten och ett bekräftande bemötande resulterade i etablering av förtroendefulla relationer, där patienten kände trygghet och vågade öppna sig känslomässigt. Diskussion: Förtroendefulla ömsesidiga relationer ansågs vara det främsta verktyget för att effektivt uppmärksamma och hantera depression. Sjuksköterskans stöd till patienten med depression ökar känslan av begriplighet samt hanterbarhet och kan i ett längre perspektiv leda till en mer meningsfull vardag, där det ömsesidiga utbytet stärker både patientens och sjuksköterskans känsla av sammanhang. Slutsats: Utbildningsinsatser till sjuksköterskor visade sig stärka förtroendet för omvårdnadsförmågan till äldre med depression. Genom att prioritera utbildningar kan det bidra till att främja äldres psykiska hälsa. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Samtidigt som andligt utövande hos personer med psykossjukdom påverkar faktorer såsom välbefinnande, återhämtning och läkemedelsföljsamhet upplever dessa patienter att den andliga dimensionen inte tas i beaktning av sjuksköterskan i omvårdnaden. För att förbättra den holistiska omvårdnaden är det således av vikt att få en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Syfte: Att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Betydelse: Genom att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av andlig omvårdnad hos patienter med psykossjukdom kan vi öka vår kunskap kring hur den andliga dimensionen kan integreras i omvårdnaden. Resultat: Tre huvudteman formulerades: Sjuksköterskans förutsättningar; Definitionen av andlighet, Sjuksköterskans egna trossystem, Sjuksköterskans personliga egenskaper. Hindrande faktorer; Kunskapsbrist, Strukturella faktorer, Stigma. Främjande faktorer; Vårdrelationen, Livsberättelsen som verktyg, Andligt empatiskt förhållningssätt, och Betydelsen av klinisk erfarenhet. Slutsats: Andlighet i vårdkontexten behöver definieras och andlig omvårdnad behöver utformas och implementeras i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver kunna prata om den andliga dimensionen och ha självkännedom om den egna andligheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap i kulturell och religiös normativitet samt hur andliga uttryck kan skiljas från psykotiska symtom, vilket behöver integreras i läroplanen. / Background: Whilst practicing spirituality among people with psychotic illness affects factors such as well-being, recovery and compliance, the experiences of these patients is that the nurse does not take this dimension into consideration in the nursing care. To improve holistic care, it is therefore of importance to increase knowledge revolving the nurse’s experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Aim: The aim of this study was to describe psychiatric nurses’ experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Method: A qualitative literary study with a systematic approach. Meaning: By examining the psychiatric nurses’ experiences of spiritual care amongst patients with psychotic illness, we hope to increase the knowledge in how the spiritual dimension can be integrated into nursing care. Result: Three main themes were formulated: The nurses' prerequisite qualification; The definition of spirituality, The nurses' own belief system, The nurses' personal presumptions. Impeding factors: Lack of knowledge, Structural factors, Stigma. Promoting factors; The nurse-patient relationship, The life story used as a tool for continued care, The spiritual empathic approach, and The importance of clinical experience. Conclusion: Spirituality in the context of care needs to be defined, and spiritual care needs to be adequately shaped and applied in nursing. Nurses need to be able to discuss the spiritual dimensionand possess a self-awareness regarding their own spirituality. Nurses require knowledge concerning cultural and religious normativity, and how displays of spirituality can be distinguished from psychotic symptoms, which needs to be included in the nursing curriculum.