Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

The purpose of my study is to contribute with knowledge about three teachers’ view on the possibilities and difficulties to support students with intellectual disabilities insocial interaction.to get answers to my research questions in the analysis I have in my qualitative study used the theory of Fleck's model about thinking styles rooted in a socio-cultural perspective. In the study, I have used semi-structured interviews.   My study shows that teacher’s way of thinking affect students' opportunities to practice social interaction. An important finding in the study was that the school management’s attitude, is of great importance for educator’s opportunities to support the students with intellectual disability in social interactions. Through their actions school management affect what attitude and approach teachers will have against students with intellectual disability in school. The thinking styles in the study stems from the special education compensatory approach. Teachers emphasize that they themselves are important in supporting students with their interactions. When there is an interest at the school to include students with intellectual disability and teachers in the school activities, there are opportunities of many venues and situations where special educational students can interact with each other and with other students in a natural way. The study shows, that the teacher thinks that students in compulsory special schools need adult support in different interaction situations. They think that adults are required to create situation where students, with or without intellectual disabilities, can practice social interaction. They also think that adults are needed as role models and to actively participate in the interactions. / Syftet med min studie är att bidra med kunskap om tre pedagogers syn på möjligheter och svårigheter att stödja grundsärskoleelevers sociala samspel i skolan. För att få svar på mina forskningsfrågor i analysen har jag i min kvalitativa studie använt mig av Flecks teorimodell om tankestilar. Modellen bottnar i ett sociokulturellt perspektiv. I studien har jag använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Min studie visar att pedagogernas tankestilar påverkar elevernas möjligheter att träna socialt samspel. En viktig upptäckt i studien var att skolledningens förhållningsätt har stor betydelse för pedagogernas möjligheter att stödja grundsärskolans elever i socialt samspel. Genom sitt agerande visar skolledningen vilken inställning och vilket förhållningssätt övrig personal kan ha mot grundsärskolans elever och deras möjligheter till socialt samspel.  De tankestilar som framkommer i studien bottnar i det specialpedagogiska kompensatoriska synsättet. Pedagogerna framhåller att de själva är viktiga för att stödja eleverna i det sociala samspelet. När det finns ett intresse på skolan att inkludera särskolans elever och personal i grundskolans verksamhet, då finns det möjligheter till många mötesplatser och situationer där grundsärskolan elever kan samspela med varandra och med grundskolans elever på ett naturligt sätt. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker att det behövs vuxna som stöd i grundsärskoleelevernas olika samspelssituationer. Pedagogerna anser att vuxna behövs för att skapa situationer där elever, med eller utan funktionsnedsättning, får träna socialt samspel. De anser även att vuxna behövs som förebilder och som aktiva deltagare i samspelssituationer.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.