Forskningen ger pedagogerna ökad förståelse för hur matematikundervisningen bör utformas för att ge eleverna goda förutsättningar. För att pedagogerna ska lyckas bör de använda ett varierat arbetssätt som att låta eleverna både räkna i böckerna och använda sig av laborativ matematik. Enligt Skolverket sitter många av Sveriges elever och räknar enskilt i sina böcker, så även gymnasiesärskoleleverna. Syftet är att undersöka hur pedagoger i gymnasiesärskolorna arbetar med olika typer av uppgifter i matematikundervisningen. Intresset har vuxit fram genom arbetet som pedagog och klassassistent. Undersökningen har baserat sig på intervjuer och observationer, med fem pedagoger. Resultatet av studien visar att det finns lika många matematikstrategier i undersökningsgruppen som det finns pedagoger. Vad studien har uppmärksammat är att 3/5 av pedagogerna använder i huvudsak matematikböcker som undervisningsmaterial för eleverna. Detta betyder att de flesta av pedagogerna är traditionella vilket betyder att de i huvudsak låter eleverna räkna i matematikböckerna. Studien visar att matematikspråket inte har att göra med i vilket program inom gymnasiesärskolorna, individuellt (elever med högre gran av utvecklingsstörning) eller nationellt (elever med lindrig utvecklingsstörning), som undervisningen bedrivs i. Studien visar också att många av pedagogerna använder ett vardagligt språk t.ex. fyrkant, plus och minus (som eleverna känner till) och ett fåtal av pedagogerna använder det matematiska språket t.ex. kvadrat, addition och subtraktion, för att eleverna ska få en utökad kunskap om det matematiska språket.

Företag har sedan taylorismens introduktion haft en intresse av att förbättra medarbetarnas arbetsprestation. Denna vilja till att utveckla medarbetare tar sig uttryck via konstruktiv kritik: feedback, utvecklingssamtal, återkoppling och dylikt. Forskning visar att en märkbar del av återkoppling leder till en försämrad arbetsprestation och detta tyder på att givandet av konstruktiv kritik kan förbättras. För att förbättra förståelsen av givandet av konstruktiv kritik har en kvalitativ studie genomförts med ett fokus på hur chefer upplever följande ämnen: hur de giver konstruktiv kritik, medarbetares mottagande av kritik och vad som förbättrar givandet av kritik. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in information från chefer. Resultatet redovisade att chefer gör förberedande handlingar innan de möter medarbetare, att den konstruktiva kritiken innefattar exempelvis dialog-aspekter och att chefer har förändrat sitt tillvägagångssätt med tiden. Fortsättningsvis redogör studien att medarbetare mottager kritiken individuellt och områden som exempelvis personlighet rapporterade som avgörande. Avslutningvis förmedlas det som förbättrar givandet av konstruktiv kritik är: en insikt om att våga göra fel och ständigt utvecklas, meta-kritik, empati och tydlighet. Denna studie kan ses som utökning av förståelsen för givandet av konstruktiv kritik men även ödmjuk insikt i ämnets komplexitet.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat. / This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.

Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

Syfte och frågeställningar: Studien presenterar bilden av svensk klimatrapportering under en veckas tid. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för svensk klimatrapportering. Studien har följande övergripande frågeställning: - Hur ser bilden av klimatet ut i en svensk nyhetsvecka 2019? För att kunna besvara den huvudsakliga frågeställningen ställs följdfrågorna: - Vilka teman går att urskilja ur en veckas svensk medierapportering om klimatet? - På vilket sätt gestaltas nyheter om klimatet utifrån teorier om nyhetsvärdering? - Hur framställer nyhetsmedierna klimatproblem utifrån idéer om konstruktiv journalistik och hur påvisas lösningar till problemen? Metod och material: En diskursanalys genomförs på det valda materialet. Materialet för studien består av klimatrelaterade inslag och artiklar från Rapport, Tv4 Nyheterna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under en veckas tid under våren 2019. Huvudresultat: Resultatet av studien visar på att en stor del av rapporteringen kring klimatet är präglat av områdena transport och ekonomi. Varför dessa teman är återkommande i en såstor del av materialet kan inte med säkerhet fastställas. Det kan dock bero på att både transport och ekonomi är breda ämnen med flera olika aspekter.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om en teoretisk och praktisk workshop i skottprecision har någon akut effekt på vristskottprecisionen med liggande och rullande boll hos pojkfotbollsspelare. Vidare syftade studien till att undersöka om vristskottprecisionen hos pojkfotbollsspelare skiljer sig åt vid avslut på liggande eller rullande boll.MetodPojkfotbollsspelare 15,0 ± 0,3 år rekryterades till att delta i en undersökning kring skottprecision. Varje deltagare utförde ett test med 40 vristskott, 20 skott respektive med liggande (LB) och rullande boll (RB) fördelat på fem mot varje måltavla med en förutbestämd ordning. Måltavlornas placering i höjd och sidled motsvarade hörnen i ett elvamannamål. Den sammanlagda skottprecisionen (SM) för LB och RB utgjordes av medelvärdet av skottens avvikelse från centrum på måltavlan. Baserat på resultatet från första testomgången delades spelarna in i en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Deltagarna genomförde samma test två veckor senare med skillnaden att interventionsgruppen fick en workshop i skottprecision innan testet.ResultatDet fanns ingen signifikant skillnad i skottprecision mellan kontroll- och interventionsgruppen för LB eller RB eller mellan LB och RB vid första testtillfället (båda p > 0,05). Inom interventionsgruppen fanns det mellan första och andra testet en signifikant skillnad vid både SM (p = 0,022) och LB (p = 0,047) men inte RB (p > 0,05). Ingen signifikant skillnad inom kontrollgruppen fanns avseende SM, LB eller RB (alla p > 0,05).SlutsatserEfter genomförd workshopen kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupp eller LB och RB dock återfanns en signifikant skillnad av skottprecisionen inom interventionsgruppen vid både SM och LB.

Climate migration (climate refugees) has been debated in Sweden and globally over the past few decades. This paper is a critical discourse analysis of the presentation of climate migration in Swedish news media, using Fairclough's three-dimensional model as the foundation. The study aims to identify and analyze the different discourses surrounding climate migration that are presented in news media. This critical discourse further intends to analyze how these discourses are constructed in news articles. By reviewing seven articles from various Swedish newspapers, we have identified three discourses within the phenomenon of climate migration. These discourses revolve around portraying climate migration as a problem, a potential solution, and a complex economic injustice. Based on constructive journalism, the discourses are constructed both with a negative and consequence-focused approach but also emphasize solutions that advocate a humanitarian point of view. Furthermore, we have identified that these constructions advocate an impatience regarding the situation directed towards those in position of power.

Kognitiv beteendeterapi för primär insomni är inte lika effektivt som KBT för annan problematik. Behandlingen har mest fokuserat på förändring av sömn och bortsett från andra faktorer som kan bidraga till problematiken. Denna studie syftade till att utvärdera effekten av att addera en intervention mot en ytterligare faktor, nämligen oro, till behandling. Studien hade en single subject-design med två betingelser, med och utan oroshantering, för- och eftermätning och sju deltagare. Resultaten tyder på att metoden konstruktiv oro tillförde bättre utfall på sömn, oro och daglig funktion. Slutsatsen är att fokus på fler faktorer än sömn, som oro och dagtidsfunktion, kan effektivisera KBT för primär insomni. / Cognitive behavioral therapy for primary insomnia is not as effective as CBT for other problems. The treatment has primary focused on change of sleep and neglected other factors which can contribute to the problem. The purpose of this study was to investigate the effect of adding an intervention aimed at an additional factor, namely worry, to treatment. The study had a single subject design with two conditions, with and without constructive worry, pre- and posttest and seven participants. The results indicated that the intervention constructive worry added better outcomes on sleep, worry and daytime function.  The conclusion that can be drawn is that a focus on more factors than sleep, such as worry and daytime function, can render CBT for primary insomnia more effective.

Studien består av en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra svensklärare från grundskolan i syftet att undersöka hur svensklärare resonerar och förhåller sig till urval av kontroversiell litteratur. Ett kompendium av kontroversiella texter sammaställdes, som lärarna tog del av och som intervjuerna sedan utgick ifrån. Resultat analyserades sedan induktivt och visade på ett antal kriterier med vilka svensklärare väljer kontroversiell litteratur. Ett antal texter blir problematiska att didaktiskt och moraliskt motivera, men läroplanens värdegrund begränsar inte urvalet nämnvärt. Däremot blir en slutsats att en rad ramfaktorer påverkar och kan utestänga viss skönlitteratur då innehållet tangerar psykisk ohälsa. I målet för att uppnå en allsidig, saklig och demokratisk diskussion av kontroversiella frågor genom litteraturen uppstår en rad moraliska dilemman för svensklärare.

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare uppfattar att de kan arbeta med konflikthantering samt när och var konflikter mellan barn kan ske och hur dessa konflikter kan komma till uttryck och avslutas. För att få underlag till detta så har en kvalitativ studie genomförts där fyra förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärares uppfattning är att barns konflikter vanligtvis uppstår inomhus och när de är trötta. Barn tenderar att leka vidare efter avslutad konflikt och använder sig ofta av en insisterande strategi i deras konflikter. Barns konflikter handlar vanligtvis om kontroll över materiella ting och lekidéer. Resultatet visar också vikten av ett medlande och stöttande förhållningssätt från pedagogernas sida.