Lärarutbildningars innehåll ska styras av de kursplaner som ingår i programmen. Kursplanernas innehåll styrs i sin tur till hög grad av de examensmål som finns i högskoleförordningens bilaga två, examensordningen. Dessa dokuments juridiska tyngd för styrning av högre utbildningars innehåll, tillsammans med en frågeställning om lärarutbildnings förberedande roll för arbete med värdegrund, är utgångspunkt för detta arbete. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om olika lärosätens utformning av kursplaner och program med fokus på innehåll av värdegrundsfrågor. Genom en kvantitativ innehållsanalys avkodas förekomst av indikatorer kopplade till värdegrund i kursplaner inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med hjälp av konstruktiv länkning som analysverktyg. Kursplanerna hämtades från ett urval av tre lärosäten som bedriver ämneslärarprogram med inriktning musik. Resultatet visar på att utbildningsprogressionen i de olika lärarprogrammen vad gäller värdegrundsfrågor, ser väldigt olika ut på de tre lärosätena. Den konstruktiva länkningen visar å ena sidan att de flesta av kursplanerna innehåller värdegrunds-indikatorer. Å andra sidan förekommer indikatorerna i de flesta av fallen inte genomgående i kursplanens olika delar, vilket indikerar ett generellt bristande fokus på värdegrund i kursplanerna. Dessa resultat stämmer överens med annan liknande forskning. Det kan därtill konstateras att både utbildningsprogression och dokuments skriftliga innehåll inte måste spegla verkligheten. Vidare forskning måste till för att se hur kursplanernas innehåll om värdegrundsfrågor implementeras i praktiken.

Uppmärksamhet/övervakning (monitoring) är en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthållandet av insomni. Genom medveten närvaro (MN) kan förmågan att rikta uppmärksamheten tränas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primär insomni hos personer med hög uppmärksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt på sömn och uppmärksamhet samt en eventuell sekundär effekt på oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi användes och två behandlingar gavs, där hälften av deltagarna fick BT och hälften fick BT+MN. Resultaten visade att sömn, uppmärksamhet/övervakning och oro förbättrades av behandlingarna men obreoende av MN. För framtida forskning rekomenderas en utökad design för att undersöka effekten av MN vid behandling av insomni. / People with insomnia attend to sleep-related stimuli during the day and night. The activity is called monitoring. In mindfulness (MN) attention plays a central part, and by practicing MN the ability to direct attention can be improved. The aim of this study was to explore the effect of MN and behavioral therapy (BT) when treating people with primary insomnia who tend to monitor sleep-related cues. The effect on sleep and monitoring was examined, as well as the secondary effect on worry and rumination. A single-subject design with a constructive strategy was used. Two different treatments were implemented and half of the participants were given BT and the other half BT+MN. Together the results showed that sleep, monitoring and worry improved, but independent of MN. A suggestion for future research is to extend the current design to further explore the effect of MN within the treatment of insomnia.

När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

Leasing is and has been American companies largest external source of equipment financing and there are signs that the concept been used 2010 years before Christ. It is larger than bank loans, bonds, stocks, commercial mortgages and the fastest growing form of business investment. Imhoff, Lipe and Wright (1991) wrote that the popularity of leasing is due to management's ability to maintain leased asset and hence the finance obligation off-balance sheet. The forthcoming transition from IAS 17 to IFRS 16 implies a change of operational and financial leasing reporting for lease takers to provide a more transparent and comparable picture of the company's balance - and income statement. The constructive capitalization method is the theory of this paper which Imhoff, Lipe and Wright (1991,1997) developed and Fülbier Silva and Pferdehirt (2008) later modified. The method is used to capitalize the company's operational leases based on public information from annual reports. The study was conducted with a quantitative approach by collecting secondary data on the OMXS30 companies. The purpose of the paper was to highlight how large company’s operative in Sweden are affected by the new leasing rules in IFRS 16 and review the amount of debts that are de facto outside the balance sheet. This study shows that companies will report higher liabilities, assets, operating profit and net profit, and less own equity. The study also shows that the key ratios examined will change when the transition from IAS 17 to IFRS 16 occurs. The capitalization of operational leases led to a higher increase in total liabilities than total assets that could see a less higher increase. This led to a diversified effect on the key ratios examined. Key ratios linked to profitability and solidity that change the most in comparison with the remaining key ratios in this study were the D/A ratio and Solidity. The key ratio with the most overall diversified change where the debt / equity ratio. The financial ratios were changed for all the examined companies, however, the P/E rate staggered with the highest change, overall and for each company. This paper shows that retailers will be affected most, which H&M shows in this study with a doubling debt ratio. / Leasing har varit och är amerikanska företagens största externa källa till utrustningsfinansiering och det finns spår som tyder på att konceptet redan använts 2010 år före Kristus. Leasing är större än banklån, obligationer, aktier och är den snabbast växande formen av affärsinvesteringar. Imhoff, Lipe och Wright (1991) skrev att populariteten av leasing beror på ledningens förmåga att behålla den leasade tillgången och därmed den finansiella skulden utanför balansräkningen. Den kommande övergången från IAS 17 till IFRS 16 innebär en förändring av operationell och finansiell leasingredovisning för leasingtagare för att tillhandahålla en mer transparent och jämförbar bild över företagets balansräkning och resultaträkning. Teorin för denna uppsats är konstruktiv kapitaliseringsmetod som Imhoff, Lipe och Wright (1991,1997) tog fram och som senare Fülbier Silva och Pferdehirt (2008) modifierade. Modellerna används för att kunna kapitalisera företagens operativa leasingavtal utifrån offentlig information från årsredovisningen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom insamling av sekundärdata på OMXS30-företagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur stora företag som är verksamma i Sverige påverkas av de nya leasingreglerna i IFRS 16 och uppmärksamma hur mycket skulder som de facto ligger utanför balansräkningen. Denna studie framvisar att företagen kommer redovisa högre skulder, tillgångar, rörelseresultat och nettoresultat samt ett mindre eget kapital. Studien uppmärksammar även att de undersökta nyckeltalen kommer förändras vid övergången från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen av operationella leasingavtal ledde till en högre ökning av summa skulder än summa tillgångar som erhöll en mindre ökning. Detta ledde till en diversifierad effekt på de undersökta nyckeltalen. Nyckeltalen kopplat till lönsamhet och soliditet, som förändras mest i jämförelse med de resterande undersökta nyckeltalen i denna studie, var D/A – talet och Soliditet samt nyckeltalet som hade högst diversifierad förändring var skuldsättningsgraden. De mer finansiellt inriktade nyckeltalen förändrades för samtliga undersökta företag dock presenterade P/E – talet den högsta förändringen, totalt sett och för respektive företag. Sammantaget för studien är att detaljhandelsföretag kommer påverkas mest vilket H&M demonstrerar i denna uppsats med en fördubblad skuldsättningsgrad.

Sett till samhället i helhet samt till hela branscher och sektorer är förändring konstant. Dessutom är ett känt problem att förändring kan skapa motstånd hos individer och grupper. Eftersom människan är grunden i alla organisationer innebär det att en av de stora utmaningarna i förändringsarbete är att få stöd från organisationen. Samtidigt har det inom beteendevetenskapen identifierats ett stort antal faktorer som influerar människors beteende. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och förklara vilka påverkbara faktorer som triggar konstruktivt beteende i förändringsarbete. Teorigrunden är forskning och litteratur inom beteendevetenskap och organisationsförändring vilket initialt har gett till följd att sex faktorer har valts ut. Utifrån den referensramen har en fallstudie av ett omfattande förändringsarbete i en stor statlig organisation genomförts med totalt fyra kvalitativa intervjuer med enhetschefer, samt en kvalitativ intervju med en extern specialistkonsult inom förändringsledning. Dessutom har en tidigare studie i form av en medarbetarundersökning använts med över 1,000 respondenter från 2013 och 2015. Fallföretaget är Xmentor Management AB med fokus på när deras kund Trafikverket införde Nationell och Regional Operativ Ledning. Slutsatserna visar att de sex faktorer som har identifierats i litteraturstudien har möjlighet att trigga konstruktivt beteende i förändringsarbete. Dessutom är tre av faktorerna möjliga att påverka i hög grad. Uppsatsens tre viktigaste rekommendationer är att maximera belöningar på individnivå, att skapa effektiv kommunikation som i god tid och med upprepning kommunicerar till alla i organisationen, samt att erbjuda möjlighet till medskapande för de anställda. / In terms of society as a whole and in industries and whole sectors; change is constant. Additionally, a known problem is that change may create resistance among individuals and groups. Since people are the foundation of all organisations it means that one of the major challenges of change management is to get supportive behaviour from the organisation. At the same time behavioural sciences has identified numerous factors that influence people's behaviour.  The aim of this bachelor thesis is to identify and explain factors that are possible to influence and which triggers constructive behaviour in change processes. The theory foundation consists of research and literature in behavioural sciences and change management which initially resulted in six selected factors. Based on that frame of reference a case study of an extensive change process has been conducted with a total of four interviews with heads of units, as well as one interview with an external consultant in change management. In addition, employee surveys with data from more than 1,000 respondents from 2011, 2013 and 2015 has been used. The case company is Xmentor Management AB with focus on when their customer Trafikverket, the Transport Administration of Sweden, created National and Regional Operational Management.  The findings show that the six selected factors are able to trigger constructive behaviour in change processes. Three of the factors are also possible to influence to a great extent. The three main conclusions are to maximize rewards on an individual level, to create effective communication to everyone in the organization, as well as to offer the possibility of co-creation.

I denna rapport presenteras en utvärdering av nuvarande utvärderingsmetoder vid Volvo CEs Serviceskola, som vidareutbildar tekniker. Data från observationer och intervjuer med fokus på konstruktiv länkning och kursutvärderingar analyseras. Det visade sig vara bristfällig konstruktiv länkning och att kursutvärderingarna inte ger tillräcklig information. Genom utveckling av den konstruktiva länkningen och användning av väl formulerade lärandemål bör teknikernas lärande kunna främjas. Även konstruktion av en kursvärdering med frågor som undersöker lärfaktorer bör bidra till utbildningens utveckling / In this report an evaluation of current evaluation methods at Volvo CE Service School, which further educates technicians, will be presented. Data from observation and interviews, focusing on constructive alignment and course evaluations is analyzed. It turned out to be inadequate constructive alignment and course evaluations do not provide sufficient information. Through the development of the constructive alignment and by using well-formulated learning outcomes the technicians learning should be enhanced. Also the design of the course evaluation with questions that examines learning factors should contribute to development of the training.

Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22.  Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.

This master essay starts with the author having an encounter with two 14-years old boys who claim that they are Nazis. In a school project where the pupils made films about norms in the society they made a film with a clearly racist and homophobic message. As a freelance artist the author was a part of a school development program in aesthetic learning, and the assignment in the actual school was supposed to teach the pupils about norms and how they effect people on an everyday basis. All the films fulfilled this purpose, but the actual film did something more: it revealed the zerotolerance rule in this particular school as a norm that silenced not only these boys, but also any pupil having a different opinion than the teachers. The situation described took place in a classroom in primary school in the area of Stockholm some years ago and even though the film was never shown to anybody that could be offended except the author herself, the author left the school with a feeling of total failure, and two questions craving for answers: Why couldn’t she, nor the teachers, find the time and space to meet the boys, taking their invitation to discuss the zere-tolerance-norm seriously? And what role did the fact that the school had a “zero-tolerance-for-racism rule” play in the cultivation of the boy’s feelings of exclusion and in the way the teachers treated their obvious need for recognition as sane and (soon-to-be) grown up men? Using Hannah Arendt’s ideas of action as the fundament of the investigation, the author poses questions about what space for action there is in the daily work of a teacher today, but also what happens when there is no room for action, when we become the blind administrators of homo faber. The method of the study includes 1) a dialogue seminar with teachers from elementary school, 2) examples and reflections from the author’s own teaching practice at the teacher education and 3) a philosophical investigation focusing on the concepts of aesthetic experience, aesthetic learning, not-knowing and unlearning. In dialogue with Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus and Jonna Bornemark, she further tries to understand what role the film, as an aesthetic experience, played in the example with the Nazi boys. Is there a radical possibility in art that can create space for action in Arendt’s sense? Further, in dialogue with the poet Wiszlava Szymborska, the clown Nalla Laanela, and two novelists; Rachel Cusk and Albert Camus, she tries to understand the possibilities that lie within aesthetic learning when it comes to re-thinking the role of the teacher aiming for a sustainable approach to teaching and learning in a society where teachers work themselves sick. / I inledningen till denna masteruppsats möter författaren två fjortonåriga pojkar som säger att de är nazister. I ett skolprojekt där eleverna skulle göra kortfilmer som gestaltade samhällsnormer gjorde de här pojkarna en film med ett tydligt rasistiskt och homofobiskt budskap. Författaren hade, i egenskap av frilansande konstnär inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och Lära, uppdraget att leda eleverna i arbetet med filmerna och syftet var att eleverna skulle lära sig något om de olika normer som påverkar oss människor varje dag. Alla filmer uppfyllde syftet, men denna film gjorde något mer: den fick den här specifika skolans noll-tolerans-mot-rasism-regel att framstå som en norm som tystade inte bara de här två pojkarna, utan alla elever med –ur lärarnas perspektiv -avvikande åsikter. Den ovan beskrivna situationen utspelade sig i ett klassrum i Stockholmsområdet för ett antal år sedan och även om filmen aldrig visades för någon som hade kunnat ta illa upp –förutom författaren själv –lämnade författaren skolan med en känsla av totalt misslyckande och två frågor ringande i öronen: Varför kunde inte hon, och ingen av lärarna i skolan, ta sig tid att möta pojkarna genom att ta deras inbjudan till samtal om noll-tolerans-normen på allvar? Och vilken roll spelade det faktum att skolan hade en noll-tolerans-mot-rasism-regel i kultiverandet av pojkarnas känslor av exkludering och i lärarnas hanterande av deras uppenbara behov av erkännande som sunda, snart vuxna unga män? Med utgångspunkt i Hannah Arendts idéer om handlandet ställer författaren frågor om vilket handlingsutrymme lärare i dagens skola har, men hon undersöker också vad som händer när det inte finns något handlingsutrymme, när läraren blir en blind administratör, en homo faber. Metodologiskt använder sig författaren av 1) ett dialogseminarium med lärare från grundskolan, 2) exempel och reflektioner från hennes egen lärarpraktik, och 3) en filosofisk undersökning med fokus på begreppen estetisk erfarenhet, estetiska lärprocesser, icke-vetande och av-lärande. I dialog med Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus och Jonna Bornemark, försöker hon vidare förstå vilken roll filmen som en estetisk erfarenhet spelade I exemplet med de två nazistpojkarna. Finns det en radikal potential i konstnärliga uttryck som kan skapa handlingsutrymme i Arendts mening? Vidare,i dialog med poeten Wiszlava Szymborska, clownen Nalle Laanela, och två romanförfattare; Rachel Cusk and Albert Camus, försöker författaren utröna vilka möjligheter som kan rymmas i estetiska lärprocesser vad gäller att tänka om (om-tänka) lärarrollen med målet att finna ett hållbart förhållningssätt till undervisning och lärande i ett samhälle där lärare arbetar sig sjuka.