The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

Det transdiagnostiska begreppet ’konstruktiv självhävdelse’ (assertiveness på engelska) definieras som handlande som är förenligt med respekt för både egna och andras rättigheter, exempelvis att uttrycka behov, sätta gränser och dela tankar och känslor. Bristande självhävdelse är förknippat med klinisk och subklinisk psykisk ohälsa, till exempel stress, relationssvårigheter, emotionell instabilitet, generaliserat ångestsyndrom, social ångest och depression. Studiens syfte är att undersöka effekten på konstruktiv självhävdelse av ett internet-behandlingsprogram med kognitivbeteendeterapeutisk inriktning, Respekt i kvadrat. Via annonsering i sociala medier rekryterades 205 deltagare med självupplevda besvär (88 % kvinnor, medelålder 42 år), vilka randomiserades till grupperna självhjälp (n = 67), behandlarstöd (n = 70) och väntelista (n = 68). Konstruktiv och aggressiv självhävdelse mättes med Adaptive and Aggressive Assertiveness Scales. Behandlingsbetingelserna förbättrades avsevärt jämfört med väntelista på skalan för konstruktiv självhävdelse. Effektstyrkorna (ES) mellan grupper var stora, ES = 0,9 för behandlarstöd–väntelista och ES = 1,0 för självhjälp–väntelista; effekterna var stora redan vid mittenmätningen. Inomgruppseffekterna mellan för- och eftermätning var också stora, ES = 1,0 för båda behandlingsbetingelserna. Grupperna behandlarstöd och självhjälp hade signifikant ökning av andelen kliniskt signifikant förbättrade individer för konstruktiv självhävdelse jämfört med väntelista (17 % respektive 18 % mot 1,5 %). Mellangruppseffekten självhjälp–behandlarstöd vid eftermätningen var inte signifikant. Resultaten visar att Respekt i kvadrat är effektivt och att behandlarstöd inte påverkar effekten. Forskning med ett mer representativt stickprov samt validerade skattningsskalor krävs för att avgöra om resultaten kan generaliseras till populationen i stort.

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva. De har främst framhållit att de kunnat synliggöra sin utveckling och att de haft möjlighet att påverka denna. I vår analys av de resultat som framkommit har vi kunnat konstatera att elevernas upplevelser av det processorienterade skrivandet varit starkt knutna till det specifika arbetssätt och det innehåll vi låtit undervisningen utgöras av. Gällande det kontinuerliga stöd, i form av respons, som de fått under processen betonar de att de lärt sig mest av den konstruktiva kritiken, men att de ser den positiva responsen som en förutsättning för detta lärande. Främst har det positiva utfallet berott på att eleverna fått arbeta varierande med att skriva flera olika texter samt att vi har lagt fokus på innehållet i texterna snarare än formen. Vår ambition har varit att presentera ett förslag till hur man kan arbeta med processorienterat skrivande på ett annorlunda sätt. Detta då den traditionella synen på arbetssättet, som bygger på omarbetningen av en text i flera stadier, mött motstånd ifrån såväl elever som lärare och därför inte lyckats etablera sig i den svenska skolan.

Constructive journalism aims to cover stories about progress and collaboration as well as stories about devastation and conflict. This qualitative interviewstudy explores how local journalists working at Sveriges Television and Sveriges Radio experience the impact of constructive journalism on their journalistic role. What has the constructive perspective, which is now quite implemented in the two media organizations, meant for the conceptions of the journalistic role considering norms, ideals and journalistic mission? By interviewing five journalists about their experiences, we received results that provide an understanding of constructive journalism as it pertains to journalist role conceptions. The results show that the constructive perspective has come with a great sense of change for these journalists, considering how they experience their journalistic role.

The purpose of this study is to answer whether the teaching material Magic! 1 – 3 can be used without complementary material to convey the subject content and the didactic elements presented as central in the curriculum. The questions the study aims to answer are how well Magic! 1 – 3 is in line with the curriculum's central content and whether it can be used in teaching without complementary teaching material. This study is carried out through a qualitative content analysis of the English teaching material Magic! intended for grades 1, 2 and 3. The teaching material Magic! includes a printed and a digital copy where the content is analyzed qualitatively. Each task is quantified as possible elements for the student to practice a skill and can be categorized several times.   The theoretical starting points of the thesis are based on curriculum theory with a focus on the formulation arena and the transformation arena. The curriculum is a result of the decisions that have been made within the formulation arena and, based on that, the textbook authors are a part of the transformation arena, i.e. those who transform the content of the curriculum. By using the theory of constructive alignment, the questions of the study can be answered.    The tasks in Magic! 1–3 conveys all the points that are written out as central content in the curriculum, but there are some instances where the teacher needs to actively decide whether it is enough for his/her classroom.

Denne oppgaven undersøker mulige psykososiale helseeffekter hos palestinsk ungdom etter deltakelse i teaterprosjekt. Oppgaven ser på hvilke ulike muligheter og naturlige tråder som mer eller mindre kan knyttes mellom drama- og teaterfagfeltet og ny psykologisk forskning med menneskets tanker, erfaringer, reaksjoner og psykososiale helse i fokus. Forskningsprosjektet opererer på to nivåer. Jeg har brukt innhentet empiri fra et feltarbeidsopphold ved Ashtarteater i Ramallah i Palestina og jeg har tilnærmet meg ulike typer teori. Analysen er delt inn i fire underkategorier basert på mine empiriske funn: det samfunnspolitiske og kommunikative aspektet, det sosiale, det emosjonelle og mentale og det fysiske. Etter endt analyse står jeg igjen med at teater som en likeverdig, tilrettelagt og konstruktiv arena kan tilføre ungdom tryggheten og erfaringene de trenger for å kunne oppleve en form for positivselv transformasjon og videre posttraumatisk vekst. / This thesis examines the possible psychosocial health effects on Palestinian youth after participation in a theatre project. The thesis looks at the various options and natural threads that more or less can be seen between drama and theatre studies and new psychological research with human thoughts, experiences, reactions and psychosocial health in focus. The research operate son two levels. I have used empirical data obtained from a stay at Ashtar Theatre in Ramallah in Palestine and I have approached various theories. The analysis is divided into four subcategories based on my empirical findings: the socio-political and communicative, the social, the emotional and mental and the physical aspect. By summarizing the analysis, I find that theatre as an equal, accessible and constructive arena can provide youth confidence and experience that enables them to experience a form of positive self-transformation and posttraumatic growth.