Whilst previous research has explored women's experiences of disclosing symptoms of postnatal depression (PND) to health professionals, very little qualitative research exists on women's experiences of disclosing to people in their personal support networks. Research has shown that some mothers with PND find it difficult to disclose to professionals and prefer to seek support from partners, family and friends. Aim: The current study aimed to explore the overall process mothers go through to disclose PND - to people with whom they have personal relationships, as well as health professionals. Method: Five women who experienced and disclosed PND participated in semi-structured interviews. Verbatim transcripts were analysed using Interpretative Phenomenological Analysis. Results: The analysis produced four super-ordinate themes: 'Trying to cope whilst making sense of experiences', 'Deciding whether to disclose: Facilitative and inhibiting factors', 'The two-way interpersonal nature of disclosure', 'Disclosure as part of a transformative process'. Conclusions: This study highlighted the influence of internalised expectations of motherhood and stigma surrounding PND on how mothers try to cope with their initial symptoms and on their decisions about whether or not to disclose. The participants described a cautious approach to disclosure in which they had to deal with setbacks. Consequences of disclosing were considered alongside how the disclosure process was influenced by recovery from PND.

Det transdiagnostiska begreppet ’konstruktiv självhävdelse’ (assertiveness på engelska) definieras som handlande som är förenligt med respekt för både egna och andras rättigheter, exempelvis att uttrycka behov, sätta gränser och dela tankar och känslor. Bristande självhävdelse är förknippat med klinisk och subklinisk psykisk ohälsa, till exempel stress, relationssvårigheter, emotionell instabilitet, generaliserat ångestsyndrom, social ångest och depression. Studiens syfte är att undersöka effekten på konstruktiv självhävdelse av ett internet-behandlingsprogram med kognitivbeteendeterapeutisk inriktning, Respekt i kvadrat. Via annonsering i sociala medier rekryterades 205 deltagare med självupplevda besvär (88 % kvinnor, medelålder 42 år), vilka randomiserades till grupperna självhjälp (n = 67), behandlarstöd (n = 70) och väntelista (n = 68). Konstruktiv och aggressiv självhävdelse mättes med Adaptive and Aggressive Assertiveness Scales. Behandlingsbetingelserna förbättrades avsevärt jämfört med väntelista på skalan för konstruktiv självhävdelse. Effektstyrkorna (ES) mellan grupper var stora, ES = 0,9 för behandlarstöd–väntelista och ES = 1,0 för självhjälp–väntelista; effekterna var stora redan vid mittenmätningen. Inomgruppseffekterna mellan för- och eftermätning var också stora, ES = 1,0 för båda behandlingsbetingelserna. Grupperna behandlarstöd och självhjälp hade signifikant ökning av andelen kliniskt signifikant förbättrade individer för konstruktiv självhävdelse jämfört med väntelista (17 % respektive 18 % mot 1,5 %). Mellangruppseffekten självhjälp–behandlarstöd vid eftermätningen var inte signifikant. Resultaten visar att Respekt i kvadrat är effektivt och att behandlarstöd inte påverkar effekten. Forskning med ett mer representativt stickprov samt validerade skattningsskalor krävs för att avgöra om resultaten kan generaliseras till populationen i stort.

La perturbation dans le fonctionnement affectif peut contribuer à des symptômes psychologiques et physiques chez les patients souffrant de fibromyalgie. La question qui nous intéresse dans cette étude est d’explorer certains processus du traitement émotionnel et leurs liens avec des variables cognitives, au sein de la fibromyalgie. Notre population se compose de 24 fibromyalgiques, comparés à 24 patients polyarthrites rhumatoïdes et 27 sujets contrôles. Notre hypothèse est que la perception et la mémorisation des stimuli de nature émotionnelle est affectée par certains processus de traitement émotionnel. Notamment nos résultats mettent en évidence une particularité émotionnelle et mnésique pour un matériel émotionnel standardisé. / The disturbance in emotional operation can contribute to psychological and physical symptoms among patients suffering from fibromyalgia. The question which interests us in this study is to explore certain processes of the emotional treatment and their links with cognitive variables, within the fibromyalgia. Our population is composed of 24 fibromyalgics, compared to 24 polyarthritises rhumatoïdes patients and 27 control subjects. Our assumption is that the perception and the memorizing of the stimuli of emotional nature are affected by certain treatments emotional. In particular our results highlight an emotional and memory characteristic for a standardized emotional material.