Företag har sedan taylorismens introduktion haft en intresse av att förbättra medarbetarnas arbetsprestation. Denna vilja till att utveckla medarbetare tar sig uttryck via konstruktiv kritik: feedback, utvecklingssamtal, återkoppling och dylikt. Forskning visar att en märkbar del av återkoppling leder till en försämrad arbetsprestation och detta tyder på att givandet av konstruktiv kritik kan förbättras. För att förbättra förståelsen av givandet av konstruktiv kritik har en kvalitativ studie genomförts med ett fokus på hur chefer upplever följande ämnen: hur de giver konstruktiv kritik, medarbetares mottagande av kritik och vad som förbättrar givandet av kritik. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in information från chefer. Resultatet redovisade att chefer gör förberedande handlingar innan de möter medarbetare, att den konstruktiva kritiken innefattar exempelvis dialog-aspekter och att chefer har förändrat sitt tillvägagångssätt med tiden. Fortsättningsvis redogör studien att medarbetare mottager kritiken individuellt och områden som exempelvis personlighet rapporterade som avgörande. Avslutningvis förmedlas det som förbättrar givandet av konstruktiv kritik är: en insikt om att våga göra fel och ständigt utvecklas, meta-kritik, empati och tydlighet. Denna studie kan ses som utökning av förståelsen för givandet av konstruktiv kritik men även ödmjuk insikt i ämnets komplexitet.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva. De har främst framhållit att de kunnat synliggöra sin utveckling och att de haft möjlighet att påverka denna. I vår analys av de resultat som framkommit har vi kunnat konstatera att elevernas upplevelser av det processorienterade skrivandet varit starkt knutna till det specifika arbetssätt och det innehåll vi låtit undervisningen utgöras av. Gällande det kontinuerliga stöd, i form av respons, som de fått under processen betonar de att de lärt sig mest av den konstruktiva kritiken, men att de ser den positiva responsen som en förutsättning för detta lärande. Främst har det positiva utfallet berott på att eleverna fått arbeta varierande med att skriva flera olika texter samt att vi har lagt fokus på innehållet i texterna snarare än formen. Vår ambition har varit att presentera ett förslag till hur man kan arbeta med processorienterat skrivande på ett annorlunda sätt. Detta då den traditionella synen på arbetssättet, som bygger på omarbetningen av en text i flera stadier, mött motstånd ifrån såväl elever som lärare och därför inte lyckats etablera sig i den svenska skolan.

När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.