The aim of this study is to describe the experience of social support among female elite athletes who combine handball with higher education, with the underlying purpose to describe these persons’ experience of the functions of the support. These functions are materialistic, informative and emotional. There are ten women in the ages 22 to 24 (M=23.1, S=0,83) participating in the study. The study uses a semi-structured interview, based on two articles that studied social support (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). The result was sorted in three categories: emotional support, materialistic support and informative support. The result showed that women experienced emotional support, especially affinity, in the dual career (DC). Materialistic support was experienced in terms of support thru adjustment from coach and university. However, materialistic support was also identified lacking. Lastly, informative support, in shape of information and guidance in dual career, was experienced missing. / Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av socialt stöd hos kvinnliga elithandbollsspelare som kombinerar elitidrott med högre utbildning, med det underliggande syftet att beskriva dessa personers upplevelser av stödets funktioner, så som materiellt, informativt och känslomässigt. I studien deltog tio kvinnor i åldrarna 22-24 år (M=23,1, S=0,83). Studien använde en semistrukturerad intervju, som var baserad på två artiklar där socialt stöd studerats (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). Resultatet sorterades i tre kategorier; känslomässigt stöd, materiellt stöd och informativt stöd. Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i dubbla karriären (DK), där framför allt samhörighet med andra upplevde stötta kvinnorna. Kvinnorna upplevde också materiellt stöd, i form av anpassningar från både tränare och universitet/högskolepersonal. Resultatet visar även att flera kvinnor upplevde att de saknade denna typ av materiellt stöd i deras DK. Till sist identifierades kvinnorna uppleva att de saknade även informativt stöd i form av vägledning och information i DK.

Att ta steget in i en dubbel karriär genom ett Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänligt lärosäte innebär att en elitidrottare kombinerar deras idrott med akademiskastudier. Föreliggande studies syftade till att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterarkraven. Den kvalitativa studien bestod av åtta deltagare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20–35 (M=24,25) som utövade olika idrotter. Studentidrottarnas upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och Holistiska idrottsligakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Resultatet sammanfattas genom fyra huvudteman: studentidrottares upplevda krav, barriärer, resurser och effektiv hantering. Resultatet visade att studentidrottarna bland annat upplevde höga interna krav från sig själva där de vill lyckas och maximalt prestera i allt de tar sig ann vilket upplevs krävande och stressande. Vidare upplevde de barriärer i form av externa barriärer, begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser. Interna tillgångar var målmedvetenhet, erfarenhet och externa tillgångar i bland annat ekonomiskt stöd, dra nytta av andra studenter och ökad flexibilitet med distansstudier. Tre hanteringsstrategier som hjälpte studentidrottarna att hantera denna kombination var problemfokuserad hantering som innebär noggrannplanering för att få ihop livspusslet, undvikande hantering och till sist emotionsfokuserad hantering där personer i deras närhet har störst betydelse men även återhämtning. / Taking the step into a dual career through a National Sports University or Elite SportsFriendly University means that an elite athlete combines their sport with academic studies.The present study aimed to investigate student-athletes' experiences of having a dual careerand what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands.The qualitative study consisted of eight participants divided into seven women and one man,aged 20–35 (M=24.25) who practiced different sports. The student-athletes' experiences werecollected through semi-structured interviews with an interview guide based on The athletictransition model (Stambulova, 2003) and The holistic athletic career model (Wylleman,2019). The results are summarized through four main themes: student-athletes' perceiveddemands, barriers, resources and effective coping. The results showed that the student-athletesexperienced high internal demands from themselves where they want to succeed and performmaximally in everything they do, which is experienced as stressful. Furthermore, theyexperienced barriers in the form of external barriers, limited time and negative consequencesof the Covid-19 pandemic. Internal assets were determination, experience and external assetsin, among other things, financial support, taking advantage of other students and increasedflexibility with distance learning. Three coping strategies that helped the student-athletes dealwith this combination were problem-focused coping which involved planning,avoidant-coping and finally emotion-focused coping.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes. / Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.