Som dansstuderande, yrkesdansare och senare danspedagog har jag upplevt spegeln som en självklar del i danssalens inredning. Utgångspunkten för mitt examensarbete har varit en vilja att förstå spegelns betydelse för elevers lärande i dans. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord genom skriftliga intervjuer, s.k. self report. Jag har intervjuat nio elever i årskurs två på ett estetiskt gymnasium. Jag valde att rikta in min studie på innehållet och några av målen i ämnet Dansteknik, hur spegeln påverkar elevens arbete med teknik, rörelsekvalitet och känsla. Jag har även varit intresserad av spegeln betydelse för elevens självkänsla. Resultat visar på både fördelar och nackdelar med spegeln som verktyg för lärande i dans. Spegeln fyller sin funktion i dansträningen och varken jag som pedagog eller mina informanter önskar helt vara utan den. Spegeln bör ses som ett hjälpmedel för utveckling i danstekniken men för att dansen skall bli fullkomlig krävs ett annat fokus för att fylla rörelsen med innehåll och syfte. Resultat visar att spegeln påverkar informanternas självuppfattning som i sin tur påverkar lärandet i dans. Genom denna studie har jag som danspedagog blivit mer medveten om hur och när jag vill använda spegel och vid vilka tillfällen gardinerna bör dras för. Eleverna behöver hjälp i hurde ska använda spegeln som ett redskap i sin dansträning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-150280 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Johanna, Hennix |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds