Som dansstuderande, yrkesdansare och senare danspedagog har jag upplevt spegeln som en självklar del i danssalens inredning. Utgångspunkten för mitt examensarbete har varit en vilja att förstå spegelns betydelse för elevers lärande i dans. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord genom skriftliga intervjuer, s.k. self report. Jag har intervjuat nio elever i årskurs två på ett estetiskt gymnasium. Jag valde att rikta in min studie på innehållet och några av målen i ämnet Dansteknik, hur spegeln påverkar elevens arbete med teknik, rörelsekvalitet och känsla. Jag har även varit intresserad av spegeln betydelse för elevens självkänsla. Resultat visar på både fördelar och nackdelar med spegeln som verktyg för lärande i dans. Spegeln fyller sin funktion i dansträningen och varken jag som pedagog eller mina informanter önskar helt vara utan den. Spegeln bör ses som ett hjälpmedel för utveckling i danstekniken men för att dansen skall bli fullkomlig krävs ett annat fokus för att fylla rörelsen med innehåll och syfte. Resultat visar att spegeln påverkar informanternas självuppfattning som i sin tur påverkar lärandet i dans. Genom denna studie har jag som danspedagog blivit mer medveten om hur och när jag vill använda spegel och vid vilka tillfällen gardinerna bör dras för. Eleverna behöver hjälp i hurde ska använda spegeln som ett redskap i sin dansträning.

No description available.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes. / Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.