Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården kan bedöma och behandla patienten i hemmet eller på den plats patienten påträffas. Därefter kan patienten hänvisas till lämplig vårdnivå. Sjuksköterskans bedömning baseras på behandlingsriktlinjer, triageringssystemet RETTS samt tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att bedöma patienter inom ambulanssjukvården. Metod: Studiens metod var en systematisk litteraturstudie som innefattade sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt en framtagen mall för kvalitetsgranskning. Analysmetoden utgick från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet påverkades av tidigare beslut som tagits samt vilka beslutsstöd som fanns tillgängliga i verksamheten. Sjuksköterskans förmåga stärks om tid läggs på patientens hela situation inför bedömningen. Vissa larm oroade sjuksköterskorna mer inför t ex barn och patienter i samma ålder. Slutsats: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården med erfarenhet inom yrket var lugnare och tog mer ansvar vid bedömningen av patienten och kunde hänvisa till annan vårdnivå. Det vore bra att nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvården arbetar med erfaren sjuksköterska. Bättre samhällsinformation till de som söker vård skulle underlätta så att de kommer till rätt vårdinstans och ambulans till den som behöver den.

No description available.

Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter. De mest centrala fynden i studien är att det gick att se en tydlig skillnad i valet av insatser för de respektive vinjetterna, en skillnad som kunde relateras till kön. I Första hand var den vanligaste insatsen för flickor LVU- vård på behandlingshem, medan det för pojkar antingen var behandling inom öppenvården eller ingen insats alls.

Rekryteringsprocessen är en central del av personalhanteringen för organisationer och företag, men rekryterare stöter ofta på utmaningar som kan påverka beslutsfattandet och anställningsresultatet. Rekryterarnas egna upplevelser av rekryteringsprocessen kan ge insikter om vad dessa utmaningar är och vad som kan påverka bedömningarna av kandidater. Studien syftar till att undersöka hur rekryterare upplever och hanterar utmaningar i rekryteringsprocesser, detta genom att analysera följande frågeställningar: Vad upplever rekryterare för utmaningar i rekryteringsprocessen? Hur påverkar användandet av digitala intervjuer bedömningar av kandidater? Vad anser rekryterare vara vanliga felbedömningar då rekryteringen misslyckas? Studien genomfördes med en tematisk analys baserat på 10 intervjudeltagares svar, där samtliga arbetar inom rekrytering. Av dessa är sju kvinnor och tre män, med en medelålder på 31 år. Den mest erfarna rekryteraren har arbetat inom området i 13 år, medan den med minst erfarenhet har arbetat med rekrytering i 7 månader. Av deltagarna arbetar fem rekryterare inom offentlig sektor och fem rekryterare inom privat sektor. Resultatet presenterar teman som framkom under intervjuerna och besvarar studiens frågeställningar. Rekryterarna rapporterar kommunikationsproblem med chefer, vilket påverkar hela rekryteringsprocessen från att definiera kravprofiler till genomförandet av intervjuer. Rekryterarna beskrev hur digitala intervjuer underlättar objektiva bedömningar men begränsar möjligheten att skapa en helhetsbild av kandidaten. Vanliga felbedömningar beskrevs ofta orsakas av subjektiva bedömningar, som kan påverkas av första intryck och personliga preferenser. Studien föreslår att förbättrad kommunikation och utbildning kan minska dessa utmaningar och förbättra rekryteringsprocessen. Studien betonar vikten av tydligare kommunikation och strukturerade metoder för att säkerställa rättvisa och effektiva rekryteringsbeslut. / The recruitment process is a central aspect of personnel management for organizations and companies, but recruiters often encounter various challenges that can affect decision-making and hiring outcomes. Recruiters' own experiences of the recruitment process can provide insights into these challenges and what might influence candidate evaluations. This study aims to investigate how recruiters experience and handle challenges in recruitment processes by analyzing the following questions: What challenges do recruiters experience in the recruitment process? How does the use of digital interviews affect the evaluation of candidates? What do recruiters consider to be common misjudgments when recruitment fails? The study was conducted using thematic analysis based on responses from ten interview participants, all of whom work in recruitment. Of these, seven are women and three are men, with an average age of 31 years. The most experienced recruiter has worked in the field for 13 years, while the least experienced has been involved in recruitment for 7 months. Among the participants, five recruiters work in the public sector and five work in the private sector. The results present themes that emerged during the interviews and address the study's questions. Recruiters report communication problems with managers, which affect the entire recruitment process from defining requirement profiles to conducting interviews. They described how digital interviews facilitate objective evaluations but limit the ability to create a comprehensive view of the candidate. Common misjudgments were often described as being caused by subjective evaluations, which can be influenced by first impressions and personal preferences. The study suggests that improved communication and training can mitigate these challenges and enhance the recruitment process. The study emphasizes the importance of clearer communication and structured methods to ensure fair and effective recruitment decisions.

Inom matematikämnet har e-bedömningar, aktiviteter där digitala tekniker används för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra områden. Detta beror sannolikt på det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt språk och särskiljer det från traditionellt skriftspråk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik är att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i många fall varit långsam och svår att begripa. Den här rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrån aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lätthet för att på så sätt skapa en bild av vilken av teknikerna som lämpar sig bäst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnå syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att låta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat på inmatningstid, korrekthet och upplevd lätthet.Resultaten visar på att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende på samtliga undersökta aspekter. Noterbart är att medelvärdet för genomförandetiden sett över samtliga tekniker och uttryck är 1 minut och 32 sekunder vilket satt i relation till den verksamhet teknikerna är tänkta att konkurrera med, att skriva matematiska uttryck med papper och penna, är högt. Andra noterbara resultat är att av undersökningens totalt 127 inmatade uttryck så var 49,6 % av dessa inte korrekt inmatade med den här rapportens syn på korrekthet. Trots att ingen av dagens tekniker är perfekt finns det bra inslag att bygga vidare på. Bland dessa kan nämnas ASCIIMathML´s, av eleverna upplevda, naturliga inmatning och dess förmåga att avgöra om ett uttryck tolkas matematiskt eller ej samt Math Input Panels förslag på alternativa uttryck, goda korrektionsmöjligheter och dess likhet med traditionell inmatning. Det finns också frågor av mer praktisk karaktär som rör exempelvis licenser och exportering av data man behöver adressera innan man beslutar sig för en specifik inmatningsteknik för en applikation. / E-assessment, activities in which digital techniques are used to assess students’ knowledge, in mathematics is an area that has not developed as fast as e-assessments in other areas. This is likely caused by the large elements of symbols and non-standard characters, which is characteristic of mathematical language and distinguishes it from ordinary written language. One problem that has arisen is that the input of mathematical expressions in a digital system in many cases has been slow and difficult to comprehend. This report aims to investigate three categories of input methods from three different aspects: speed, correctness and perceived ease in order to get an idea of which of the technologies are best suited to implement in an e-assessment application directed against the Swedish upper secondary school. To meet this objective three interrelated techniques where investigated by allowing upper secondary school students to use these techniques to input mathematical expressions and analyze these entries based on time, correctness and perceived ease.The results show that there are clear differences between the studied techniques for all examined aspects. Notably, the average time viewed over all techniques and expressions is 1 minute and 32 seconds which in relation to the activity these techniques are meant to compete with, writing mathematical expressions with pen and paper, is high. An additional notable finding is that in this survey a total of 127 expressions were processed and of those 49.6 % were not properly entered with this report's view of correctness. Although none of today's technologies are perfect, there are good elements to build on. These include ASCIIMathML's perceived ease and its ability to determine whether an expression is mathematically or not and Math Input Panels suggested alternative expressions, good correction ability and its similarity to traditional input. There are also questions of a more practical nature relating to things such as licenses and export of data which need to be addressed before deciding on a specific input technology for an application.

Då distriktssköterskan möter den asylsökande eller papperslösa personen på vårdcentral och utför bedömningen av densamme måste hon ta hänsyn till den lag som begränsar vården för dessa patienter. Lagen formulerar begreppet vård som inte kan anstå som en beskrivning av den asylsökande patientens rätt till vård. För att skapa ett bra möte är det inte bara denna lag distriktssköterskan behöver beakta, det behövs även förutsättningar för en god kommunikation såväl som kunskap för att ett förtroende skall kunna byggas och ett bra möte skapas. Att möta patientens förväntningar gentemot den lag som styr vården kan skapa konflikter för distriktssköterskan. Författarna frågar sig hur distriktssköterskan hanterar situationen och hur hennes upplevelse av mötet ser ut. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av mötet med den asylsökande vuxna patienten i primärvården. För studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats och utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska. I resultatet framkommer att distriktssköterskan upplever sig ha kunskap om de lagar som finns men att hon inte främst ser till lagen utan till den patient hon möter med dess behov. Distriktssköterskan försöker på bästa sätt hantera mötet med den asylsökande patienten utifrån de förutsättningar hon har. För att ytterligare förbättra förutsättningarna till ett bra möte tror författarna att distriktssköterskan behöver fördjupad kunskap kring patientgruppen. Författarna anser också att en diskussion behöver öppnas kring lagen om vård för de asylsökande patienterna och dess relation till såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska riktlinjer som ligger till grund för vården

Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver. Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

The purpose of the work is to investigate whether investigations and assessments regarding children within the social services are affected by the parent's and/or social worker's gender affiliation. The work has been carried out quantitatively through web surveys which were answered on the basis of a case description. The respondents were child administrators from the social services in six Swedish municipalities. A total of 71 respondents answered the survey, 35 of the respondents answered the questionnaire based on a case description of a single mother with a child and the remaining 36 respondents took part of the same case description but with a single father instead. The empiricism has been analyzed in the analysis program IBS SPSS Statistics, version 24. A significant difference is shown in the result that the female social workers are more likely than male social workers to initiate an investigation. Furthermore, the social worker holds the parenting skills of the mother in low regard by comparison with the father's parenting skills. Thus, more social workers initiate investigations/inquiries related to the mother. The previous research also shows that both the client's and the social secretary's gender are influencing factors in social service assessments. This is in line with the results of this study. The fact that assessments are influenced by both the client's and the social secretary's gender affiliation indicates that there are more factors that influence the assessment than the child's best, which according to the portal section of the Social Services Act (2001: 453) should always be taken into consideration in assessments regarding children.

<p>Bakgrund: Anställda och dess kompetens genererar betydande värden åt företag. I strävan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anställdas vilja att själva lära sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som är benägna att anstränga sig"lite extra"i sitt arbete underlättar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ämnesområdet engagemang. </p><p>Syfte: Att identifiera vad som påverkar kollektivanställdas engagemang samt att ge företagsledningen vägledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande åtgärder. </p><p>Genomförande: En kvantitativ tvärsnittsstudie bland kollektivanställda på vårt fallföretag, vilket är verksamt inom metallvaruindustrin. Studiens resultat analyserades genom faktor- och regressionsanalys. </p><p>Resultat: Studiens resultat visade att företag som ämnar att öka kollektivanställdas engagemang bör satsa på åtgärder som kan kopplas till delaktighet, lön, arbetsuppgifters innehåll eller företagets styrnings- och personalfilosofi. Därtill konstruerade vi en modell för ekonomiska bedömningar av engagemangsåtgärder</p>