Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver. Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå. Det är nödvändigt att öka kunskapen om patienter som erhållit Vård-på-plats. Syftet med föreliggande studien var att beskriva den prehospitala dokumentationen av patienter som av ambulanssjukvården vårdats enligt projektet Vård-på-plats. Metoden är retrospektiv journalgranskning med kvalitativ innehållsanalys som utgör en totalundersökning av journaler som dokumenterats i Vård-på-plats-projektet. En expertgrupp från vårdverksamheten har varit delaktig för att tillförsäkra klinisk validitet. I resultatet framkom under domänen Patienten följande kategorier; Patientens vårdproblem, Patientens autonomi och Patientens trygghet. Vidare framkom under domänen Prehospital vård följande kategorier; Undersökning av patientens tillstånd, Behandling, Vårdande vård, Konsultation, Hänvisning, och Patientundervisning. Populationen har varierande ålder och vårdproblem. Dessutom framkom att vårdarna i osäkra fall fick hjälp av annan medicinsk kompetens för att besluta om att vårda på plats. Författarna hävdar att dokumentationen förefaller vara väl genomförd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11–52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats. Studien är en retrospektiv journalgranskning med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Urvalet utgörs av samtliga uppdrag där larmcentralen larmat ut ambulans inom Västra Götalandsregionen under tidsperioden 090801-100731. Resultatet visar att totalt genomfördes 16 8971 ambulansuppdrag under studieperioden, var av 4 % (6 268) registrerades som vård-på-plats. Majoriteten av vård-på-plats uppdragen utfördes under perioden mars – juli med allra högst andel uppdrag under juli (18 %, 1149 uppdrag). Sökorsaken saknar specifika kännetecken. Det förefaller som att alla medicinska problem och vårdbehov kan förekomma. Patienten är i en livssituation som karaktäriseras av utsatthet och i behov av att ambulanspersonalen behandlar sjukdom, vårdar ohälsa och stöttar så att patientens självständighet återuppnås. Kontakt med primärvård eller kommunal sjukvård ordnas. Efter utförd ambulanssjukvård vid vård-på-plats uppdrag karakteriseras patientens hälsostatus av att vårdproblemet har identifierats och nödvändiga åtgärder vidtagits. Det är rimligt att tro att patienten och dess anhöriga upplevde trygghet med omhändertagandet eftersom det egna beslutet blev att kvarstanna i hemmet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

SAMMANFATTNING Ambulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar. Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde. Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades. Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00–05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans. Skillnaden åskådliggörs genom att jämföra tiden mellan 09.00–10.00 då endast 6,5 procent (n=149) av ambulansuppdragen resulterade i att patienten inte behövde transporteras med ambulans och tiden mellan 01.00–02.00 då 26,4 procent (n=222) hanterades på samma sätt. Studieområdets sammanlagt nio stationer undersöktes i jämförande syfte och resultatet påvisar att det kan finnas skillnader mellan dessa stationers sätt att arbeta. Vad som ytterligare framkom vid jämförelse mellan dessa stationer var att satellitstationer som är knutna till en huvudstation arbetar mer generöst med att låta patienter vara kvar på hämtplats eller få ett annat transportsätt. Detta trots att samma personal bemannar dessa två ihopkopplade stationer. Skillnaden mellan högst relativ frekvens och lägst relativ frekvens var mellan station 2 med 22,8 procent (n=336) och station 7 med 8,6 procent (n=689). Resultatet visar när det gäller uppdragstid att ett uppdrag som resulterat i vård på plats eller hänvisning med annat transportsätt tar i mediantid 28 minuter mindre att utföra än andra uppdrag. Fluktuationerna över ett helt år är svårtolkade och skulle behöva ytterligare och djupare studier för att ordentliga slutsatser ska kunna dras. Dygnsfördelningen av uppdragen som inte resulterat i patienttransport pekar på att det finns ett behov av tillgång till primärvård även under jourtid. Den effekt som vård på plats kan ha skulle kunna innebära att området får en ökad beredskap vilket i förlängningen kan leda till kortare väntetider för akut sjuka patienter. / ABSTRACT Ambulance care developments regarding medical technology and medical expertise have created the opportunity for ambulance nurse to care for patients at a very advanced level. It has also created the opportunity to triage, prioritize and steer patients towards the most suitable medical care unlike before when all ambulance missions resulted in a visit to an emergency room. This is a possibility that is handled differently depending on where in Sweden the ambulance nurse is working. The objective of this study was to elucidate care on site in conjunction with ambulance missions within a specific hospital area. The study was based on a quantitative approach and was a journal study where ambulance medical records were reviewed. The results show that there are monthly fluctuations over a full year perspective, but these are small and difficult to interpret. The biggest difference is between November, 15,3 percent (n=489) and May 11,6 percent (n=386). When the day distribution of the sought after assignment was analyzed it was found that the night (22.00 to 05.00) is the time when most of the missions, relatively, are resulting in a non-transportation of the patient by ambulance. The difference is illustrated by comparing the time between 09.00 to 10.00 when only 6,5 percent (n=149) of the ambulance assignments resulted in that the patient did not have to be transported by ambulance and with the time between 01.00 to 02.00 when 26,4 percent (n=222) were handled in the same way. The study area's total of nine stations was examined for comparative purposes and the results indicate that there might be differences between these stations ways of working. What has further emerged from the comparison of these stations was that the satellite stations that are linked to a master station operates more generously with allowing patients to remain on pick up location or to get referring to an alternative way of transport. This despite the fact that it is the same staff that is manning these two connected stations. The difference between the highest relative frequency and the lowest relative frequency was between station 2 with 22,8 percent (n=336) and station 7 by 8,6 percent (n=689). The result shows in terms of assignment time that an assignments that results in care on site or referring to an alternative way of transport takes the median time of 28 minutes less to perform than other assignments. The fluctuations over a year are difficult to interpret and would need further and deeper studies for proper conclusions to be drawn. The daily distribution of non-transport assignments, points out that there is a need for access to primary care even during on-call hours. The effect that care on site may have could mean that the area may benefit from increased preparedness, which ultimately can lead to shorter waiting times for acutely ill patients.

The aim of the study was to evaluate whether home health care is a better choice of care from an economic and quality of care perspective than conventional care for people over 65. To answer this, the costs for the two care models were estimated using parametric cost estimation. The quality of care and the cost were evaluated with the "Fuzzy Analytic Hierarchy Process" to determine which of the care models was the best fit. The cost estimate showed that conventional care is cheaper than home care. However, a sensitivity analysis shows that a minimal efficiency in the number of home visits per patient is sufficient for home health care to become the most advantageous alternative from an economic point of view. In addition, a sensitivity analysis also shows that home health care is preferable in five cases out of six, when the weights obtained from the "Fuzzy Analytic Hierarchy Process" are varied. In this preference system, both the cost and the characteristics that make up quality of care are weighted to be summed up to a comprehensive list of priorities of the two care options. Main process maps of the two care models were made to help find significant cost parameters for the two care models. The preparation of the main process maps was done by studying similar process maps to compile two complete overall process maps. However, no significant cost parameters were found when studying the process maps, but they are still included in the study to show the reader an overall difference between the two models. The study shows that home health care is usually more expensive than on-site care, but that home health care is, from a quality point of view, preferable to conventional care. / Studiens mål var att utvärdera om hemsjukvård är ett bättre vårdval ur ekonomisk- och vårdkvalitets synpunkt än konventionell vård för personer över 65. För att besvara detta uppskattades kostnaderna för de båda vårdmodellerna med hjälp av parametrisk kostnadsuppskattning. Vårdkvaliteten samt kostnaden utvärderades med ”Fuzzy Analytic Hierarchy Process” för att avgöra vilken av vårdmodellerna som lämpade sig bäst. Kostnadsestimeringen visade på att konventionell vård är billigare än hemsjukvård. Dock påvisar en känslighetsanalys på att en minimal effektivisering för antalet hembesök per patient är tillräckligt för att hemsjukvården ska övergå till att vara det mest fördelaktiga alternativet ur ekonomisk synpunkt. Utöver detta visar en känslighetsanalys dessutom på att hemsjukvård är att preferera i fem fall utav sex, när de framtagna vikterna från ”Fuzzy Analytic Hierarchy Process” varieras. I detta preferenssystem viktas både kostnaden samt egenskaperna som utgör vårdkvalitet för att summeras till en övergripande allomfattande prioriteringslista av de båda vårdalternativen.  Huvudprocesskartor över de båda vårdmodellerna framställdes för att hitta betydliga kostnadsparametrar för de båda vårdmodellerna. Framställningen av huvudprocesskartorna utfördes genom att studera likande processkartor för att sammanställa två fullständiga övergripande processkartor. Dock hittades inga betydliga kostnadsparametrar när processkartorna studerades, men finns ändå med i studien för att visa läsaren en övergriplig skillnad mellan de två modellerna. Studien visar på att hemsjukvård vanligtvis är dyrare än vård på plats, men att hemsjukvård ur kvalitetssynpunkt är att föredra framför konventionell vård.