The aim of the study was to increase the understanding of the social secretary’s individual professional judgments in accordance with the compulsory legislation Law (1988: 870) on the care of addicts in certain cases. The study wants to show how social secretary’s perceive if there are various factors that influence judgments.   Drug and alcohol abuse is a major social problem and it affects many individuals. It is the social service that is responsible for helping and supporting the individual. There is a knowledge gap regarding how social secretary’s approach towards compulsory treatment affects judgements, but also how uncertain it is with individual judgements.   Six social secretaries were interviewed in a qualitative study and the result was  analyzed with the help of themes and coding but also the theory of discretion regarding to street- level bureaucrats. Result showed that the compulsory treatment is lacking. The six social secretaries described that the legislation can be interpreted differently and their experience is important while judging.

Den här studien syftar till att undersöka hur riskhantering fungerar som ett stödsystem vid beslutssituationer. Människor kan ofta ta snedsteg och förenkla bedömningar och beslut. Inom organisationer kan man av den anledningen implementera stödsystem. Den här studien utgår från frågan: Hur påverkar riskhantering bedömningar i beslutssituationer? Genom en kvalitativ studie har tre organisationer undersökts utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattar riskhantering, systemets verktyg och kognitiva bedömningsprocesser. Resultatet visar att det främst är genom regleringar och ansvar som riskhantering som system kan påverka bedömningar och dess utförande. Andra typer av verktyg kan aktualisera risker som ett problem, men ha varierande effekt på bedömningarna i sig. Verktygen kunde vid osäkerhet förlita sig på organisationens aktörer, hur detta verkligen fungerar och gruppdynamikens förmåga att ifrågasätta individuella uppfattningar är relevanta frågor för framtida forskning inom riskhantering.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulans verkar i en prehospitala kontext som kan vara komplex då varje situation är unik. Det är i vårdmötet en personcentrerad bedömning kan ske med helhetsvård vilket innebär både omvårdnads- och medicinska omhändertagande av patienten. Förväntningarna är att göra rätt bedömning för människan i sjukdom, vård och hälsa för att få rätt vård och behandling i rätt vårdnivå och inom rimlig tid. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av bedömningar i vårdmötet, både vad som stärker och begränsar inom ambulanssjukvård. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och för att inhämta och sammanställa materialet användes en systematisk metod och integrerad analys. Fjorton artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. För datainsamling användes Public Medline (PubMed) samt The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) med hjälp av specifika sökord. Resultatet kopplas till vårdmötet och dess påverkan på bedömningar inom ambulanssjukvård och har klassificerats i tre kategorier med sju underkategorier. Kategori ett betydelsen av en vårdrelation med underkategori, en ömsesidig tillit och förtroende genom att använda behandlingsriktlinjer. Kategori två är att känna styrka inom den egna professionen med underkategorier, förstå betydelsen av sin egen kompetens, behandlingsriktlinjer skapar trygghet och att vara lösningsinriktad. Kategori tre, möjlighet till klinisk utveckling, med underkategori betydelsen av erfarenhet och att alltid reflektera över sitt handlande. Slutsatsen är att i vårdmötet finns både styrkor och begränsningar som påverkar bedömningar inom ambulanssjukvården. Att arbeta personcentrerat i ett partnerskap med patienten och deras närstående är grunden för patientsäkerheten. Att ha tillgång till tillfredsställande behandlingsriktlinjer stärker sjuksköterskan i bedömningarna. Om möjligheten till feedback och reflektion finns kan det skapa medvetenheten hos sjuksköterskan som kan leda till att arbeta med både vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet. / Background The nurse in an ambulance operates in a prehospital context which can be complex as each situation is unique. It is in the care meeting that a person-centered assessment can take place with holistic care, which means both nursing and medical care of the patient. The expectations are to make the right assessment for the person in illness, care and health in order to receive the right care and treatment at the right level of care and within a reasonable time. The purpose of this literature study was to shed light on the nurse's experiences of assessments in the care meeting, both what strengthens and limits within ambulance healthcare.  The method chosen was a literature review and a systematic method and integrated analysis was used to collect and compile the material. Fourten articles were analyzed and quality reviewed. For data collection, Public Medline (PubMed) and The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) were used using specific keywords. The result is linked to the care encounter and its impact on assessments in ambulance healthcare and has been classified into three categories with six subcategories. Category one the meaning of a caring relationship with subcategory, a mutual trust and confidence using treatment guidelines. Category two feel strength within one's own profession with subcategories, understand the importance of one's own competence, treatment guidelines creates security and being solution oriented. Category three opportunity for clinical development with the subcategory the importance of experience and always reflecting on one's actions. The conclusion is that in the care meeting there are both strengths and limitations that affect assessments in ambulance healthcare. Working person centred in a partnership with the patient and their relatives is the basis for patient safety. Having access to satisfactory treatment guidelines strengthens the nurse in the assessments. If the opportunity for feedback and reflection exists, it can create the awareness of the nurse that can lead to working with both scientific anchoring and proven experience.

Abstrakt  Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och då krävs en omfattande psykiatrisk kompetens i vården. Det behövs även i ambulanssjukvården eftersom ambulansen många gånger är den första vårdkontakten som sker hos patienter med psykisk ohälsa. Forskning visar dock att ambulanssjuksköterskor många gånger känner sig osäkra i bedömningar runt psykisk ohälsa och upplever sig inte ha tillräckligt med kunskap inom området.   Syfte: Syftet var att kartlägga utfallet av utförda uppdrag samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av medföljande akutpsykiatrisk resurs i ambulans.  Metod: En mixad metod genomfördes där kvantitativa data har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativa data med manifest innehållsanalys som bildat en syntes enligt Graneheim och Lundman (2017).  Resultat: Mycket pekar på att det är spetskompetensen inom psykiatri i kombination med patientkännedomen som gör att de akutpsykiatriska resurserna har framgångsrika vårdmöten. Att ta sig tid för samtal och reflektion med patienten lyfts också som en viktig del. En sjuksköterska med erfarenhet från psykiatrin ses som en nästintill nödvändig profession i en psykiatriambulans. Utifrån utförda uppdrag som psykiatriambulansen haft är drygt 40 % psykiatriska uppdrag, 50% somatiska uppdrag och 10% förflyttningsuppdrag. Slutsats: Psykiatriambulansen har bidragit med både ökad kompetens gällande psykiska sjukdomar samt en förståelse för hur psykiatrin fungerar. Införandet av psykiatriambulanser är ett relativt nytt fenomen och de förhållandevis få studierna på området behöver utökas för att få ett bredare perspektiv. / Abstract  Background: Mental illness is increasing in the society. Therefore the development of psychiatric competence and care is essential. Increasing and developing the competence of the ambulance nurses regarding mental illness is described as valuable as the ambulance is often the first on the scene for people with acute mental illness. However, research shows that ambulance nurses often feel insecure when assessing mental illness and do not feel they have enough knowledge in the area.   Purpose: The purpose was to investigate the outcome of completed assignments and describe ambulance nurses' experiences of the accompanying emergency psychiatric resource in an ambulance.  Method: A mixed method was implemented where quantitative data has been analyzed with descriptive statistics and qualitative data with manifest content analysis who created a synthesis by Graneheim and Lundman (2017).  Results: It seems that it is the excellence in psychiatry combined with patient knowledge that makes the emergency psychiatric resources so successful in the care of patients. A nurse with experience of mental illness is seen as a necessary profession in a psychiatric ambulance. Based on the assignments carried out by the psychiatric ambulance, just over 40% of the assignments were of a psychiatric nature, 50% were of a somatic nature and 10% was transfer assignments.  Conclusion: It can be concluded that the psychiatric ambulance contributed with both increased competence regarding mental illnesses and an understanding of how psychiatric care works. As a new phenomenon, the relatively few studies in this area would need to be expanded to get a broader perspective.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

<p>Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. </p><p>I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. </p><p>Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. </p><p>De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. </p><p>När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.</p>

Genom åren har det skett en rad företagsskandaler som kopplats samman med brister i revisionen. För att undvika liknande skandaler i framtiden har ökade krav i lagstiftning och uppdatering av standarder för revisionsarbete införts. Med hjälp av regelbundna kontroller ska revisionen hålla hög kvalitet och brister ska upptäckas tidigare. Tidigare forskning har visat att det ofta är i revisionsdokumentationen som brister förekommer.Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers uppfattningar om vilka faktorer som orsakar att brister uppstår i revisionsdokumentationen. För att uppfylla syftet har intervjuer gjorts med tio revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer i Skåne. Det teoretiska ramverket presenteras i en figur som visar min tolkning av hur olika faktorer påverkar revisionsdokumentationen.Slutsatsen av studien visar att revisorns uppfattningar om regleringen, revisorns yrkesroll och revisionsbyrån är faktorer som kan medföra att brister uppstår i revisionsdokumentationen, vilket många gånger kan relateras till tidsbrist hos revisorn. Det moment i revisionsprocessen som rör bedömningar om vad som är väsentlig information kan även medföra brister i revisionsdokumentationen. Detta eftersom revisorer kan tolka och bedöma olika, vilket avspeglar sig i vilken information varje revisor anser vara väsentlig information att ta med i revisionsdokumentationen. Detta kan sin tur leda till att alla revisorer inte får med vad som krävs enligt lag och standard.Som förslag på framtida forskning ska en undersökning göras på hur många uppdrag som är optimalt för en revisor att revidera per år. / Over the years there have been several corporate scandals, which have been linked to shortcomings in the auditing. In order to avoid similar scandals in the future, increased requirements for law and standards have been introduced. With the help of regular quality controls, the audit should maintain high quality and shortcomings should be discovered earlier. Previous research shows that it is often in the audit documentation that deficiencies occur.The purpose of this paper is to identify factors that cause shortcomings in the audit documentation. In order to fulfil the purpose of the paper, interviews have been conducted with ten auditors from various audit firms in Skåne. The theoretical framework is based on a model that shows my understanding of how different factors affect the audit documentation.The conclusion of the study shows that the auditor's perceptions of the regulation, the auditor’s professional role and the audit firm structure are factors that may cause shortcomings in the audit documentation, which can often be related to the lack of time in the process of auditing. The moment in the audit process regarding assessments of essential information may cause shortcomings in the audit documentation. This is because auditors can interpret and assess differently, which reflects what information each auditor considers to be essential information to include in the audit documentation. This in turn can lead to the fact that all auditors do not include what law and standard require.As a proposal for future research, a study should be made in order to determine how many assignments are optimal for an auditor to audit per year, with regards to the time aspect in relation to the documentation requirements.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.

I denna studie undersöktes hur man beskriver placering i den kausativa formen i ryska och hur språkinlärare med ryska som förstaspråk (L1) bedömer placeringsverb i svenska som andraspråk (L2). Analysen inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder. Videoklipp med händelser tagna från ”Put &amp; Take project” (Bowerman et al., 2004) användes för att samla in data om placeringshändelser på ryska. Resultatet visade att deltagarna använde placeringsverben (med olika prefix) lozhit’ lägga och stavit’ ställa men däremot inte sadit’ sätta, som också förekommer i det ryska språket, men som har en mer specifik funktion jämfört med exempelvis nederländska (Rakhilina och Lemmens, 2003:320). Ett webbaserat formulär där svenska placeringsverb presenteras tillsammans med bilder av olika föremål (Andersson &amp; Gullberg, 2016) möjliggjorde insamling och analys av andraspråksinlärares bedömningar av svenska placeringsverb och även en jämförelse med data från svenska deltagare. Resultaten visade på stora likheter mellan den ryska gruppens bedömningar och tidigare undersökta svenska gruppers bedömningar. Detta tyder på att deltagare med ryska som L1 kan differentiera svenska placeringsverb, åtminstone när det gäller receptivt ordförråd och ej tidsbegränsade uppgifter. Skillnader kan eventuellt finnas på andra nivåer, t.ex. i produktivt ordförråd, något som behöver studeras vidare.