Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. / Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulans verkar i en prehospitala kontext som kan vara komplex då varje situation är unik. Det är i vårdmötet en personcentrerad bedömning kan ske med helhetsvård vilket innebär både omvårdnads- och medicinska omhändertagande av patienten. Förväntningarna är att göra rätt bedömning för människan i sjukdom, vård och hälsa för att få rätt vård och behandling i rätt vårdnivå och inom rimlig tid. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av bedömningar i vårdmötet, både vad som stärker och begränsar inom ambulanssjukvård. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och för att inhämta och sammanställa materialet användes en systematisk metod och integrerad analys. Fjorton artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. För datainsamling användes Public Medline (PubMed) samt The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) med hjälp av specifika sökord. Resultatet kopplas till vårdmötet och dess påverkan på bedömningar inom ambulanssjukvård och har klassificerats i tre kategorier med sju underkategorier. Kategori ett betydelsen av en vårdrelation med underkategori, en ömsesidig tillit och förtroende genom att använda behandlingsriktlinjer. Kategori två är att känna styrka inom den egna professionen med underkategorier, förstå betydelsen av sin egen kompetens, behandlingsriktlinjer skapar trygghet och att vara lösningsinriktad. Kategori tre, möjlighet till klinisk utveckling, med underkategori betydelsen av erfarenhet och att alltid reflektera över sitt handlande. Slutsatsen är att i vårdmötet finns både styrkor och begränsningar som påverkar bedömningar inom ambulanssjukvården. Att arbeta personcentrerat i ett partnerskap med patienten och deras närstående är grunden för patientsäkerheten. Att ha tillgång till tillfredsställande behandlingsriktlinjer stärker sjuksköterskan i bedömningarna. Om möjligheten till feedback och reflektion finns kan det skapa medvetenheten hos sjuksköterskan som kan leda till att arbeta med både vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet. / Background The nurse in an ambulance operates in a prehospital context which can be complex as each situation is unique. It is in the care meeting that a person-centered assessment can take place with holistic care, which means both nursing and medical care of the patient. The expectations are to make the right assessment for the person in illness, care and health in order to receive the right care and treatment at the right level of care and within a reasonable time. The purpose of this literature study was to shed light on the nurse's experiences of assessments in the care meeting, both what strengthens and limits within ambulance healthcare.  The method chosen was a literature review and a systematic method and integrated analysis was used to collect and compile the material. Fourten articles were analyzed and quality reviewed. For data collection, Public Medline (PubMed) and The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) were used using specific keywords. The result is linked to the care encounter and its impact on assessments in ambulance healthcare and has been classified into three categories with six subcategories. Category one the meaning of a caring relationship with subcategory, a mutual trust and confidence using treatment guidelines. Category two feel strength within one's own profession with subcategories, understand the importance of one's own competence, treatment guidelines creates security and being solution oriented. Category three opportunity for clinical development with the subcategory the importance of experience and always reflecting on one's actions. The conclusion is that in the care meeting there are both strengths and limitations that affect assessments in ambulance healthcare. Working person centred in a partnership with the patient and their relatives is the basis for patient safety. Having access to satisfactory treatment guidelines strengthens the nurse in the assessments. If the opportunity for feedback and reflection exists, it can create the awareness of the nurse that can lead to working with both scientific anchoring and proven experience.

Bakgrund: Omvårdnad och kommunikation var avgörande för sjuksköterskor i ett vårdmöte. Kommunikationen skulle vara tydligt vilket uppnås genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det gav sjuksköterskor en möjlighet att se patienterna som enhelhet. Att förstå patienternas upplevelser i vårdmötet på akutmottagningar var viktigt för sjuksköterskor, det för att främja ett personcentrerat vårdmöte. Genom att lyssna på patientens berättelse och vara empatisk kunde sjuksköterskor förstå patientens situation och behov bättre. Det kunde minska stress och oro hos patienten, vilket gav en bättre vårdupplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: I studiens resultat framkom det att patienterna kände brist på omvårdnad i vårdmötet med sjuksköterskor, vilket resulterade i känslor av ignorans och obetydlighet. För att öka patienternas välbefinnande betonades vikten av personcentrerad vård, där sjuksköterskor visade empati, engagemang och såg patienten som en helhet. Konklusion: Studien visade att majoriteten av patienterna ville träffa en sjuksköterska som förmedlar trygghet och respekt till patienten. Patienterna ansåg att det var sjuksköterskor som styr utgången av vårdmötet på en akutmottagning. / Background: Nursing care and communication were crucial for nurses in a care encounter. Communication would be clear which is achieved through both verbal and non-verbal communication. It gave nurses an opportunity to see the patients as a whole. Understanding the patients' experiences in the care encounter in emergency departments was important for nurses, in order to promote a person-centered care encounter. By listening to the patient's story and being empathetic, nurses could better understand the patient's situation and needs. It could reduce stress and anxiety in the patient, which provided a better care experience. Aim: The purpose of the study was to shed light on patients' experience of the care meeting with nurses in an emergency department. Method: The method was a qualitative literature study based on ten qualitative scientific articles from a patient perspective. Findings: In the results of the study, it emerged that the patients felt a lack of care in the care meeting with nurses, which led to feelings of ignorance and insignificance. In order to increase the patients' well-being, the importance of person-centered care was emphasized, where nurses showed empathy, commitment and saw the patient as a whole. Conclusion: The study showed that the majority of patients wanted to see a nurse who conveys security and respect to the patient. The patients believed that it was nurses who control the outcome of the care meeting in an emergency department.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents has increased dramatically over the past 20 years. In Sweden, the prevalence of obesity increased from 1 % to 4 %. There are several causes of overweight and obesity in children and adolescents. Some of them are genetic factors, food consumption, environmental factors and lifestyle factors. Aim: The aim is to describe the factors that affect health care encounter between the nurse and the parents of children and adolescents who are overweight or obese. Method: The study was conducted as a literature review and consisted of 13 articles, 10 with qualitative approach and three with quantitative approach. These were brought from the databases CINAHL and PubMed. Results: Both obstacles and opportunities that may arise in the care encounter between the nurse and the patients was identified. These obstacles and opportunities were presented in two categories with a total of five subcategories; Guilt and shame of the parents, denial by the parents regarding the child's weight, raising of the awareness of the benefits from weight loss, long-term trust facilitates care meetings, and customized care in the meeting between the nurse and parent. Conclusion: Several factors were identified which are important for the care encounter between nurses and parents. The factors that preclude the health care encounter, both parties may influence for the better.

Bakgrund: I Sverige har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste åren vilket medför att hälso- och sjukvården vårdar allt fler patienter som inte kan det svenska språket. Informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av vårdandet. Arbetet inom hemsjukvården kan vara utmanande då allt fler patienter vårdas hemma, och sjuksköterskor ska kunna leva upp till de krav som ställs på att ge alla patienter god vård på lika villkor. Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter. När kommunikationen inte fungerar på grund av språkbarriärer riskerar patientens vård att drabbas negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid mötet med patienter i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med åtta semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor, en specialistsjuksköterska inom vård av äldre samt fyra sjuksköterskor deltog. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Sjuksköterskorna använde sig ofta av olika strategier för kommunikation, genom kroppsspråket samt anhöriga och vårdpersonal som tolkar. Vidare upplevde sjuksköterskorna utmaningar i vårdarbetet vid språkbarriärer, där mer tid avsattes för patienterna. Även förutsättningar för god vårdrelation samt bedömning försvårades vid språkbarriärer. Sjuksköterskorna upplevde även skillnader i vårdmötet när ett gemensamt språk saknas, där kunskapen om olika kulturer upplevdes bristande. Språkbarriärer påverkade även sjuksköterskornas arbetsbelastning samt patienters förväntningar på hemsjukvården. Slutsats: Det krävs en fungerade kommunikation för att skapa en god vårdrelation. Att använda auktoriserad tolk är inte alltid optimalt inom hemsjukvårdens verksamhet då det krävs mer planering. Ofta tolkar anhöriga och kollegor istället. Det upplevdes ta mer tid att vårda patienter som inte talar svenska, önskemål fanns om att verksamheten anställer fler sjuksköterskor. Bristande kunskap om olika kulturer upplevdes, mer utbildning inom kulturella skillnader var önskvärt för att vårdrelationen med patienten kan förbättras. Förväntningarna på hemsjukvården upplevs höga från patienter som inte talar svenska, genom lättillgänglig skriftlig information på olika språk om hemsjukvårdens verksamhet kan rätt information nås ut till patienterna. / Background: In Sweden the number of residents with a foreign background has increased, and as a result it is becoming more common in the health care to care for patients who cannot speak the Swedish language. The exchange of information between the patient and the nurse is an fundamental part of the care. The work within home care can be challenging as more patients are cared for at home and nurses must be able to live up to the requirements that are set, for all patients to receive good care on equal terms. Linguistic barriers can be a challenge for nurses when meeting patients. When the communication does not work due to language barriers, the patient's care risks being affected negatively. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of language barriers when meeting patients in home care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with eight semi-structured interviews. Three district nurses, one specialist nurse in the care of the elderly and four nurses participated. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and ten subcategories. The nurses often used different strategies for communication, through the body language, and relatives and nursing staff as interpreters. Furthermore, the nurses experienced challenges in the health care by language barriers, where increased time was spent for the patients. Prerequisites to establish a good care relationship and nursing assessment were more difficult due to language barriers. The nurses also experienced differences in health care meeting when a common language is missing, where the knowledge of cultural differences was felt to be lacking. Language barriers also affected the nurses' workload and patients' expectations of home care. Conclusion: A well-functioning communication is required to create a good care relationship. Using an authorized interpreter is not optimal within the home care, as more planning is required. Instead relatives and colleagues are used as interpreters. It was perceived to take more time to care for patients who do not speak Swedish, therefor there was a wish that more nurses should be hired. Lack of knowledge in cultures was experienced, more education in cultural differences was desirable to improve the care relationship. The expectations of home care were high from patients who dont speak Swedish, through easily accessible information about home care in different languages can the right information reached to the patients.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Bakgrund Kvinnor världen över utsätts för våld i nära relationer. Våldet orsakar fysisk, psykisk och sexuell skada och lidande. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer söker vård inom alla olika instanser av hälso- och sjukvården. Flera studier indikerar att hälso- och sjukvårdspersonal inte får tillräcklig utbildning samt har bristande kunskap om våld i nära relationer. Därmed saknar hälso- och sjukvårdspersonal kompetens att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer samt undviker att ställa frågan om våld vilket riskerar att dessa kvinnor inte får rätt vård. Aktuell forskning behöver sammanställas för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för våld i nära relationer och vad som krävs för ett gott bemötande av kvinnor utsatta för denna typ av våld. Syfte Att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Studien har utförts med metoden icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord för studiens syfte. För att säkerställa en god kvalité, blev samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier, fyra subkategorier samt ett bifynd identifierades utifrån artiklarna, vilka beskrev kvinnor utsatta för våld i nära relationer och deras upplevelser av mötet med hälsooch sjukvårdspersonal. Huvudkategorierna var; det trygga vårdmötet, det otrygga vårdmötet, samt ett bifynd med; faktorer som hindrar att berätta om våld. Ett empatiskt förhållningssätt och aktivt lyssnande hos vårdpersonalen utgjorde ett tryggt vårdmöte. Personal som saknade detta förhållningssätt och bemötte kvinnorna på ett otrevligt sätt kunde orsaka ytterligare stress och oro. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnor utsatta för våld i nära relation ska känna tillit till vårdpersonal och våga berätta om våld. Det behövs en större kunskap om våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården samt att frågan om våld behöver ställas rutinmässigt. Därför bör det finnas rutiner på hur och när frågan ska ställas samt vad för information och hjälp som hälso- och sjukvårdspersonalen ska ge kvinnan. / Background Women all over the world are exposed to intimate partner violence. The violence causes physical, psychological and sexual harm and suffering. Women exposed to violence seek care in all different instances of health care. Several studies indicate that health personnel do not receive sufficient training and lack knowledge about intimate partner violence. As a result, health personnel lack the competence to identify victims of violence and avoid asking questions about violence, which may risk that these women do not receive the right care. Current research needs to be compiled to increase healthcare personnel’s knowledge and understanding of intimate partner violence and what is required for good care of women exposed to intimate partner violence. Aim The aim of this study was to describe women, exposed to intimate partner violence, their experiences of meeting with health care personnel. Method The study has been written using the method non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using relevant keywords for the purpose of the study. To ensure a good quality, all 15 articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. The result was compiled with an integrated data analysis. Results Two main categories, four subcategories and one secondary finding were identified based on the articles, which described women exposed to intimate partner violence and their experiences of the meeting with health personnel. The main categories were; the safe meeting with health personnel, the unsafe meeting with health personnel, but also a secondary finding; factors that prevent disclosing violence. An empathetic approach and active listening by healthcare personnel constituted a safe meeting with health personnel. Health personnel who lacked this approach and treated the women in an unpleasant manner could cause further stress and anxiety. Conclusions This literature review showed that good treatment is a prerequisite for abused women to trust healthcare personnel and to talk about violence. There is a need for greater knowledge about intimate partner violence within healthcare and the question about violence needs to be asked routinely. Therefore, there should be routines on how and when the question should be asked, as well as what information and help the health personnel should provide these women.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem. Det bidrar till konsekvenser för samhället och kvinnan. Sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnadsarbetet. De ska främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. I sin profession ska de förhålla sig till den etiska koden för sjuksköterskor. De ska med hjälp av kommunikationen skapa vårdmöte där kvinnornas behov och hälsoprocesser respekteras för att få kvinnorna delaktiga i sin vård. Kvinnorna ska känna en förtroendefull relation till sjuksköterskorna för att en mellanmänsklig relation ska kunna uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod ​En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar. Artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom det fyra teman; (1) Emotionella utmaningar för sjuksköterskor vid våld i nära relationer, (2) Sjuksköterskors engagemang och attityder, (3) Brist på kunskap och utbildning och (4) Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relationer. Sammanfattning Den brist på kunskap som framkom i resultatet visade att sjuksköterskor kände en osäkerhet i hur man på ett lämpligt sätt, utan att kränka kvinnornas integritet skulle ta upp frågan om våld i nära relation och hur man sedan skulle hantera svaret. Att se till kvinnornas autonomi är viktigt i omvårdnaden av de våldsutsatta kvinnorna, eftersom ett autonomistödjande förhållningsätt stärker kvinnornas integritet. / Background Intimate partner violence is a social problem on a global level. It contributes to consequences both for the society and for women. Nurses have the ultimate responsibility for the nursing of patients. They shall promote health, prevent illness and alleviate suffering. In their profession, they shall relate to the ethical code for nurses. They shall, through communication, create a health care- meeting, where the women´s needs and health processes are respected, to make sure the women are involved in their own care. The women should experience trust in order for an interpersonal relationship to arise- between women and the nurses.​ Aim The aim with this study was to shed light on nurses' experiences of the health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence.​ Method A literature review based on ten scientific articles. The article were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's analysis model.​ Results Four themes were identified in the results; (1) Emotional challenges for nurses in cases of intimate partner violence, (2) Nurses' commitment and attitudes, (3) Lack of knowledge and training and (4) Nurses' experiences of identifying intimate partner violence   Summary The lack of knowledge that were identified in the results showed that nurses felt uncertain about how to appropriately address the issue of intimate partner violence, without violating women's privacy and how to later approach their response. Taking care of the women's autonomy is important in the care of women who are exposed to violence, since an autonomy-supportive approach strengthens the women's integrity​

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården har kommunikationen stor betydelse. Migrationen har bidragit till att Sverige har blivit ett mångspråkigt land. Detta bidrar till att kommunikationshinder (eng. communication barriers) i form av språkbarriärer (eng. language barriers) har blivitallt vanligare inom hälso- och sjukvården. Kommunikationen under ett vårdmöte mellan sjuksköterska och patient har betydelse för att vården patienten tillhandahåller blir adekvat. Därför finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka kunskapen om hur språkbarriärer påverkar vårdmötet. Syfte Syftet var att belysa hur språkbarriärer kan inverka på vårdmötet och beskriva metoder som används för att förebygga språkbarriärer. Metod Studien bygger på en icke systematisk litteraturöversikt och bestod av 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderades. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades i fulltext i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys utfördes utifrån en integrerad analysmodell för att analysera samt sammanställa resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Språkbarriärers negativa inverkan på vårdmötet samt Språktolkning som hjälpmedel för att förebygga språkbarriärer. Resultatet visade att språkbarriärer har inverkan på vårdmöten. Studier visar att när sjuksköterska och patient talar samma språk, var det lättare för sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad omvårdnad och förebygga medicinska fel. Språktolkning, med hjälp av kvalificerade tolkar, närstående, annan vårdpersonal eller med översättningsverktyg, kan underlätta kommunikationen under ett vårdmöte. Slutsats I denna litteraturöversikt framkommer det att både sjuksköterskor och patienter upplever att språkbarriärer förekommer i dagens sjukvård. Sjuksköterskor och patienter anser att språkbarriärer är ett hinder för sjukvård och omvårdnad. Vidare framkom det att avsaknadav gemensamt språk kan vara ett hinder för personcentrerad omvårdnad. Språkbarriärerkan dock förebyggas med hjälp av olika typer av språktolkning. Språktolkning med hjälpav en kvalificerad tolk vid vårdmöten anses som den mest fördelaktiga åtgärden. / Background In healthcare, communication is of great importance. Immigration has contributed to Sweden becoming a multilingual country. This contributes to the fact that communication barriers in the form of language barriers have become increasingly common in healthcare. Communication during a health care meeting between nurse and patient is important for the health care the patient receives to be correct. Therefore, there is a need to compile current research to increase knowledge of how language barriers affect the health care meeting. Aim The aim was to illuminate how language barriers affect the health care meeting and which methods are available to overcome language barriers. Method The study is based on a non-systematic literature review and consisted of 17 original scientific articles. Articles of both qualitative and quantitative methodological approach were included. Data collection was carried out systematically in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were quality checked in full text in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents and data analysis was performed from an integrated analysis model to analyze and compile the results. Results In the results, two main categories were identified: The negative impact of language barriers on the health care meeting and Language interpretation as an aid to prevent language barriers. The results showed that language barriers have an impact on health care meetings. Studies show that when nurse and patient speak the same language, it was easier for the nurse to apply person-centered care and medical errors are prevented. Language interpretation, with the help of qualified interpreters, relatives, other healthcare staff or with translation tools, can facilitate communication during health care meetings. Conclusions In this literature review both nurses and patients feel that language barriers exist in today's health care. Nurses and patients consider language barriers to be an obstacle to healthcare and nursing. Furthermore, it emerged that the lack of a common language can be an obstacle to person-centered care. However, language barriers can be overcome with the help of different types of language interpretation. Language interpretation with the help of a qualified interpreter at health care meetings is considered the most beneficial measure. Even technological translation tools can be helpful for simpler language interpretation.