Background: Transgender people are a growing group in society that does not fit into the norms and structures on which the environment is built. Even thoughthe living conditions of transgender people have improved in recent years in the form of the introduction of laws and rights, studies show that they are a vulnerable group who often fall victim to, among other things, violations and discrimination.It is the nurse's responsibility to alleviate suffering and promote health, as well as to work based on laws and ethical codes in order to provide good care. Aim: To describe nurses' experiences of care encounters with trans people Method: A literature study of eleven qualitative articles. Results: The results showed three themes. The first theme was "Emotional collisions", which describe nurses' inner emotional conflict of when they felt a lack of understanding for trans people but at the same time compassion for them. The second theme was "Uncertainty in care" which describes nurses' insecurity when caring for transgender people and their experience of lack of knowledge about this patient group. The last theme, "Fear of insulting the patient" describes nurses' experience of fear of misgendering or objectifying transgender people and their confusion about what the patient's gender identity means. Conclusion: Nurses experience a need for more knowledge about how to care for transgender patients. The norms need to be changed to include minorities for better inclusion in the healthcare system.

Bakgrund: Svensk och internationell forskning berörande transpersoners hälsa och livssituation visar att diskriminerande behandling av transpersoner sträcker sig över så gott som alla samhällsinstitutioner. Diskriminering av transpersoner i hälso- och sjukvård är ett allvarligt problem som resulterat i en misstro till och ett undvikande av att söka hälso- och sjukvård bland transpersoner. I denna studie har problemet utforskats från perspektivet av sjuksköterskor i kontexten av somatisk akutsjukvård där sjuksköterskan kan vara den första kontakten mellan patienten och sjukvården. Trots att vårdtiderna kan vara korta, kan sjuksköterskans bemötande av patienten på akutmottagningen ha en stor påverkan på patientens fortsatta förtroende för sjukvården. Syfte: Avsikten var att identifiera förbättringsområden i omvårdnad av transpersoner genom att utforska sjuksköterskors upplevda möjligheter och begränsningar i vården av patienter med transidentitet på somatiska akutmottagningar. Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats med fokusgrupper. Studiedeltagarna innefattade tjugotvå sjuksköterskor från fem olika somatiska akutmottagningar i Mellansverige. Materialet bearbetades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultaten visar att sjuksköterskorna upplever sig vårda patienter med ett likvärdigt förhållningssätt, utan att påverkas av sina personliga åsikter. Sjuksköterskorna upplevde en avsaknad av kunskap gällande vården av transpersoner. Sjuksköterskorna identifierade brister i vården, såsom möjlighet till mer personcentrerade inställningar på sjuksköterskornas arbetsinstrument och hjälpmedel. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad identifierades som ett område för förbättring i sjuksköterskornas arbete för att stärka transpersoners position inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan genom att representera professionen i organisationer som rör hbtq-frågor stärka relationen mellan hbtq-personer och sjukvården. / Background: Swedish and international research regarding the general health and living situation of transgender persons demonstrates experiences of discrimination from several community institutions. Discrimination of transgender persons in health care is a serious issue that has been shown to result in loss of faith and an avoidance of seeking medical attendance. This paper examines the issue from the perspective of registered nurses in a context of somatic emergency medical care, where nurses may be the first contact between the patient and the health care system. Despite the relatively fast treatment patients receive in emergency medical care, the treatment by a registered nurse can have a big impact on patients’ future perception of the health care system. Aim: The purpose of the study was to identify areas of improvement in the care of transgender persons by exploring registered nurses experiences of challenges and possibilities in the care of patients who identify as trans, in emergency medical care units. Method: The study held a qualitative approach with focus groups as a method. Study participants included twenty-two registered nurses emerging from five separate emergency wards in central Sweden. Data was processed and analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: The content analysis resulted in three main categories and six subcategories. The results demonstrated that participating nurses perceived their treatment was given in a ‘natural’ manner, not affected by their personal attitudes. Nurses experienced a lack of knowledge regarding the care of transgender persons and believed education and a more inclusive work environment to be factors having a big impact on the relationship between a nurse and a transgender patient. Conclusion: Person-centered care was identified as a possible area for improvement in the registered nurses work with the aim to strengthen the position of transgender patients in healthcare. By representing the profession of registered nurses in organizations concerning lgbt-issues, the relationship between lgbt-persons and healthcare can be improved.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

Transpersoner är en samhällsgrupp som i stor utsträckning och på olika sätt missgynnas i förhållande till andra grupper i samhället. Samtidigt som den svenska socialtjänsten enligt lag har i uppdrag att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor har transpersoner ett svagt förtroende för socialtjänsten. Detta på grund av upplevelser av dåligt bemötande från professionella. Denna studie fokuserar på socialsekreterare inom den svenska socialtjänsten och ämnar undersöka samt belysa på vilket sätt socialsekreterare förhåller sig till och arbetar med klienter som är transpersoner. Studiens material har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i en region i södra Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att ta fram mönster i socialsekreterarnas utsagor. Genom kodning och tematisering genererade den tematiska analysen tre teman som i denna studie benämns med människan som utgångspunkt, människokompetens i fokus och som riktlinje och människan bakom rollen som socialsekreterare. Studiens resultat analyserades med hjälp av delar av Butlers queerteori samt tidigare forskning inom det aktuella området. Socialsekreterarnas gemensamma ingång i det enskilda klientmötet är enligt dem själva att bemöta alla klienter lika och att försöka se människan bakom klienten. Det handlar därmed i det specifika mötet med klient med transidentitet i slutändan om att möta en människa, inte en transperson. / Transgender people are in society at large and in many different ways more disadvantaged than other groups in society. Simultaneously as the Swedish social services by law are obliged to promote equality in people's living conditions transgender people have a low trust and confidence in the social services. This is due to experiences of being poorly treated by professionals. This study focuses on social service workers in the Swedish social services and has the purpose to examine and illuminate social service worker´s approach to and way of working with clients who are transgender. The data in this study have been collected through ten semi-structured interviews with social service workers in a region in southern Sweden. The data have been analysed by the use of thematic analysis in order to bring forth patterns in the social service worker´s statements. By coding and thematization the thematic analysis generated three themes that this study labels as with the human as the outset, humancompetence in focus and as guideline and the human behind the role as a social service worker. The result of this study was analysed with the help of parts of Butler's queer theory as well as previous research on the field of concern. The common way of entering a meeting with a client is according to the social service worker's themselves to treat all clients in the same way and to attempt to see the human behind the client. In the specific meeting with a client who have a transgender identity it therefore comes down to meeting a human, not a transgender person.