Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents has increased dramatically over the past 20 years. In Sweden, the prevalence of obesity increased from 1 % to 4 %. There are several causes of overweight and obesity in children and adolescents. Some of them are genetic factors, food consumption, environmental factors and lifestyle factors. Aim: The aim is to describe the factors that affect health care encounter between the nurse and the parents of children and adolescents who are overweight or obese. Method: The study was conducted as a literature review and consisted of 13 articles, 10 with qualitative approach and three with quantitative approach. These were brought from the databases CINAHL and PubMed. Results: Both obstacles and opportunities that may arise in the care encounter between the nurse and the patients was identified. These obstacles and opportunities were presented in two categories with a total of five subcategories; Guilt and shame of the parents, denial by the parents regarding the child's weight, raising of the awareness of the benefits from weight loss, long-term trust facilitates care meetings, and customized care in the meeting between the nurse and parent. Conclusion: Several factors were identified which are important for the care encounter between nurses and parents. The factors that preclude the health care encounter, both parties may influence for the better.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården har kommunikationen stor betydelse. Migrationen har bidragit till att Sverige har blivit ett mångspråkigt land. Detta bidrar till att kommunikationshinder (eng. communication barriers) i form av språkbarriärer (eng. language barriers) har blivitallt vanligare inom hälso- och sjukvården. Kommunikationen under ett vårdmöte mellan sjuksköterska och patient har betydelse för att vården patienten tillhandahåller blir adekvat. Därför finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka kunskapen om hur språkbarriärer påverkar vårdmötet. Syfte Syftet var att belysa hur språkbarriärer kan inverka på vårdmötet och beskriva metoder som används för att förebygga språkbarriärer. Metod Studien bygger på en icke systematisk litteraturöversikt och bestod av 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderades. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades i fulltext i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys utfördes utifrån en integrerad analysmodell för att analysera samt sammanställa resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Språkbarriärers negativa inverkan på vårdmötet samt Språktolkning som hjälpmedel för att förebygga språkbarriärer. Resultatet visade att språkbarriärer har inverkan på vårdmöten. Studier visar att när sjuksköterska och patient talar samma språk, var det lättare för sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad omvårdnad och förebygga medicinska fel. Språktolkning, med hjälp av kvalificerade tolkar, närstående, annan vårdpersonal eller med översättningsverktyg, kan underlätta kommunikationen under ett vårdmöte. Slutsats I denna litteraturöversikt framkommer det att både sjuksköterskor och patienter upplever att språkbarriärer förekommer i dagens sjukvård. Sjuksköterskor och patienter anser att språkbarriärer är ett hinder för sjukvård och omvårdnad. Vidare framkom det att avsaknadav gemensamt språk kan vara ett hinder för personcentrerad omvårdnad. Språkbarriärerkan dock förebyggas med hjälp av olika typer av språktolkning. Språktolkning med hjälpav en kvalificerad tolk vid vårdmöten anses som den mest fördelaktiga åtgärden. / Background In healthcare, communication is of great importance. Immigration has contributed to Sweden becoming a multilingual country. This contributes to the fact that communication barriers in the form of language barriers have become increasingly common in healthcare. Communication during a health care meeting between nurse and patient is important for the health care the patient receives to be correct. Therefore, there is a need to compile current research to increase knowledge of how language barriers affect the health care meeting. Aim The aim was to illuminate how language barriers affect the health care meeting and which methods are available to overcome language barriers. Method The study is based on a non-systematic literature review and consisted of 17 original scientific articles. Articles of both qualitative and quantitative methodological approach were included. Data collection was carried out systematically in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were quality checked in full text in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents and data analysis was performed from an integrated analysis model to analyze and compile the results. Results In the results, two main categories were identified: The negative impact of language barriers on the health care meeting and Language interpretation as an aid to prevent language barriers. The results showed that language barriers have an impact on health care meetings. Studies show that when nurse and patient speak the same language, it was easier for the nurse to apply person-centered care and medical errors are prevented. Language interpretation, with the help of qualified interpreters, relatives, other healthcare staff or with translation tools, can facilitate communication during health care meetings. Conclusions In this literature review both nurses and patients feel that language barriers exist in today's health care. Nurses and patients consider language barriers to be an obstacle to healthcare and nursing. Furthermore, it emerged that the lack of a common language can be an obstacle to person-centered care. However, language barriers can be overcome with the help of different types of language interpretation. Language interpretation with the help of a qualified interpreter at health care meetings is considered the most beneficial measure. Even technological translation tools can be helpful for simpler language interpretation.