Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth & Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg & Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

Bakgrund: Över en miljon kvinnor världen över drabbas årligen av bröstcancer. I Sverige beräknas det till över sju tusen fall årligen. Behandlingen i form av kirurgi, hormonell behandling och cytostatika är påfrestande för kroppen och kan förändra kvinnans kroppsuppfattning och kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sexuell hälsa av uppkomna symtom vid behandling av bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie där 15 artiklar sammanfattats till ett resultat. Resultat: Behandling av bröstcancer påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp som mindre feminin och mindre attraktiv. Svårigheter så som torra slemhinnor i vagina och därmed smärta vid samlag och minskad sexuell lust är andra upplevda hälsofaktorer som påverkats. Att samtala om sina problem inom sexuell hälsa med vårdgivare är svårt och upplevs inte prioriterat av sjukvården. Diskussion: Kommunikation angående sexuell hälsa ingår i sjuksköterskans uppgift, men brister information mellan olika vårdgivare anser kvinnor att det är svårt att ta upp sina sexuella problem på nytt. Kvinnans upplevelse av att vara mindre attraktiv relaterat till mastektomi anses bero på det kroppsideal som finns i samhället. Vidare diskuteras det om smärta i vagina har med biverkning av cancerbehandling att göra eller om det beror på kvinnans känsla av att de måste tillfredsställa sin partners sexuella behov som skapar minskad lust och upphetsning. / Background: Over one million women worldwide are diagnosed with breast cancer every year. In Sweden, the disease is estimated to reach over seven thousand. The treatment includes surgery, hormones and cytostatic witch is strenuous and can change the woman’s body image and their sexual health. Aim: The aim of this study was to describe experienced sexual health from resulting symptoms among women with breast cancer treatment. Method: The study is a literature study where 15 articles were summarized in the result. Result: Breast cancer treatment affected the woman's experience of her body as less feminine and less attractive. Difficulties such as dry vaginal mucous membranes, pain during intercourse and decreased sexual desire are other experienced health factors that have been affected. Talking about their sexual health problems with healthcare providers was difficult and they feel that it’s not a priority for health care. Discussion: Communication on sexual health is part of the nurse's task. Information between healthcare providers is missing and the woman considers it difficult to re-address her sexual problems. The woman's experience of being less attractive related to breast reduction considered be created by the ideal women in society. Furthermore, the discuss is about if pain in the vagina is a side effect to treatment or is it the feeling that they must satisfy their partners sexual needs who creates reduced libido and excitement.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. / Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Bakgrund: Hysterektomi är den näst vanligaste förekommande operationen för kvinnor i fertil ålder och innebär att livmodern avlägsnas. Hysterektomi genomförs dels för att minska symtom vid myom, endometrios, blödningsrubbningar eller framfall, dels som en livräddande åtgärd vid gynekologiska maligniteter, eller akut vid förlossningskomplikationer.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att vara hysterektomerade med fokus på den psykiska och sexuella hälsan. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar relevanta för syftet som valdes ut från databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed och därefter granskades och sammanställdes. Resultat: En hysterektomi kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för kvinnans psykiska och sexuella mående. Om kvinnan innan operationen varit besvärad av symtom under lång tid leder hysterektomi till förbättrad psykisk och sexuell hälsa samt förbättrad självbild. För kvinnorna som genomgick en hysterektomi på grund av maligna tumörer eller akut vid förlossningskomplikationer fick generellt kvinnan en mer negativ erfarenhet av hysterektomin. Om livmodern är starkt kopplad till kvinnlighet och femininitet påverkade operationen inte bara kroppen fysiskt utan även kvinnornas identitet och kunde leda till försämrad självbild och självförtroende. Stöd från vården och från en partner är viktigt i samband med en hysterektomi. Slutsats: Upplevelsen av en hysterektomi samt den psykiska och sexuella hälsan efter operationen påverkas av orsaken till hysterektomin. Om operationen utförts på grund av långvariga besvär som blödningar, smärta och obehag blir både den psykiska och sexuella hälsan bättre. Är orsaken istället malignitet eller förlossningskomplikationer påverkas kvinnorna i större grad negativt. / Background: Hysterectomy is the second most common operation for women of childbearing age and involves the removal of the uterus. Hysterectomy is performed to reduce the symptoms of myoma, endometriosis, bleeding disorders or prolapse, as a life saving intervention for gynecological malignancies or acute due to labor complications.Aim: The aim was to shed light on women's experience of being hysterectomized with a focus on mental and sexual health.Method: A qualitative literature review based on ten scientific articles selected from the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed.Results: A hysterectomy can lead to both positive and negative consequences for the woman's mental and sexual health. If the woman before the operation has been bothered by symptoms for a long time, hysterectomy leads to improved mental and sexual health as well as improved self-image. For the women who have undergone a hysterectomy due to malignant tumors or acute do to labor complications, they generally had a more negative experience of the hysterectomy. If the uterus is strongly linked to femininity and womanhood, will the operation affect the body physically and also the women's identity and could lead to impaired self-image and self-confidence. Support from both healthcare and from a partner is important for the woman undergoing a hysterectomy. Conclusion: The experience of a hysterectomy and the mental and sexual health after surgery are affected by the cause of hysterectomy. If the operation is performed due to long-term problems such as bleeding, pain and discomfort, both mental and sexual health will be improved. If the cause is instead malignancy or birth complications, women are more adversely affected.

Bakgrund Sexuell hälsa utgör en viktig del av människans välbefinnande och är en källa till njutning. För att uppnå en god hälsa krävs det även att den sexuella hälsan är god, där ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande finns. När sexuella rättigheter, glädje och lust inte uppnås hos en person finns det en risk för sexuell ohälsa. Sexualitet är för många grundläggande men kan påverkas av yttre faktorer såsom kirurgi. I Sverige uppskattas det finnas 35 000 personer som lever med en stomi och det är en sjuksköterskas ansvar att främja hälsa och lyfta samtal kring sexualitet.  Syfte Syftet var att belysa påverkan på den sexuella hälsan hos personer som lever med en stomi.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 20 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa- och kvantitativa studier inkluderades. En integrerad analysmetod användes. De inkluderade vetenskapliga artiklarna togs fram via databassökningar i PubMed, CINAHL samt PsycINFO.  Resultat Resultatet påvisar att en stomi har en negativ påverkan på personers sexuella hälsa. Detta har visat sig som sexuell dysfunktion, minskad libido, ett behov av att anpassa och begränsa sexuella aktiviteter, rädsla för läckage, påverkan på kroppsbilden, påverkan på relationer, smärt- och vaginala problem under sexuella aktiviteter, svårigheter att återuppta den preoperativa sexuella aktiviteten samt en minskad tillfredsställelse har identifierats. En stor brist inom hälso- och sjukvård kan påvisas.  Slutsats Majoriteten upplevde att deras sexualitet påverkas negativt av att leva med en stomi. Det har visat sig att personer med stomi efterfrågar stöd och hjälp med deras sexuella frågor och problem av hälso- och sjukvården. Vidare finns det behov av fortsatt och mer djupgående forskning inom detta område för att kunna arbeta vidare med sexuella problem relaterat till en stomi. / Background Sexual health is an important part of a person's well-being and is a source of pleasure. In order to achieve good health, a good sexual health is required, where a mental, physical and social well-being exists. There is a risk of sexual health illness when sexual rights, pleasure and lust are not achieved. In Sweden here is estimate 35000 people living with an ostomy. Sexuality is essential for many people, but can be affected by external factors, such as surgery. A nurses' responsibilities include promoting health and raising conversations about sexuality.  Aim The aim of this study was to describe the impacts on the sexual health in persons living with an ostomy.  Method A non-systematic literature review was implemented based on 20 scientific articles, both qualitative and quantitative studies were included in this literature review. An integrated analysis was used. The article searches were made in PubMed, CINAHL and PsycINFO.  Results The results show that a stoma has a negative impact on a person's sexual health. This is shown as sexual dysfunction, decreased libido, feeling limited in your sexuality and fear of leakage, changes in body image and relationships, difficulties in resuming the preoperative sexual activity, decreased satisfaction and pain and vaginal problems during sexual activities. A major shortage in health care can be demonstrated.  Conclusions The majority experienced that living with an ostomy affected their sexuality negatively. It has been proven that people with an ostomy have a demand for support and help with their sexual questions and problems from health care. Furthermore, there is a need for more research in this subject in order to be able to work further with sexual problems related to an ostomy.

Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.