Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige där det finns olika behandlingsalternativ. Behandlingarna medför olika biverkningar och effekter för männen. Under behandlingen är det oftast en sjuksköterska männen träffar innan, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt av aktuell forskning med kvalitativ och kvantitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Resultat: Många män upplevde en förändrad livsrytm och att det var viktigt att försöka leva så normalt och hälsosamt som möjligt. Männen upplevde förändringar av kroppen vilket ledde till att en del män kände skam och upplevde sig mindre manliga. Männen upplevde en förändrad syn på livet. Flera av männen upplevde att relationen till deras partner kunde bli påverkad både positivt och negativt. För att kunna hantera sjukdomen upplevde männen att det var viktigt med stöd och information från sjukvården för att behålla sin livskvalitet. Konklusion: Studien visar att män under behandling av prostatacancer upplever flera olika förändringar som påverkar deras livskvalitet. Män upplever en förändrad livsrytm, en förändring av kroppen, en förändrad syn på livet, ett förändrat samliv och ett behov av information och stöd från sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om förändringarna för att kunna vara ett stöd för patienten och därmed minska lidande.

Under 2022 utkom nya rekommendationer från Socialstyrelsen gällande hormonbehandling för unga med könsdysfori, och de nya rekommendationerna innebar stramare regler för vilka som erbjuds hormonbehandling. Denna kvalitativa intervjustudie ämnar undersöka hur könsidentitetsmottagningar arbetar med Socialstyrelsens nya rekommendationer samt hur mottagningarnas vårdpersonal ställer sig till rekommendationerna. Socialstyrelsens nya rekommendationer bygger på en forskningssammanställning av SBU. Denna utgör, tillsammans med studier gällande personer med könsdysforis levnadsvillkor, hälsoeffekter av hormonbehandling, psykosociala hälsoeffekter samt detransition, studiens forskningsunderlag. Studiens material har samlats in genom åtta intervjuer med vårdpersonal och sakkunnig som har kodats och tematiserats för att kunna analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Studien har en socialkonstruktionistisk forskningsansats. Medikaliseringsteorin och teorin om minoritetsstress utgör studiens teoretiska ramverk genom vilka materialet har analyserats. Studiens resultat indikerar att rekommendationerna har förändrat vilka som erbjuds hormonbehandling samt i vilken utsträckning de erbjuds hormonbehandling. Resultatet pekar även på att en majoritet finner rekommendationerna negativa då de inte är i linje med deras kliniska erfarenhet samt gör det svårare att skapa en allians med patienterna. Ytterligare indikerar vårt resultat att patienters psykiska ohälsa samt självmedicinering befaras öka till följd av rekommendationerna, och att detta kan medföra en ansvarsförskjutning till patienten. Några få intervjupersoner uppfattar dock rekommendationerna som övergripande positiva och det finns över lag en trygghetskänsla hos intervjupersonerna till följd av rekommendationerna.

Disputats, Linköping, 2006. / Med litteraturhenvisninger.

Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.

This study examines the production and the introduction of a fertility treatment which gained great attention both in Sweden and internationally during the 1960s. In the procedure, hormones were extracted from human pituitary glands which had been collected from autopsies. After this, the hormones were purified and injected into the female patients as a treatment for certain kinds of sterility. Carl Gemzell, professor of obstetrics and gynecology at Uppsala University, was a key figure in the development of the treatment. He was described by the media as a medical pioneer and later became one of Sweden’s most famous doctors and scientists. The fertility treatment also gained a lot of attention in the media as ”the miracle drug that made barren women pregnant”, especially since it often resulted in multiple pregnancies. In the 1960s, pregnancies with quadruplets, quintuplets, sextuplets and even septuplets became world sensations. By using the sociology of expectations as theoretical approach, which focuses on the performativity of expectations and visions in science production, this study aims to investigate how expectations of an effective fertility method were articulated in both the scientific sphere and in the media. This of course also relates to how the risks of the multiple pregnancies were dealt with. The analysis is divided into three chapters, where the first chapter examines the politics of science in Sweden during the post-war period and how Gemzell’s work in Uppsala generated expectations of a scientific milieu on the front line of fertility research. The next chapter is focused on the media’s interest in Gemzell and how he became a celebrity. A central argument for the study is that his public status helped to create scientific credibility for the treatment, especially among the public. The final chapter focuses on the media reporting about the multiple pregnancies. They were often treated as sensations, which was somewhat paradoxical as they were hazardous and frequently resulted in the death of the premature children.