Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än i livmodern. Endometrios kan orsaka stark smärta och ett stort lidande för den drabbade kvinnan. Forskning visar att endometriosdrabbde kvinnor upplever bristande bemötande och en okunskap från sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors och barnmorskors upplevelser av vårdmöten med endometriosdrabbade kvinnor. Metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag och deskriptiv ansats via en empirisk studie. Resultat: De flesta studiedeltagarna upplever brister i sin kunskap om endometrios och önskar mer kunskap för att kunna bemöta och hjälpa endometriosdrabbade kvinnor. Några av studiedeltagarna upplever inte brister i lika stor utsträckning men önskar ändå mer kunskap om den gynekologiska sjukdomen endometrios. Det förekommer faktorer som kan påverka kommunikationen i vårdmöten. Endometriosdrabbade kvinnor upplevs vara svåra att bemöta och hjälpa. Slutsats: Kunskapen och medvetenheten om endometrios behöver fördjupas hos alla sjuksköterskor i studien. Fördjupad kunskap kan medföra att sjuksköterskor känner sig tryggare i vårdmötet vilket kan resultera i en bättre omvårdnad för endometriosdrabbade kvinnor. / Background: Endometriosis is a disease in which the uterine mucosa grows elsewhere than in the uterus. Endometriosis can cause severe pain and great suffering for the affected woman. Research shows that endometriosis-afflicted women experience inadequate care and a lack of knowledge from the health care system. Purpose: The purpose was to investigate nurses’ and midwives’ experiences of the healthcare encounters with endometriosis-affected women. Method: Quantitative method with a qualitative elements and a descriptive approach via an empirical study. Results: Most study participants experience shortcomings in their knowledge of endometriosis and want more knowledge to be able to respond to and help endometriosis-affected women. Some of the study participants do not experience deficiencies to the same extent, but still want more knowledge about the gynecological disease endometriosis. There are factors that affect communication in healthcare encounters. Endometriosis-affected women are perceived to be difficult to respond to and help. Conclusion: The knowledge and awareness of endometriosis needs to be deepened in all the nurses in the study. In-depth knowledge can mean that nurses feel more secure in healthcare encounters, which can result in better nursing care for endometriosis-affected women.

Background: Primary Healthcare Centers [PHC] represent the first healthcare contact that patients have, unless they are critically ill or their state is life-threathening. Distric nurse´s work in PHC requires preparedness to meet people in different ages and varying cultural and ethnical backgrounds. This preparedness includes an independent and person-centred workway. The study´s theoretical framework therefore proceeds from person-centred care. Challenging encounters occur in district nurse´s meetings with patients. The concept complex healthcare encounters exists in the competence description of the district nurses and in educational regulatory contexts. Despite of this, there is no general definition of the concept and what it is characterized by. Aim: The aim of this study is to describe district nurse´s experiences of complex healthcare encounters. Method: A qualitative, descriptive, inductive content analysis is used as the analysis method. Six focusgroup-interviews were contucted with nurses and districs nurses working in PHC. Results: District nurse´s experiences of complex healthcare encounters contains to balance unpredictable encounters with predictable organizational terms. This is described as: To meet people with varying lifesituations and To care professionally within organizational conditions. Conclusion: District nurses experience complex healthcare encounters characterized by the coexistence of unpredictable meetings with people and predictable organizational terms. By developing the knowledge about complex healthcare encounters, district nurses can streamline the care simultaneously as the mission of the district nurse can be explicated. / Bakgrund: Vårdcentraler är vårdsökandes första vårdinstans om inte vårdbehovet är akut eller livshotande. Distriktssköterskors arbete på vårdcentraler medför beredskap att möta människor i olika åldrar och med varierande kulturella och etniska bakgrunder. Denna beredskap inrymmer ett självständigt och personcentrerat arbetssätt. Examensarbetets teoretiska referensram utgår därmed från personcentrerad vård. Utmanande vårdsituationer uppstår i distriktssköterskors möten med vårdsökande människor. Begreppet komplexa vårdsituationer förekommer i distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument. Dock saknas en gemensam bild av vad detta begrepp karaktäriseras av. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv ansats har används som analysmetod. Sex fokusgruppsintervjuer med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral har genomförts. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral innehåller att balansera mellan oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor. Detta beskrivs som: Att möta människor i varierande livssituationer och Att vårda professionellt med givna organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Distriktssköterskorna erfar komplexa vårdsituationer som karaktäriseras av att oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor samexisterar. Genom kunskapsutveckling om komplexa vårdsituationer kan distriktssköterskor effektivisera vården samtidigt som distriktssköterskors uppdrag förtydligas.