Bakgrund Kommunikation är utbytet av information, tankar och känslor mellan individer och något som används dagligen inom sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen redogör för hur sjuksköterskan är skyldig att i samråd med patienten utföra omsorgsfull vård med respekt och omtanke. En vårdteori som används generiskt är den personcentrerade vården som bygger på att främja patientens självbestämmande och autonomi genom att göra denne delaktig i beslut samt att lyssna på vad denne har att säga. Genom att respektera patientens autonomi ökar dess självbestämmande och upplevelse av trygghet och tillit till vården.  Syfte Syftet är att belysa hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan påverka patientens självbestämmande och autonomi.  Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar. Utvalda artiklar består av kvalitativa och kvantitativa ansatser och är insamlade från databasernas PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Efter urval har artiklarna granskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att vetenskapligt klassificeras och kvalitetsgranskas. Sammanställning och analys av studiens resultat har gjorts med integrerad dataanalys.  Resultat Föreliggande studies resultat beskriver betydelsen av att bygga en god relation mellan patient och sjuksköterska. Detta kräver ett personcentrerat förhållningssätt där kommunikationen anpassas till patientens personliga kunskapsnivå för att minska kunskapsklyftorna gällande sjukdomsstatus för att självbestämmande ska vara möjligt. Omtänksamhet, respekt och förtroende mellan parterna gynnar patientens autonomi och självbestämmanderätt. Relationsbyggandet och utbildandet kräver tid vilket är en bristvara inom delar av vården, detta trots bevisning om att vårdtiderna blir kortare vid högre självbestämmande.  Slutsats Större resurser på ökad utbildning av sjuksköterskor inom ämnet kommunikation, patient-sjuksköterska skulle gynna patientens självkänsla, autonomi och självbestämmande. Ett varmt bemötande och intresse för patienten som helhet utan tidspress kan även korta vårdtiderna. / Background Communication is the exchange of information, thoughts, and emotions between individuals and is used daily in healthcare. The Swedish Health and Medical Services Act, as well as the Swedish Patient Safety Act, specify that nurses are obligated to provide careful care in consultation with the patient, with respect and compassion. A commonly used nursing theory is person-centered care, which aims to promote the patient's selfdetermination and autonomy by involving them in decision-making and listening to their perspectives. By respecting the patient's autonomy, their self-determination and sense of security and trust in healthcare are increased. Aim The purpose is to highlight how communication between patients and nurses can impact patients' self-determination and autonomy. Method The study is a non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The selected articles consist of qualitative and quantitative approaches and were gathered from the PubMed and CINAHL databases using search terms. After selection, the articles were reviewed based on the assessment criteria of Sophiahemmet University to be classified and quality-assessed scientifically. Compilation and analysis of the study's results were conducted using integrated data analysis. Results The results of the underlying studies point towards the significance of building a good relationship between the patient and nurse. This requires a person centered approach where communication is adapted to the individual knowledge level of the patient, in order to lessen the disease status knowledge gap, and in order to make self-determination possible. Thoughtfulness, respect and trust between the parties is beneficial for the autonomy of the patient, and the patients right to self-determination. Relationship building and education in healthcare requires time, which is of short supply within parts of healthcare, even though there is evidence that the period of care is shorter with higher self-determination. Conclusions Larger resources invested in education of nurses within the subject of communication, patient-nurse, would increase the patients level of self-determination, autonomy and selfesteem. A warm treatment in healthcare, and interest in the patient holistically without time pressure would even shorten the period of care.

Syfte: Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Bakgrund: På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Metod: Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram. Resultat: Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden. Slutsats: Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp. Klinisk implikation: Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta. / Aim: To enlighten what is included in health care programs regarding the caring encounter and support for cancer patients.Background: Due to the increasing number of people that are diagnosed with cancer, nurses are in need of more knowledge regarding caring encounters and support to cancer patients.Method: To analyze data using a qualitative study of literature concerning nursing care - and psychosocial aspects in health care programs.Result: Participation through information, support through communication, noticing mental illness and dealing with existential questions have shown to be important parts and are the result’s four thematic areas.Conclusions: Health care programs have shown to contain an uneven distribution of information concerning caring encounters and support to cancer patient. However the information altogether, which is presented in the result of the study, shows a relatively multifaceted picture of how caring encounters and support can be given in the various phases in cancer patients’ disease progression.Clinical implication: This study can be a good source of information for nurses regarding the care and support in their daily encounters with cancer patients. By offering useful advice and strategies, this study can create an increased sense of self-confidence in difficult situations that nurse’s might face.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

Barn i alla åldrar möter sjuksköterskor i vården i såväl planerade som oplanerade möten genom hela uppväxten. Grunden för ett lyckat vårdande möte med barn är tillit. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att beskriva barns och sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillitsfulla vårdande möten. Arbetet genomfördes med deduktiv ansats utifrån Randall, Brook och Stammers (2008) teori Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. 13 resultatartiklar valdes utifrån sökningar i sju databaser, och granskades för att sedan kategoriseras utifrån teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman utifrån teorin. Sjuksköterskor behöver framförallt ha ett lugn i mötet med barn, vara kul och rolig och kunna knyta band till barnen. Även miljön i vilken vården sker är essentiell för ett gott vårdande möte. Slutsatsen av denna litteraturstudie blev att teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn kan vara av stor nytta för sjuksköterskor för att kunna skapa goda vårdande möten med barn. / Children of all ages meet nurses in care, in both planned and unplanned encounters throughout their childhood. The foundation in a successful encounter with children is trust. The purpose of this general literature study was to describe children’s and nurse’s experiences of creating trustful encounters with children. The study was conducted with a deductive approach based on Randall, Brook and Stammers (2008) theory To make a good children’s nurse when caring for children. 13 results articles were selected from searches in seven databases and were reviewed to be categorized based on the theory of creating a good nurse for children. The result emerged in three main themes. Nurses primarily need calmness in the encounter with children, be fun and must connect with the children. The environment in which the care is conducted is also essential in creating a good caring encounter. The conclusion of this literature study is that the theory of creating a good nurse for children could be of great benefit for nurses in their work to create good caring encounter.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar och kan ses som en folksjukdom. Psykisk ohälsa leder till ett lidande för individen och dennes omgivning. Roller man har haft förändras och tidigare normala händelser kan upplevas som misslyckade. Förändringarna orsakar förlust av kontroll och ett minskat egenvärde.    Syfte: Att undersöka patienter med psykisk ohälsas upplevelser och erfarenheter av vårdandet inom hälso- och sjukvård.    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på totalt elva kvalitativa artiklar hämtade från PubMed och CINAHL.    Resultat: Totalt framkom fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vårdandet. Dessa var upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal, upplevelser av att bli sedd som en människa, upplevelser av sjuksköterskans roll, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av familjens involvering i vårdandet.    Slutsats: Utifrån huvudresultaten i denna litteraturstudie framkom det att det finns flera förbättringsområden som bör uppmärksammas av den enskilda sjuksköterskan och av sjukvården i stort, för att utveckla och förbättra vården för denna patientgrupp. Upplevelser av att inte bli sedd som en människa och att bli dåligt bemött kan indikera att det finns outtalade negativa uppfattningar om denna patientgrupp, vilket innebär att det finns ett behov av ett fortsatt arbete för att förändra sjuksköterskans, och även annan vårdpersonals, attityder gentemot dessa patienter. / ABSTRACT  Background: Mental illness is increasing and can be seen as a public disease. This leads to suffering for the individual and his surroundings. Roles you have had change and previously normal events can be experienced as failures. The changes cause a loss of control and a reduced intrinsic value.   Aim: To investigate how patients’ with mental illness experienced the care they received in healthcare.   Method: A literature study with a descriptive design based on total of eleven qualitative articles retrieved from PubMed and CINAHL.   Result: A total of four categories emerged that describe patients’ experiences of care. These were experiences of the treatment of healthcare personnel, experiences of being seen as a human being, experiences of the role of the nurse, experiences of the care environment and experiences of the family's involvement in the care.   Conclusion: Based on the main results of this literature study, it emerged that there are several areas of improvement that should be addressed by the individual nurse and the healthcare system in general, in order to develop and improve the care for this patient group. Experiences of not being seen as a human being and being treated badly may indicate that there are unspoken negative perceptions of this patient group, which means that there is a need for continued work to change the attitudes of the nurse, and also other healthcare staff, towards these patients.

Suicid är ett betydande folkhälsoproblem. De flesta som utför ett suicidförsök lider av en psykisk sjukdom och har oftast haft kontakt med hälso- och sjukvården innan händelsen. Antalet utalarmeringar till personer som mår psykiskt dåligt har ökat, därmed utgör suicidnära patienter en betydande patientgrupp prehospitalt. Trots det råder det en osäkerhet i omhändertagandet då ambulanssjuksköterskorna känner sig oförberedda och okunniga i vårdmötet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter prehospitalt för att öka kunskapen och eventuellt åskådliggöra förbättringsområden som i förlängningen kan stödja den prehospitala vården av suicidnära patienter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet mynnade ut i en huvudkategori; Inre och yttre faktorer påverkar det vårdande mötet samt tre kategorier; emotionell påverkan, ambulanssjuksköterskans yrkesroll samt organisationens betydelse. Med hjälp av nio subkategorier har struktur skapats. I resultatet framkom att vården av den suicidnära patienten berörde ambulanssjuksköterskorna på flera emotionella plan, bland annat uppdagades känslosamma skildringar, tragedi och medlidande i vårdmötet. En upplevelse av dränage av emotionell energi framkom också. Bristande kompetens i vårdmötet med den suicidnära patienten erfors emellanåt och det vårdande samtalet ansågs utgöra en viktig aspekt för att uppnå god vård.  Ambulanssjuksköterskan ville finnas till för patienten och såg det som sin plikt. Slutligen upplevde ambulanssjuksköterskorna att prekära omständigheter kunde försvåra vården och göra den otillräcklig samt att psykiatrin stundom misslyckades med att ge adekvat vård. I slutet av examensarbetet diskuterades suicid i relation till hållbar utveckling och en hållbar ambulanssjukvård, både ur en ekonomisk- och social kontext. / Suicide is a major public health concern. Most individuals who attempt suicide suffer from a mental disorder and have usually been in contact with healthcare professionals prior to the event. The number of mental health callouts have increased, making suicidal patients a considerable patient group in prehospital care. Despite this, some ambulance nurses express feelings of unpreparedness and ignorance in meeting and caring for suicidal patients. The aim of this study was to investigate ambulance nurses’ experiences of providing prehospital care to suicidal patients, to increase the knowledge and potentially identify areas of improvement in the care of suicidal patients. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The result was composed of one main category:  Internal and external determinants influence the caring encounter and three categories: emotional stress, the role of the ambulance nurse and the importance of the organisation. Nine subcategories were created for the purpose of structure. The results suggested that caring for suicidal patients influenced the ambulance nurses emotionally, for example through emotional stories, tragedies and compassion for the patient. The work was further described as emotionally draining. The nurses occasionally experienced a lack of competence in caring encounter for suicidal patients and the communication with the patient was considered important to deliver high-quality care. A desire and duty to offer support to the patient was further expressed. Lastly, ambulance nurses described that difficult conditions could complicate the care, rendering it insufficient, and that the psychiatric care occasionally failed to provide adequate care. The thesis finally discussed suicide in relation to sustainable development and sustainable ambulance care, from an economical as well as a social perspective.

Bakgrund: Digitala vårdmöten där sjuksköterskor och patienter kommunicerar via olika digitala system blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta innebär nya utmaningar för sjuksköterskor då kommunikationen förändras när den sker digitalt. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av digital kommunikation kan möjligheter samt potentiella hinder identifieras. Denna kunskap kan sedan användas för att ta till vara på de positiva aspekterna med digital kommunikation samt hitta lösningar för potentiella hinder för att skapa bättre förutsättningar för god kommunikation. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter via digitala system. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade på att sjuksköterskor upplevde både möjligheter samt utmaningar med digital kommunikation. Möjligheter som beskrevs var att kommunikationen blev mer lättillgänglig. Utmaningar innefattade otillräckliga kommunikationsfärdigheter, avsaknad av icke-verbal kommunikation, missförstånd samt teknologiska störningsmoment. Vidare framkom skilda upplevelser av att lyckas skapa goda relationer med patienter. Slutsats/konklusion: Digital kommunikation innebär både möjligheter men också utmaningar till följd av att kommunikationen förändras. / Background: Digital caring encounters where nurses and patients communicate via various digital systems are becoming more common in healthcare. This means new challenges for nurses as communication dynamics change in digital settings. By examining nurses' experience of digital communication, opportunities as well as potential obstacles can be identified. This knowledge can then be used to take advantage of the positive aspects of digital communication as well as find solutions for potential obstacles to create better conditions for good communication. Purpose: The purpose of this study is to describe nurses' experiences of communicating with patients via digital systems. Method: The study was conducted as a general literature study where twelve scientific articles were reviewed and compiled. Results: The results showed that nurses experienced both opportunities and challenges with digital communication. Possibilities that were described were that communication became more easily accessible. Challenges included inadequate communication skills, lack of non-verbal communication, misunderstandings and technological disruptions. Furthermore, different experiences emerged of succeeding in creating good relationships with patients. Conclusion: Digital communication presents both opportunities and challenges due to the changing nature of communication.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

No description available.

Background: Nurses work closely with patients to improve care and alleviate suffering among PLHIV. However, the segregation of MSM in society and the criminalization of same-sex behaviours have caused great havoc causing deaths and suffering in developing countries for more than three decades since the scourge of HIV/AIDS emerged. Aim: The study aimed to illuminate the caring encounters in nursing management of HIV/AIDS among MSM living in Nairobi, Kenya. Method: Five semi-structured interviews were conducted to nurses and data analysed through thematic analysis. Results: Four themes were constructed; the importance of holistic care approach, operanalization of empowerment, the need for sensitization, and living in segregation. Eight sub-themes were formulated: achieving positive patient ́s wellbeing, effective nurse-patient relationship, improving health awareness, provision of social support, conflicts of values, judgmental nurses, rejection of MSM in the society, and rampant discrimination of MSM. Conclusion: Sensitized nurses on MSM sexual behaviours provide holistic care and empower MSM in the management of HIV/AIDS, unlike the ones who still hold onto homophobic prejudice based on religious, cultural and personal beliefs. The study recommends the training of nurses to be aware of the harmful societal attitudes, beliefs, rejection, and discrimination that hinders the effective management of HIV/AIDS. / Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar nära medpatienterna för att förbättra omvårdnad och lindra lidandet bland de som lever med HIV/AIDS. Dock orsakar segregeringen av MSM i samhället och kriminaliseringen av samkönat sexbeteende avsevärt kaos vilket orsakar död och lidande i utvecklingsländer i mer än tre decennier sedan plågan av HIV/AIDS börjande. Syfte: Studien syftar till att belysa bemötande vid omvårdnaden vid hanteringen av HIV/AIDS bland MSM som bor i Nairobi, Kenya. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor och data analyserades medelst tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades: vikten av holistiskt tillvägagångssätt vid omvårdnad, operalisering av bemyndigande, behovet av sensibilisering, och att leva i segregering. Åtta underteman formulerades: att uppnå positivt välbefinnande hos patienter, effektiva sjuksköterska-patient-förhållanden, förbättra hälsomedvetenhet, tillhandahållande av socialt stöd, värdekonflikter, fördömande sjuksköterskor, förkastande av MSM i samhället, och utbredd diskriminering av MSM. Slutsats: Sensibiliserade sjuksköterskor avseende sexuella beteenden hos MSM tillhandahåller holistisk omvårdnad och bemyndigar MSM i hanterandet av HIV/AIDS, till skillnad från de som håller fast vid homofobiska fördomar baserade på religiösa, kulturella och personliga övertygelser. Studien rekommenderar att utbildningen av sjuksköterskor uppmärksammar skadliga sociala attityder, övertygelse, förkastelse, och diskriminering som hindrar effektiv hantering av HIV/AIDS.