SAMMANFATTNING Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar omkring tio procent av kvinnor i fertilålder. I nuläget kan det ta flera år innan kvinnorna får rätt vård och behandling då kunskapen om sjukdomen är låg och få hänvisas rätt från början. Detta medför att kvinnorna blir begränsade i sin vardag. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa kvinnor rätt krävs det en ökad kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplevde bemötande och stöd från sjukvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats har använts. Studien är baserad på sex intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier framkom genom innehållsanalysen. Dessa huvudkategorier var oprofessionellt bemötande, oprofessionell vård och professionellt bemötande. Studiens resultat visade att kvinnor med endometrios upplevde att det fanns en stor okunskap i vården kring sjukdomen. Även ett bristande intresse och omhändertagande fanns och endast ett fåtal kvinnor upplevde ett professionellt bemötande. Slutsats: Det finns ett stort behov av förbättring i endometriosvård. Kvinnorna med sjukdomen får gå under lång tid utan professionell vård. Det krävs mer kunskap och intresse för sjukdomen för att sjuksköterskor ska kunna bemöta, stödja och vårda dessa kvinnor som de förtjänar.

Idag lever 130-150 miljoner människor med hepatit C vilket utgör ett globalt folkhälsoproblem. Överföring av viruset via blod med orena injektionssprutor är största smittorsaken för hepatit C. Detta har skapat en stark association mellan hepatit C och intravenöst drogmissbruk. Associationen skapar en omfattande stigmatisering och fördomsfullhet gentemot hepatit C-positiva patienter. Syftet med litteraturstudien är att belysa det vårdande mötet mellan sjuksköterskor och patienter med hepatit C. Vi har gjort en litteraturstudie baserat på åtta artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. För att kunna beskriva personers erfarenheter, upplevelser samt känslor lades fokus på kvalitativa artiklar. Axelssons analysmetod valdes till analysarbetet av artiklar. De studier vi granskat visar på att fördomar hos sjuksköterskor gentemot patienter med hepatit C är vanligt förekommande på grund av bristande kunskap samt kopplingen till intravenöst drogmissbruk. Det framkommer att en ökad kunskap hos sjuksköterskan om hepatit C skapar en bättre attityd och bemötande mot patientgruppen. Ur patienternas perspektiv visar studierna på en upplevelse av brist på information, holistisk vård, förståelse och empati av sjuksköterskan i det vårdande mötet. För att minska hepatit C-positiva patienters upplevelse av stigma bör sjuksköterskan eftersträva ett vårdande möte med ett holistiskt förhållningssätt där patientens samtliga upplevelser av sjukdomen får ta plats. Det är viktigt att sjuksköterskan har en tillfredställande kunskap om hepatit C för att kunna ge adekvat information och undervisning till patienten. Mer utbildning och därmed en ökad kunskap om hepatit C hos sjuksköterskan minimerar risken att fördomar och stigmatisering påverkar det vårdande mötet.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.                                                                                  Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande.                                          Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.

No description available.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador. De har även i genomsnitt längre vårdtid än övriga befolkningen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hemlösa personers upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården samt hur de upplever sin hälsa. Resultatet visar att hemlösa upplever en negativ spiral på grund av att de lever i en miljö som inte främjar hälsan. För att uppnå hälsa behövs nödvändiga förutsättningar som att ha tillgång till kläder, mat och någonstans att sova. Hemlösa beskrev att de ofta kände sig dåligt bemötta av vårdpersonalen och att de därför drog sig för att söka sjukvård. De upplevde sig som ett objekt och att det många gånger var svårt att få den hjälp de önskade. Men det fanns även tillfällen när vården upplevdes som vårdande och känslan av stöd, omsorg, empati, acceptans och respekt existerade. I diskussionen framkommer det en skillnad mellan hur hemlösa personer och sjuksköterskor upplever mötet i vården. Det beskrivs även hur hemlösa kan drabbas av stigmatisering och ett socialt utanförskap på grund av sin livssituation.

Bakgrund: Cancer har blivit den vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär 60 % av alla patienter med en aktiv cancerbehandling och 86 % av patienter med avancerad cancer upplever smärta. Brister i sjuksköterskans vårdande möte kan skapa mer lidande hos cancerpatienter. Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vuxna cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede.  Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta artiklar mellan 2009–2021 från olika länder har analyserats.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som belyser cancerpatienternas upplevelse av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede: Upplevelser av att inte bli trodd, upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan och att uppleva sjuksköterskan har eller inte har kunskap.  Slutsats: Cancerpatienter kände sig otillfredsställda med sjuksköterskans vårdande möte. Patienterna upplevde att de inte blir förstådda samt att sjuksköterskor har brister i kommunikation och kunskap. För att cancerpatienter ska kunna uppleva hälsa är det betydelsefullt att sjuksköterskor ska respektera patientens smärtupplevelser samt visa förståelse och medkänsla.

I Sverige föds ca 115 000 barn per år, varav ca 18% sker genom kejsarsnitt där oplanerade kejsarsnitt är mest förekommande. Kejsarsnitt är ett riskfyllt ingrepp som kan medföra komplikationer i olika grad för både kvinnan och barnet. Tidigare studier har visat att kvinnor som genomgår akut kejsarsnitt löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med andra förlossningsmetoder. Forskning visar att kvinnor har stort behov av delaktighet och information för att uppleva trygghet vid oplanerat kejsarsnitt. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i mötet med kvinnan och genom att skapa tillit och förtroende kan kvinnans trygghet ökas. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera en akut situation, ta snabba beslut och samtidigt kunna ge personcentrerad vård. Genom att utforska kvinnans upplevelse kan anestesisjuksköterskan få en djupare förståelse för kvinnans behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska den födande kvinnans upplevelser i samband med oplanerat kejsarsnitt. Genom en strukturerad integrativ litteraturstudie har både kvantitativa och kvalitativa data studerats. Datainsamling har gjorts genom vetenskapliga databaser. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av CASP. Genom dataanalys kunde meningsbärande enheter finnas och kodning utfördes som genererade subkategorier och huvudkategorier. Resultatet bestod av två huvudkategorier, det vårdande mötet och det oönskade lidandet. Resultatet visade att kvinnors upplevelse av oplanerat kejsarsnitt generellt är negativ och att personalens delaktighet hade betydelse. Genom att bli medveten om kvinnans upplevelse och behov av delaktighet, kommunikation och trygghet kan anestesisjuksköterskan bidra till ett ökat välbefinnande och en mer positiv förlossningsupplevelse.

Den psykiska ohälsan växer både i Sverige och runt om i världen, parallellt med detta ökar även antalet suicid och suicidförsök. Alla samhällsklasser och åldrar finns representerade, störst ökning ses dock bland unga vuxna där det under de senaste tio åren eskalerat som mest. Patienter med psykisk ohälsa återfinns i samtliga vårdinstanser, ej enbart inom psykiatrin. Därför är det av stor vikt att utbilda, tala öppet och reflektera över detta ämne oavsett arbetsplats. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta suicidnära patienter. En litteraturstudie valdes som metod, där det framkomna resultatet baserades på de vårdvetenskapliga artiklar författarna valt ut. Resultatet visar på att sjuksköterskan inom den somatiska vården ofta känner sig otillräcklig i mötet med den suicidnära  patienten,  för  att  bryta  denna  osäkerhet  krävs  utbildning  och  tid  för reflektion. Allt för att vården skall kunna bidra till en god omvårdnad för alla. Sjuksköterskan kan spela en betydande roll för den suicidnära patienten. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får den kunskap och utbildning denna behöver. Även tid för reflektion och det reflekterande lärandet bör prioriteras, sjuksköterskan ges på detta vis resurser för att kunna känna sig trygg i sin roll kring den suicidnära patienten.

Sveriges befolkning blir allt äldre och de äldre bor kvar i hemmet i större utsträckning. Fysisk sjukdom och isolering kan öka risken för psykisk ohälsa. Forskning tyder på att det blir allt vanligare bland äldre vilket därmed ökar belastningen i hemsjukvården och även kraven på distriktssköterskan. Denne har en central roll i vården av patienten i hemmet och förväntas ha kännedom om det normala åldrandet samt sjukdomar som inkluderar såväl somatiska som psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av möten med äldre patienten med psykisk ohälsa i hemsjukvården. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv. Nio intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en grundutbildad sjuksköterska inom hemsjukvården i olika kommuner. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre kategorier: trygghet, maktlöshet och att se patienten. Resultatet visade att upplevelsen av mötet mellan distriktssköterskan och äldre patienter med psykisk ohälsa, påverkades av olika faktorer såsom livs- och yrkeserfarenhet, kompetens, brist på struktur samt betydelsen av att ta sig tid för att se patienten. Författarnas förhoppningar med denna studie är att distriktssköterskan i framtiden ska gå in i mötet med den äldre med psykisk ohälsa med en ökad säkerhet och en tillfredsställande känsla av att hantera situationen.

I bakgrunden beskrivs ett av sjuksköterskans ansvarsområde som är att skapa en personcentrerad vård. Genom hälsoförebyggande arbete kan vårdpersonal i sin omvårdnad medföra en förbättrad hälsa hos individen. Hälsa beskrivs som det människan upplever vid välbefinnande. WHO (2021) förklarar att det hälsofrämjande arbete är betydelsefullt för att reducera dödlighet i världen. Syftet med det motiverande samtalet (MI= Motiverande Intervjuer) är att ändra beteendevanor genom motivation. Det motiverande samtalet har en betydande roll för att förändra beteendevanor hos patienter. Vårdande möte beskriver sjuksköterskans ansvar att göra vården vårdande och vilka komponenter som ingår i att skapa ett vårdande möte. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det motiverande samtalet. En litteraturstudie valdes och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Det var tio artiklar som genomgick kvalitetsgranskningen för att sedan analyseras. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman ‘Delaktighet’, ‘Hinder’ och ‘Betydelsen av kunskap’ med sju underteman totalt. Huvudfynden var att MI bidrog till en större delaktighet och en mer personcentrerad vård. Tidspressen i arbetet påverkade utfallet av samtalet och det fanns ett behov av kunskap för att utöva metoden. I slutsatsen framkommer det att MI ses som en hälsofrämjande metod som tillför en personcentrerad vård där sjuksköterskornas empati främjas. Det framkommer även vissa svårigheter till att utöva MI. Det innebär att det finns en möjlighet till förbättring inom området av sjuksköterskans erfarenhet av motiverande samtal.