SAMMANFATTNING Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar omkring tio procent av kvinnor i fertilålder. I nuläget kan det ta flera år innan kvinnorna får rätt vård och behandling då kunskapen om sjukdomen är låg och få hänvisas rätt från början. Detta medför att kvinnorna blir begränsade i sin vardag. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa kvinnor rätt krävs det en ökad kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplevde bemötande och stöd från sjukvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats har använts. Studien är baserad på sex intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier framkom genom innehållsanalysen. Dessa huvudkategorier var oprofessionellt bemötande, oprofessionell vård och professionellt bemötande. Studiens resultat visade att kvinnor med endometrios upplevde att det fanns en stor okunskap i vården kring sjukdomen. Även ett bristande intresse och omhändertagande fanns och endast ett fåtal kvinnor upplevde ett professionellt bemötande. Slutsats: Det finns ett stort behov av förbättring i endometriosvård. Kvinnorna med sjukdomen får gå under lång tid utan professionell vård. Det krävs mer kunskap och intresse för sjukdomen för att sjuksköterskor ska kunna bemöta, stödja och vårda dessa kvinnor som de förtjänar.

ABSTRACT                                                                                                        Background. Within a health care context, communication is a crucial basis in order to give a patient the care he or she deserves. In a society with an ever-growing cultural diversity, the health care system in Sweden now faces new challenges to uphold a safe and patient centred care even when nurse and patient lack a common language.                                        Purpose. The purpose was to explore nurse’s experiences of working with patients with whom they do not share a common language, in order to understand which tools they request to aid the everyday care.  Method. This study has a qualitative design. The respondents were selected out of convenience. Seven nurses were interviewed with a semi structured method. The results were then transcribed and analysed by through a content analysis method.  Result. Eight categories were identified: communication, boundaries in nursing, person centring, working environment, the nurse’s experiences, interpreter, alternative means of communication and areas of development and risk-factors. The nurses described a feeling of insufficiency facing these situations. The nursing care often became shallow and less person centred. The tool most commonly used by the respondents was body language alongside the help of a bilingual person close to the patient. Professional interpreters are rarely used in the adult departments as they were perceived as inaccessible and unreliable to use. The tool most requested from the nurses was an easily accessible yet medically accurate translation app or service especially developed for a health care context. Conclusion. The tool most commonly used by nurses in their communication with patients with whom they do not share a common language was body language. The tool most frequently requested was an easily accessible translation service or application developed specifically for a healthcare context to aide their every day care. Keywords: Caring relations, communication difficulties,  language barrier, nursing, communication aids.

No description available.

Bakgrund: Humor är ett mångfacetterat begrepp som har en god psykologisk och fysiologisk påverkan på patienterna. Trots sina positiva effekter har humor länge varit ett svårt ämne inom hälso- och sjukvård. Humor i vården handlar bland annat om att lätta upp den allt som oftast allvarliga stämning som kan finnas. Humor har en stor roll i etableringen av en god vårdrelation som i sin tur påverkar patienters upplevelse av vården.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av humor mellan sjuksköterska och patient i omvårdnaden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första Humor kan förbättra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av att humor stärker vårdrelationen, Upplevelse av att humor förbättrar kommunikationen, Upplevelse av att kunna hantera känslor och situationer med hjälp av humor, Upplevelse av att bli stärkt och må bättre av humor, Upplevelse av humor som en lämplig del i omvårdnaden. Den andra huvudkategorin Humor kan försämra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av humor som en olämplig del i omvårdnaden samt Upplevelse av negativa konsekvenser av humor.Slutsats: Patienter upplever att humor är en essentiell del i omvårdnaden. Humor upplevdes ha flera terapeutiska fördelar. Den sågs även stärka den mellanmänskliga vårdrelationen och bidrog till kommunikativa fördelar mellan sjuksköterskan och patienten. Genom att etablera humor i vården kan sjuksköterskan skapa en bättre och mer personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Bakgrund Endokardit är dagsläget en relativt sällsynt infektionssjukdom som drabbar hjärtat och framförallt hjärtklaffarna. I Sverige drabbas årligen cirka 500 personer och överlevnaden med adekvat behandling ligger på cirka 80-90%. Endokardit är ett komplext sjukdomstillstånd med ofta kräver expertis från många olika specialister. Vårdtiden är lång och inte sällan med olika former av komplikationer som följd. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden av patienter med endokardit från ett sjuksköterskeperspektiv.Metoden som användes var en kvalitativ metod med beskrivande design. Intervjuer med strategiskt ändamålsurval som använt sig av inklusions- och exklusions kriterier har genomförts. Sex sjuksköterskor från olika bakgrund, kön och arbetsplatser deltog i studien. Datan som framkom analyserades genom manifest innehållsanalys med till viss del latenta inslag.Resultatet visar informanternas beskrivning av omvårdnad kring patienter med endokardit ur ett sjuksköterskeperspektiv. Detta ses i resultatets tre huvud kategorier: Patientens förutsättningar, organisationens förutsättningar, sjuksköterskans förutsättningar. Alla kategorierna påvisar hur komplex omvårdnad kring denna patientgrupp är utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Slutsats av studien visar att begreppet omvårdnad är ett svårtolkat begrepp även för erfarna sjuksköterskor. Patienter med ett tidigare missbruk är en speciellt sårbar grupp att hantera, där behöver arbetet ske med tanke på deras missbruk samtidigt som behandlingen av endokardit fortgår. Hur väl omvårdnadsmässigt infektionsavdelningar i Mellansverige tar hand om och behandlar patienter med endokardit beror till stor del på vilka resurser sjukhuset har samt hur stor erfarenhet de sjuksköterskor som arbetar där har av att vårda patienter med endokardit. / Background endocarditis is a relatively uncommon diagnosis compared to other infectious diseases. Endocarditis affects the heart muscle but is mainly situated in the heart valves. In Sweden today about 500 persons are affected annually, with adequate treatment and care the survival rate is high within 80-90% of all cases. Endocarditis is a complex disease that requires treatment and care from multiple specialists, the time spent in hospital is long compared to other diseases and is often prolonged by complications of the treatment.The Aim of the study was to describe the caring of patients with endocarditis from a nurse’s perspective.The method used was a qualitative analysis using descriptive design, with the use of strategic purposeful sampling with help of inclusion and exclusions criterias. Six Nurses from different backgrounds, genders and workplaces participated in the interview study. The data analysis was conducted using manifest content analysis with some grade of latent analysis included.The Result showed how the informants of the study described caring for patients with endocarditis from a nurses point of view. This is explained by the three major categories: Patients conditions, The Organisations prerequisite and the Nursing staffs experienced and educational level. They all tell about the complexity of caring for patients with endocarditis.The Conclusion of the study showed that Nursing care and the term caring itself are terms that are somewhat hard to grasp because of their wide meaning in the Nursing community. Patients with predeveloped addiction to some sort of drug is a special group of patients to handle, especially when they are infected by endocarditis. Since they have to be cared for in their addiction as well as their infection. How well nurses on infections wards in Sweden care for patients affected by endocarditis depends a lot on what other resources the hospital has and on the experienced level of the nurses working there.

Bakgrund: Patienten och anhöriga upplever att sjuksköterskor är en viktig del i den palliativa vården och att sjuksköterskor är den trygga punkten i vårdkontexten. Patienten och anhöriga upplever dock att sjuksköterskorna inte har de kommunikationsförmågor och tillräckligt med kunskap för att kunna tillgodose en god palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av att vårda inom palliativ vård beskrivs utifrån två teman och fem subteman. Första temat är vårdrelationens betydelse som mynnade ut i två subteman: att kommunicera och att vara närvarande. Det andra temat är utmaningar inom palliativ vård som mynnade ut i tre subteman: att uppleva känslomässig påverkan, att sakna teamsamverkan och att sakna utbildning. Slutsats: Att upprätthålla en god kommunikation med patienten och anhöriga var en viktig komponent för vårdrelationen. Att vara närvarande och visa omsorg för patienten och anhöriga i den palliativa vården upplevde sjuksköterskor vara vitalt. Sjuksköterskor upplevde en känslomässig påverkan och saknade teamsamverkan samt upplevde en kunskapsbrist inom den palliativa vården. / Background: Patients and relatives feel that nurses are an important part of palliative care and that nurses are the safe point in the care context. However, patients and relatives feel that the nurses do not have the communication skills and sufficient knowledge to be able to provide good palliative care. Aim: To describe the nurse's experiences of nursing in palliative care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis based on Evans (2002).Results: The nurse's experiences of nursing in palliative care are described based on two themes and five sub-themes. The first theme is the care relationships meaning, which resulted in two sub-themes: communicating and being present. The second theme is challenges in palliative care that resulted in three sub-themes: experiencing emotional impact, lacking teamwork and lacking education. Conclusion: Maintaining good communication with the patient and relatives was an important component of the care relationship. To be present and show care and consideration for the patient and relatives in palliative care, nurses experienced being vital. Nurses experienced an emotional impact and lacked team collaboration and experienced a lack of knowledge in palliative care.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad bör utföras utifrån en humanistisk helhetssyn med utgångspunkt i att upprätthålla livskvalitet och autonomi. Patienter och anhöriga eftersträvade välfungerande kommunikation och stöd för att kunna förberedas inför döden och lindra lidande. Patienter och anhöriga påverkades negativt av sjuksköterskors bristande kompetenser och kommunikation samt vid otrygga vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och tolv artiklar analyserades, varav tio artiklar var kvalitativa och två artiklar kvantitativa. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman gällande arbetsrelaterade utmaningar, kommunikation, emotionella erfarenheter och vårdrelationer. Sjuksköterskorna beskrev arbetsrelaterade utmaningar som bristande kompetenser, försvårade samarbeten, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Sjuksköterskorna beskrev att välfungerande kommunikation underlättade omvårdnadsarbete, medan bristfällig försvårade. Sjuksköterskorna beskrev att palliativ omvårdnad medförde emotionella utmaningar, men att det inte var enbart negativt utan bidrog till utveckling. Slutligen beskrev sjuksköterskorna betydelsen av att etablera vårdrelationer inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Palliativ omvårdnad var komplex att utföra. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling och gynnsamma arbetsmiljöer för att utförande av palliativ omvårdnad skulle kunna förbättras. Välfungerande, respektfull kommunikation bidrog till att värdighet hos patienter och anhöriga upprätthölls. Reflektion var en strategi som bidrog till utveckling. Etablerade vårdrelationer och personcentrerad omvårdnad var väsentliga för palliativ omvårdnad. / Background: Palliative care should be carried out based on a humanistic holistic view with the starting point of maintaining quality of life and autonomy. Patients and relatives strived for well-functioning communication and support in order to prepare for death and alleviate suffering. Patients and relatives were negatively affected by nurses’ lack of competence and communication and by an unsafe care environment. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of palliative care. Method: A literature review was conducted and twelve articles were analyzed, of which ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Result: Four themes were identified in the results about work-related challenges, communication, emotional experiences, and care relationships. The nurses described work-related challenges such as lack of competence, difficult collaboration, high workload, and lack of time. The importance of communication was made clear when well-functioning communication made the work easier and when poor communication made the work difficult for the nurses. The nurses described emotional distress in palliative care. Emotional distress did not only have a negative impact but contributed to development. Finally, the nurses described the importance of establishing care relationships within palliative care. Conclusion: Palliative care was complex to perform. The nurses needed competence development and favorable working environments so that performance of palliative care could be improved. Well-functioning, respectful communication contributed to maintaining the dignity of patients and relatives. Reflection was an important strategy that contributed to development. Established care relationships and person-centred care were essential to palliative care.

Background: Research shows that transgender people are disproportionally represented in term of physical and mental illness compared to cis people. Stigmatization and discrimination in society results in transgender people having low trust in society's institutions, including health care. A good care relationship and equal care are of great importance for a patient's well-being and health. However, nurses feel that they do not have enough competence or experience in caring for transgender people. Aim: The aim of this literature study was to describe transgender people's experiences of care relationships with health care staff. Method: A qualitative literature study with an inductive approach consisting of twelve articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: Lack of competence in the care meeting, Abusive care meetings and Affirmingcare meetings. Seven subcategories were also identified. These findings highlight that transgender people experience incompetence and violations in care meetings. However, positive experiences in the form of affirmative care meetings have also been described. Conclusions: The healthcare institution needs to implement education on cis-normativity and transgender people's specific care needs. Therefore, more research is needed on how transgender people believe that care can become more inclusive for this group of individuals.

Background: Childhood cancer drastically changes the lives of both the child and the family. Nurses play a key role in providing support and care. Family-centered care can facilitate listening to parents' needs and enable them to actively participate in their child's care. Aim: To describe parents' experiences of living with a child with cancer. Method: A literature study based on five autobiographies written by parents of children with cancer. Results: The parents' experience is characterized by their individual ability to implement strategies to cope with the challenges that their child's illness brings. Coping strategies could be divided into three subcategories: emotional management, practical problem-solving, and the impact of healthcare on the patient experience. Information and collaboration from the nurse affect the experience of care, and individualized nursing care was perceived as the best. Conclusion: Collaboration between healthcare and parents is crucial to enable the most effective management of the challenges that come with having a child with cancer. Healthcare workers needs to provide individualized support to ensure that parents feel well cared for, and in this way improve the experience of living with a child who has cancer. / Bakgrund: Barncancer innebär en drastisk förändring för både barnet och familjen. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och vård. Familjecentrerad omvårdnad kan underlätta för att lyssna på föräldrars behov och ge dem möjlighet att delta aktivt i barnets vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med cancer. Huvudresultat: Föräldrarnas upplevelse präglades av deras individuella förmåga av att implementera strategier för att hantera utmaningarna som barnets sjukdom tillför. Hanteringsstrategierna kunde delas in i tre underkategorier: hantering av känslor, praktisk problemlösning och vårdens inverkan på upplevelsen. Information och samarbete från sjuksköterskan påverkade upplevelsen av vården. Individanpassad omvårdnad upplevdes bäst av föräldrarna. Slutsats: Samarbetet mellan vården och föräldrarna är avgörande för att kunna möjliggöra en så effektiv hantering av dessa utmaningar som möjligt. Vården behöver tillhandahålla individanpassat stöd för att föräldrarna ska känna sig väl omhändertagna, och på så sätt förbättra upplevelsen av att leva med ett barn som har cancer.