Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka ungdomars syn på vikt och hälsa. Detta gjordes med följande frågeställningar: (1) Finns det förutfattade meningar hos ungdomar om olika kroppstyper sett ur ett hälsoperspektiv? (2) Hur ser ungdomar på viktens betydelse för hälsan? (3) Hur ser ungdomar på dagens kroppsideal sett ur ett hälsoperspektiv? Metod För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde via ett bekvämlighetsurval och bestod utav sex tjejer och tre killar i åldern 16–19 år med en medelålder på 17,8 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades och tolkades sedan med hjälp av en innehållsanalys och vår valda teoretiska utgångspunkt, kontaktteorin. Resultat Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar hos respondenterna om olika kroppstyper. De förutfattade meningarna framträdde som positiva eller negativa tankar kopplade till de olika kroppstypernas hälsa och levnadsvanor. Vidare sågs en hög kroppsvikt på grund av mycket fettmassa som negativt för en individs hälsa medan en hög kroppsvikt på grund av muskler ansågs positivt. Delade meningar fanns om hur respondenterna såg på dagens kroppsideal ur ett hälsoperspektiv. De respondenter som bedömde idealen som hälsosamma menade att de syftar till att vara smal och vältränad. Medan andra menade att de ställdes stora krav på hur en individ bör se ut för att klassas som hälsosam. Slutsats Enligt oss fanns det bristande kunskap hos ungdomar om detta ämne. För att minska förutfattade meningar om olika kroppstyper så tror vi att det på samhällsnivå krävs insatser med syfte att informera om vad forskning säger om vikt och hälsa. Annars ser vi en risk att kroppsmissnöje, stigmatisering och ätstörningar kan fortsätta öka om ingenting görs för att minska det.

I föreliggande uppsats undersöks hur religionslärare undervisar om nyreligiositet i religionskunskap 2. I uppsatsen har vilka metoder samt vilket urval i innehåll lärarna gör i undervisningen om nyreligiositet varit i fokus. Frågeställningarna hur lärare arbetar med kränkningar/förutfattade meningar om nyreligiositet samt vilken omfattning ämnet har i undervisningen har även varit aktuellt. För att få en tydligare ingång har uppsatsen försökt lyfta den problematik som ofta lyfts i undervisningssituationer och som ofta skapar en utmanande miljö att undervisa för lärare men även en utmaning för elever att lära i. För att undersöka frågeställningarna och få fler synpunkter har åtta lärare intervjuats som undervisar i religionskunskap 2. En hermeneutisk metod har använts för att tolka deras svar. För att koppla de intervjuade lärarnas undervisning till den nedskrivna didaktiken har den teoretiska utgångspunkten utgått från didaktiska teorier, främst de tre modellerna förmedlingsdidaktik, progressionsdidaktik samt hermeneutikdidaktik. Resultatet visar på att hur lärare undervisar i förhållande till metoder, innehåll samt omfattning är ytterst individuellt. Det visar på en markant skillnad i hur undervisningen kan förefalla om nyreligiositet och i vilken omfattning den bedrivs. Resultatet visar även på att hur lärare väljer att hantera kränkningar/förutfattade meningar även är individuellt, men lyfter även behovet av ingripande när detta sker i klassrummet.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Studiens syfte var att undersöka huruvida gymnasieelevers uppfattningar skiljde sig baserat på ifall en karaktär beskrevs ha den psykiatriska diagnosen social fobi, eller som blyg; ifall uppfattningar skiljde sig baserat på ifall karaktären beskrevs som en kille eller tjej; samt ifall deltagarens kön hade en påverkan på utfallet.Studien utfördes med en experimentell mellangruppsdesign, och inkluderade totalt 461 elever från 4 olika gymnasieskolor och 23 klassrum. Deltagarna fördelades digitalt till fyra olika versioner av korta beskrivningar som antingen framställde en karaktär som kille med social fobi; tjej med social fobi; kille som blyg; eller tjej som blyg. Efter att ha läst den tilldelade vinjettbeskrivningen tog deltagarna ställning till 20 påståenden om den beskrivna karaktären. Mellangruppsanalyser indikerade att elevernas uppfattningar skilde sig beroende på ifall karaktären beskrevs som socialt fobisk eller blyg, och som kille eller tjej. Mer specifikt verkar det som att eleverna hade ett mer negativt förhållningsätt gentemot blyghetsversionerna än gentemot social fobi-versionerna, samt gentemot killar än tjejer. Därutöver påvisades det även att deltagarens kön kan påverka utfallet: tjejer verkar ha haft ett mer accepterande förhållningssätt gentemot vinjettbeskrivningarna än vad killar hade, medan killarna verkar ha haft ett mer negativt förhållningssätt än vad tjejerna hade. Dessutom verkar eleverna ha haft en mindre förståelse för karaktären som beskrevs som blyg, än för karaktären som beskrevs ha social fobi, vilket är intressant eftersom tidigare forskning generellt belyser att de som beskrivs ha en psykisk problematik också tenderar att vara mindre omtyckta och accepterade av andra. Effekterna som uppmättes var dock svaga, vilket innebär att det bör tolkas med försiktighet. Resultatet belyser att det kan vara av betydelse för framtida studier att undersöka ungas uppfattningar experimentellt, och då också involvera problemtyp, kön på karaktärsbeskrivning, och kön på deltagare som faktorer.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.